EU-kommissionen planerar att etablera sju AI-fabriker i Europa där Finland och Sverige är bland de utvalda länderna.
På tisdagen meddelade EU-kommissionen att den planerar att satsa mer på AI-utveckling. Initiativet, som inkluderar sju nya fabriker, väntas fördubbla EU:s beräkningskapacitet för AI.
– Nu är vi redo att leda med rätt infrastruktur i vår strävan att göra EU till AI-kontinenten. Vi är på god väg att förverkliga initiativet om AI-fabriker under de första 100 dagarna av den nya EU-kommissionens mandatperiod, säger EU:s techkommissionär finländska Henna Virkkunen i en kommentar, enligt Europaportalen.
En AI-fabrik definieras av EU som ett dynamiskt ekosystem som ”främjar innovation, samarbete och utveckling inom AI-området”.
Fabrikerna ska placeras i Luxemburg, Tyskland, Finland, Spanien, Italien och Grekland. Den svenska AI-anläggningen kommer att drivas av Linköpings universitet.
Anläggningarna beräknas vara färdiga mellan 2025 och 2026.
I New York City samlas ungdomar i en park för att umgås utan sociala medier eller smarta mobiltelefoner. Gruppen är en del av en växande rörelse som valt att ta ett steg bort från skärmarna och istället fokusera på livet utanför den digitala världen.
Sociala medier och smartphones är idag en självklar del av vardagen och många använder dem dagligen. Samtidigt rapporteras det allt oftare om psykisk ohälsa, ensamhet och sömnproblem som kopplas till ökad skärmtid. Beroende av sociala medier ökar också, något exempelvis 2,3 procent av den danska befolkningen nu anses vara, enligt landets folkhälsomyndighet. Ungdomars tid på sociala medier anses ofta vara så skadlig att ett antal länder, däribland Norge, planerar att införa åldersgränser för sociala plattformar.
I New York City har en grupp studenter startat The Luddite Club, en förening som tagit avstånd från smartphones och sociala medier. Klubben grundades vid Edward R. Murrow High School men har nu spridit sig till andra skolor.
– Under covid tittade jag på min skärmtid och tänkte: ”Wow, jag tillbringar mer än hälften av min vakna tid på min telefon. Något måste förändras”, och jag skaffade en flipptelefon, säger Jameson Butler, elev vid Brooklyn Technical High School, till CBS News.
Ludditer
Lärarinnan Amanda Hanna-McLeer arbetade på Murrow när hon la märke till att många elever hade problem med mobilberoende. En dag visade filmstudenten Ava De La Cruz en video av The Luddite Clubs veckomöten för McLeer. Klubbens namn är inspirerat av de så kallade ”ludditerna”, en grupp textilarbetare som på tidigt 1800-tal protesterade mot industrialiseringen. Rörelsen sägs ha fått sitt namn från den mytiska figuren Ned Ludd, som enligt legenden förstörde en mekanisk vävstol i protest. Ludditerna har blivit en symbol för motstånd mot teknologiska förändringar och används ofta som en nedsättande benämning.
– Ludditer ses ofta som framstegsfientliga och bakåtsträvande, säger hon. En luddit, förklarar hon, är däremot istället ”någon som är emot missbruk, inte användning av teknik”.
Gruppen ses vare söndag i Prospect Park i Brooklyn där de ses för att måla, dansa eller bara umgås med varandra. Den är fortfarande relativt liten, men växer ständigt.
– När det inte finns några telefoner på ett söndagsmöte ritar, målar, sjunger, dansar och skriver de. De gör allt som barn borde göra, säger McLeer.
Blir dokumentärfilm
McLeer blev så inspirerad av gruppen att hon slutade sin tjänst och började arbeta på en dokumentärfilm, tillsammans med filmstudenten De La Cruz. Dokumentären, The Luddite Club, förväntas släppas nästa år. De har också lanserat en skattjakt med sevärdheter i Brooklyn för att uppmuntra unga att lägga ifrån sig sina telefoner och tillbringa tid tillsammans.
Skärmtiden är ofta hög, särskilt bland unga, och studier från bland annat Lunds universitet visar att en minskning kan öka välmåendet markant. Studenten Butler upplever att hon nu tillbringar mer tid i verkliga livet och att dagarna känns längre.
– Den genomsnittliga amerikanska skärmtiden är nästan åtta timmar. Så mina dagar är åtta timmar längre, säger Butler.
Explosionen av en Tesla Cybertruck i Las Vegas på nyårsdagen har belyst hur mycket information moderna bilar samlar in om sina förare och händelser runt dem. Teslas VD Elon Musk bistod snabbt polisen med data och videomaterial, vilket hjälpte utredningen att fastställa att det rörde sig om ett självmord snarare än en olycka eller terrorism.
Den insamlade datan har hyllats av polisen för att den kunde bidra till att snabbt klargöra omständigheterna. Samtidigt har insamlingen väckt frågor om integritet och potentiellt missbruk.
– Det är ett tveeggat svärd, säger David Choffnes från Cybersecurity and Privacy Institute i Boston till Washington Post.
– Företagen som samlar in datan kan missbruka den.
Andra, som Tesla-entusiasten Justin Demaree, instämmer i den dubbla aspekten. Han understryker vikten av att hjälpa vid allvarliga händelser, men också oron för hur mycket personlig information som lagras:
– Man vill hjälpa till i en situation där terror kan vara en faktor, men vi vill också värna vår integritet.
Tesla och andra bilföretag har tillgång till omfattande data som bland annat inkluderar kamerainspelningar och platsinformation. Enligt en rapport från Mozilla Foundation från 2023 säger över 75 procent av biltillverkarna att de kan dela eller sälja förardata, ofta utan att förarna är medvetna om detta. Endast två märken, Renault och Dacia, erbjuder förare möjligheten att radera sin personliga data.
Bilar, som ofta förknippas med frihet och självständighet, riskerar att bli ett av de mest övervakade utrymmena i människors liv, varnar experter.
– Det är ironiskt att en symbol för personlig frihet nu är en av de mest övervakade platserna, säger Albert Fox Cahn från Surveillance Technology Oversight Project.
Den brittiska armén uppger att man under en tid genomfört framgångsrika tester av ett nytt högteknologiskt vapensystem i syfte att neutralisera drönare med hjälp av radiovågor. Vapnet kan komma att utgöra ett påfallande steg i utvecklingen av så kallad riktad energiteknik.
Systemet, kallat Radio Frequency Directed Energy Weapon (RFDEW), riktar kraftfulla radiovågor mot obemannade flygfarkoster, som exempelvis drönare, och neutraliserar dessa.
Till skillnad från laserbaserade vapen som koncentrerar ljusstrålar, erbjuder RFDEW en fördel genom sin effektivitet mot större grupper av drönare, så kallade drönarsvärmar, rapporterar Techspot.
Under testerna i västra Wales lyckades soldater från Royal Artillery Trials and Development Unit i samarbete med 7 Air Defence Group upptäcka, spåra och bekämpa flera drönarmål på avstånd upp till en kilometer.
Varje neutralisering beräknas ha kostat brittiska skattebetalare 10 pence (omkring 1.40 sek) – vilket beskrivs som en revolutionerande låg kostnad vad gäller militär högteknologi.
The British Army is trialing radio waves to zap drones out of the sky – at 13 cents per shot
– The system disrupt drones from over a kilometer away, essentially shooting them downhttps://t.co/gB5ZhUkL6Opic.twitter.com/XB6pgEPPRp
Storbritanniens försvarsminister Maria Eagle uttrycker entusiasm för projektet och beskriver det som ”ytterligare ett steg framåt för ett potentiellt revolutionerande suveränt vapen” som kan ge Storbritannien en ”avgörande fördel mot de nya hot vi står inför.”
Systemet har utvecklats av det brittiska försvarsföretaget Thales i samarbete med QinetiQ och Teledyne e2v. Förutom dess precision och låga kostnad framhålls att RFDEW är högautomatiserat och kräver endast en operatör för att fungera.
Det kan också anpassas för att monteras på olika militärfordon och används mot hot både i luften och över vatten.
The @BritishArmy has successfully trialed a new radio frequency directed energy weapon (RFDEW) capable of destroying swarms of drones.
RFDEWs can neutralise targets up to 1km away at an estimated cost of 10p per shot.
Även om testerna enligt den brittiska militärens egna rapporter visar ”stor potential”, återstår mycket arbete innan RFDEW kan tas i operativt bruk. Ytterligare finjusteringar och omfattande utvärderingar krävs för att ”säkerställa att vapnet kan implementeras i brittisk militärdoktrin.”
I veckan blev USB-C officiellt standard för laddare inom EU. Beslutet innebär att alla nya mobiltelefoner, surfplattor och andra bärbara elektroniska enheter som säljs inom unionen måste använda just denna variant som laddningsuttag.
Regeln syftar till att minska elektroniskt avfall och förenkla för konsumenter genom att eliminera behovet av flera olika laddare. Existerande produkter påverkas inte retroaktivt, men nya enheter måste följa de nya kraven.
Av förespråkare beskrivs standardiseringen som ett viktigt steg mot enhetliga laddningslösningar i i hela Europa, och många tillverkare har redan börjat anpassa sina produkter för att möta de nya reglerna.
”Det innebär bättre laddningsteknik, mindre elavfall och mindre krångel för att hitta de laddare du behöver”, uppger EU-kommissionen själva.
Det kan nämnas att bärbara datorer tillfälligt är undantagna från det nya regelverket – men även dessa kommer att börja omfattas av kraven under 2026.
It’s time for THE charger.
Today, the USB-C becomes officially the common standard for charging electronic devices in the EU.
It means better-charging technology, reduced e-waste, and less fuss to find the chargers you need. #DigitalEU
