Annons:

Amerikanska Oklo investerar i svenska Blykalla – bildar kärnkraftsallians

Publicerad september 30, 2025 – av Redaktionen
Blykalla utvecklar nästa generations kärnreaktorer som automatiskt stängs av vid problem – nu inleds samarbete med USA.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Amerikanska kärnkraftsbolaget Oklo och svenska Blykalla inleder ett strategiskt partnerskap för att påskynda utvecklingen av nästa generations kärnreaktorer.

Oklo investerar cirka 5 miljoner dollar, motsvarande drygt 50 miljoner kronor, och blir en av huvudinvesterarna när Blykalla nu tar in nytt kapital.

Samarbetet mellan börsnoterade Oklo (NYSE:OKLO) och Blykalla är ett av de första transatlantiska partnerskapen inom sektorn för avancerade kärnreaktorer. Företagen kommer att dela teknik, samordna inköp från leverantörer och utbyta kunskap om regelverk mellan USA och Sverige.

— Genom att samarbeta kring leverantörer, materialdata och tillståndsprocesser kan vi förkorta tiden till driftsättning och fortsätta fokusera på att leverera pålitlig, ren el till kunder, kommenterar Oklos vd Jacob DeWitte.

Annons:

Blykalla utvecklar en kompakt reaktor som kyls med bly, kallad SEALER, med en effekt på 55 megawatt – tillräckligt för att försörja en medelstor svensk stad med el. Reaktorn bygger på över 25 års forskning och är konstruerad för att automatiskt stängas av vid eventuella problem, utan att människor behöver ingripa.

Oklo utvecklar reaktorer som kyls med natrium och har en effekt på upp till 75 megawatt. Företaget siktar på den amerikanska marknaden och ska leverera el till industrier, försvarsmakten och datacenter.

Båda företagens reaktorer är betydligt mindre än traditionella kärnkraftverk och representerar en ny generation av kärnkraft med passiva säkerhetssystem som inte kräver mänsklig intervention.

Växande elbehov driver utvecklingen

— Oklo och Blykalla har samma praktiska syn på hur man får ut den här nya tekniken på marknaden. Genom att köpa in komponenter tillsammans och bedriva gemensam forskning kan vi spara både tid och pengar, säger Blykallas vd Jacob Stedman.

Genom avtalet ska företagen dela kunskap om material och komponenter samt göra gemensamma inköp från leverantörer för att pressa priser och förkorta leveranstider. Oklo kan också komma att leverera vissa komponenter direkt till Blykalla.

Partnerskapet kommer samtidigt som samhällets elbehov växer kraftigt. AI-utvecklingen och nya datacenter kräver stora mängder el samtidigt som bilindustrin satsar på elfordon och fabriker ställer om från fossila bränslen till el.

Oklo har tidigare tecknat avtal med industriföretagen Siemens, Korea Hydro & Nuclear Power, Liberty Energy och ABB för leverans av turbiner, styrsystem och elanslutningar.

Blykalla är ett svenskt företag som utvecklar små kärnreaktorer för industrier. Deras reaktor SEALER har en effekt på 55 megawatt och kyls med bly istället för vatten. Tekniken bygger på 25 års forskning och anses enligt internationella bedömare vara längst fram i Europa när det gäller nya reaktortyper.

Företaget samarbetar med stora industriföretag som Uniper, ABB och KSB. Målet är att leverera Europas första moderna småreaktor som ska ge el till serverhallar, AI-utveckling och industrier.

Oklo är ett amerikanskt börsbolag som utvecklar reaktorer kylda med flytande natrium. Reaktorerna kan ge upp till 75 megawatt och är först i USA med att ha fått tillstånd för en byggplats från myndigheterna. Oklo har också lämnat in den första ansökan för att få bygga och driva en ny typ av reaktor i USA.

Företaget arbetar dessutom med teknik som kan återvinna gammalt kärnbränsle och göra om kärnavfall till ny energi. Deras kunder finns inom industri, serverhallar och amerikanska försvaret.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Se när Rysslands AI-robot ramlar på scen

Publicerad Idag 10:58 – av Redaktionen

Rysslands första humanoida AI-robot föll på scenen vid sin officiella lansering i Moskva under veckan. Personal rusade fram för att skymma den skadade roboten medan man försökte åtgärda felet.

Det skulle bli en storslagen lansering av Rysslands satsning inom humanoid robotik. Till tonerna från filmen Rocky leddes roboten AIdol in på scenen av två medarbetare vid ett teknikevenemang i den ryska huvudstaden.

Men framträdandet slutade i kaos när roboten tappade balansen och störtade till marken. Flera delar lossnade och personal skyndade sig att dra undan maskinen och dölja den bakom en skärm.

Bakom projektet står det ryska robotikföretaget Idol, lett av Vladimir Vitukhin. Enligt företaget är AIdol en avancerad robot byggd till största delen av inhemska komponenter.

Annons:

Vitukhin förklarade fallet med kalibreringsproblem och betonade att roboten fortfarande befinner sig i testfas.

Detta är realtidsinlärning, när ett bra misstag förvandlas till kunskap och ett dåligt misstag förvandlas till erfarenhet, sade Vitukhin, enligt Newsweek.

Trots företagets försök att tona ned händelsen har kritiken varit massiv på ryska teknikforum och i sociala medier. Många ifrågasätter beslutet att visa upp en uppenbart ofärdig prototyp.

AIdol drivs av ett 48-volts batteri som ger upp till sex timmars drift. Maskinen är utrustad med 19 servomotorer och en silikonhud konstruerad för att återskapa mänskliga ansiktsuttryck.

Roboten kan le, tänka och bli förvånad – precis som en människa, sade Vitukhin.

Enligt uppgift består AIdol av 77 procent ryskproducerade komponenter. Efter fallet har utvecklarna dragit tillbaka maskinen medan ingenjörer undersöker balanssystemen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Musk planerar datacenter i rymden med Starlink-satelliter

Utvecklingen av AI

Publicerad november 2, 2025 – av Markus Andersson
Foto: Space X

Elon Musks rymdbolag SpaceX meddelar att man ska bygga datacenter i rymden baserade på Starlink-satelliter. Intresset för rymdbaserad datalagring ökar kraftigt bland teknikjättar i takt med att artificiell intelligens kräver allt mer datorkraft.

Artificiell intelligens driver ett ökande behov av datalagring och processorkraft, vilket har fått flera teknikföretag att vända blickarna mot rymden. Efter att tidigare Google-chefen Eric Schmidt förvärvat rymdbolaget Relativity Space i maj, och Amazon-grundaren Jeff Bezos förutspått gigawatt-stora datacenter i rymden inom 10 till 20 år, kliver nu Elon Musk in i racet.

I ett inlägg på sociala mediet X förklarade Musk att SpaceX satelliter kunde användas för ändamålet. "Att helt enkelt skala upp Starlink V3-satelliter, som har höghastighetslaserlänkar, skulle fungera. SpaceX kommer att göra detta", skrev han som svar på en artikel om potentialen för rymdbaserade datacenter.

Musks besked höjer dramatiskt profilen för den begynnande industrin. SpaceX Starlink-konstellation är redan världens dominerande rymdbaserade infrastruktur, och bolaget har visat att det går att leverera höghastighetsbredband till miljontals kunder världen över med vinst.

Annons:

Gratis energi och inga miljökostnader

Förespråkare för rymdbaserade datacenter lyfter fram tydliga fördelar: obegränsad och kostnadsfri energi från solen samt frånvaron av de miljökostnader som följer av att bygga dessa anläggningar på jorden, där motståndet mot energikrävande datacenter har börjat växa.

Kritiker hävdar däremot att det är ekonomiskt opraktiskt att bygga sådana faciliteter i rymden och att förespråkarna underskattar den teknologi som krävs för att få det att fungera.

Caleb Henry, forskningschef vid analysföretaget Quilty Space, menar att utvecklingen är värd att följa noga.

— Tyngden från storheter inom teknikindustrin är verkligen värd att uppmärksamma. Om de börjar satsa pengar på det här kan vi se ännu en transformation av vad som görs i rymden, säger han i en intervju.

Tiofaldig kapacitet

SpaceX nuvarande Starlink V2 mini-satelliter har en maximal nedladdningskapacitet på cirka 100 Gbps. Den kommande V3-satelliten förväntas öka denna kapacitet tiofalt, till 1 Tbps. Det är inte en oöverträffad kapacitet för enskilda satelliter – telekomföretaget Viasat har byggt en geostationär satellit med samma kapacitet som snart ska skjutas upp – men väl i den skala SpaceX planerar.

Bolaget avser att lansera omkring 60 Starlink V3-satelliter vid varje uppskjutning med Starship-raketen. Dessa lanseringar kan ske redan under första halvåret 2026, då SpaceX redan har testat en satellitdispenser på Starship.

— Ingenting annat i resten av satellitindustrin kommer i närheten av den mängden kapacitet, konstaterar Henry.

Exakt hur en "uppskalning" av Starlink V3-satelliterna skulle se ut är inte klart, men utvecklingen talar sitt tydliga språk. De första operativa Starlink-satelliterna lanserades för drygt fem år sedan med en massa på cirka 300 kg och en kapacitet på 15 Gbps. Starlink V3-satelliterna kommer sannolikt att väga 1 500 kg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Spotifygrundarens bolag kan sälja attackdrönare till Tyskland för miljarder

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 30, 2025 – av Markus Andersson
Daniel Ek med drönaren HX-2. Tyskt kontrakt kan generera miljarder till Helsing.

Tysklands regering planerar att tilldela tre företag kontrakt värda 10 miljarder kronor för leverans av kamikazedrönare – ett av dem är Daniel Eks militärteknikbolag Helsing.

De tre företagen som förväntas dela på kontraktet är den Ek-backade startupen Helsing, den tyska konkurrenten Stark – som har Silicon Valley-miljardären Peter Thiel bland sina investerare – samt den militärindustriella jätten Rheinmetall. Varje företag väntas tilldelas kontrakt på omkring 300 miljoner euro, drygt 3 miljarder kronor var, enligt källor till Financial Times.

Inga formella avtal har ännu undertecknats, men om kontrakten godkänns av den tyska riksdagens budgetutskott blir de sannolikt de största affärerna för de båda unga startupbolagen hittills.

Enligt avtalet ska de tre företagen leverera upp till 12 000 kamikazedrönare, även om endast en del av det antalet kommer att levereras initialt. Drönarna förväntas sättas in i en ny tysk brigad stationerad i Litauen, med det officiella uppdraget att försvara Natos östra gräns mot eventuella ryska angrepp och luftrumskränkningar.

Annons:

Enligt källor som FT talat med hoppas tyska myndigheter att uppdelningen av kontraktet mellan tre aktörer ska stimulera innovation och konkurrens.

— De gör det för att hålla konkurrensen vid liv och säkerställa att de får det bästa systemet, sa en av källorna.

Europeisk drönarupprustning

Affären kommer i en tid då europeiska länder kraftigt bygger upp sin förmåga inom drönarkrigsföring, både när det gäller defensiv teknologi för att skydda sig mot eventuella drönarattacker men också offensiva drönare för att själva kunna utföra attacker mot mål i andra länder.

Investeringarna i Europas militärtekniska startups har skjutit i höjden sedan kriget i Ukraina eskalerade 2022, där diverse riskkapitalbolag nu satsar stora summor på militära verksamheter.

Helsing har beskrivits som Europas mest värdefulla militärstartup med en värdering på 12 miljarder euro och under det senaste året har företaget tillkännagivit planer på att leverera 6 000 drönare till Ukraina, köpt den tyska flygplanstillverkaren Grob och presenterat planer på att tillverka undervattensövervakningssystem i Storbritannien.

Stark grundades för bara 15 månader sedan och backas av investerare som amerikanska teknikmiljardären Peter Thiel och riskkapitalbolaget Sequoia Capital. Bolaget har ett team i Ukraina som arbetar med testning och utveckling, och i juli meddelade företaget att det planerar att öppna en fabrik i den engelska staden Swindon.

Rheinmetall överraskade

Att delar av kontraktet ska gå till artilleri- och stridsvagnskoncernen Rheinmetall, som redan har vunnit tiotals miljarder euro i statliga kontrakt, kom som en överraskning för en del aktörer i den militärindustriella industrin.

Även om företaget har partnerskap med den amerikanska drönartillverkaren Anduril och det israeliska företaget UVision, har det fram till nyligen inte haft någon egen beväpnad drönare i sin produktportfölj.

Rheinmetall, med huvudkontor i Düsseldorf, erbjöd sig att leverera den beväpnade drönaren FV-014 till den tyska armén, som företaget presenterade offentligt i september. Drönaren, även känd som Raider, kan bära en laddning på 5 kilo och har en räckvidd på 10 mil.

Stark kommer att leverera sin beväpnade drönare Virtus och Helsing sin HX-2.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Var tredje svensk kan tänka sig knapptelefon

Publicerad oktober 29, 2025 – av Redaktionen
Knapptelefonen representerar ett enklare alternativ. Många svenskar skulle vilja byta men upplever att de måste ha en smartphone för att klara vardagen.

Nästan en tredjedel av svenskarna är tveksamma till sin smartphone och skulle vilja skaffa en knapptelefon nu eller i framtiden, visar en undersökning publicerad i boken "Ingen surf: Handbok i nedkoppling".

Samtidigt upplever många att de tillbringar för mycket tid på internet – en känsla som är särskilt utbredd bland unga vuxna.

I boken skriver Jonas Gren om sitt liv utan smartphone de senaste 14 åren och delar även med sig av tips för att minska internetanvändningen. Där har Gren också tittat på svenskars vanor kring internet och deras smartphones.

Novusundersökningen är gjord med 1029 respondenter i åldrarna 18-84 år och gjordes i december 2024. På frågan om man tillbringar för mycket tid på internet svarade 38 procent ja totalt, medan 60 procent ansåg att det var lagom. Bland 18-34-åringar var skillnaden mer påtaglig – där upplevde 59 procent att de tillbringar för mycket tid på internet, jämfört med 41 procent som tyckte det var lagom.

Annons:

På frågan om man skulle kunna byta sin smartphone mot en enklare telefon svarade 4 procent ja, medan 67 procent svarade nej. 10 procent av svenskarna skulle vilja byta men måste ha en smartmobil, och 18 procent svarade nej men kanske i framtiden.

"Utbredd trötthet"

Bland unga vuxna i åldern 18-34 år svarade färre både ja (3 procent) och nej (55 procent), medan 17 procent svarade att de skulle vilja byta men inte kunde, och 25 procent kunde tänka sig att byta i framtiden.

Jag tror att man ska tolka det som ett tecken på att det finns en stor och väldigt utbredd trötthet, säger författaren till skattefinansierade SVT.

Gren tror att tröttheten kan bero på flera faktorer, som bland annat "algoritmer, uppmärksamhetsekonomin och övervakningskapitalismen", men också de svårigheter som finns att leva nedkopplad då man ofta behöver en smartphone för att klara vardagen.

Alla de sakerna har hänt ungefär samtidigt på 15-20 år. Många kan känna att det är för mycket, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.