På lördag inleds SHL-säsongen 2024/2025, och förväntningarna är höga när lagen nu gör sig redo att kämpa om SM-guldet. Med Skellefteå som titelhållare och flera lag som förstärkt sina trupper är det upplagt för en spännande säsong. Vilka går till semifinal och vilka riskerar att åka ur? Framför allt; vilket lag vinner?
Uppdaterad oktober 6, 2024,
Publicerad september 20, 2024
– av Jan Sundstedt
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Ishockey är en av de lagsporter där det på förhand är svårast att kora en given vinnare. Det är många faktorer som ska stämma och flera lag är så jämna att det snarast är målfoto som kan avgöra, inte minst inför SHL 24/25.
En puck hit eller dit, en felaktig utvisning (alltid ett givet samtalsämne) och inte minst förhatliga skador är saker som spökar och ställer till det.
Det är med andra ord en relativt öppen kamp för lagen att vinna säsongens upplaga av SHL. Något som avspeglas hos många spelbolag, där oddsen för att lyfta Le Mat-pokalen är relativt höga och jämlika för en kvartett med lag.
Försäsongen är avslutad och resultaten varierade kraftigt mellan lagen. Växjö imponerade mest genom att ta poäng i samtliga matcher, med ett snitt på 2,75 poäng per match. Luleå och Linköping hade det desto tuffare, med endast en poäng per match i genomsnitt.
Annons:
Många starka lag
Titelförsvarande Skellefteå, skadedrabbade som man har varit i sommar, har trots allt haft en hyfsad försäsong och ser ut att vara en av de främsta kandidaterna till att återigen ta hem det.
Färjestad, med sitt starka offensiva spel och en bra försäsong i ryggen, är allt som oftast att räkna med. Frölunda, i mina ögon i besittning av ligans kanske mest dynamiska lagbygge, är en annan given guldkandidat.
Mina ögon dras också till Växjö Lakers. Ett lag som får anses vara en liten outsider till SHL-titeln. De har nått fram till både semifinal och final under de senaste säsongerna. Ett bra och stabilt lag att luta sig mot när det ska tippas.
Andra lag som hoppas kunna ha ett finger med i spelet vad gäller SM-bucklan är inte minst Luleå, som med sin på papperet starka trupp får anses vara att räkna med däruppe i toppen - den svaga försäsongen till trots.
Förväntningarna på semifinalplatserna är således höga för Skellefteå, Växjö, Färjestad och Frölunda, men det finns flera utmanare som kan överraska. Rögle, som återigen har byggt ett starkt lag, och Timrå, som överraskat under försäsongen, är två potentiella hot mot favoritkvartetten.
MODO ut igen?
I den andra änden av tabellen ser det betydligt dystrare ut för vissa lag. MoDo (bra försäsong) och Brynäs (sisådär dito) är två av de lag jag tror löper risk att missa slutspel, om än med liten risk att hamna i ett negativt kval.
Ett antal före detta spelare, tränare, hockeykunniga och självutnämnda experter spår att Malmö Redhawks och Örebro riskerar att få det kämpigt. Jag är benägen att sälla mig till denna profetia.
Med en hockeysäsong fylld av, kan man förvänta sig, de sedvanliga oväntade vändningarna återstår det att se om något av dessa lag kan resa sig och överraska min domedagsförkunnelse.
Säsongen 2024/2025 ser ut att bjuda på både intensiva toppstrider och tuffa kamper för överlevnad. Frågan är om Skellefteå kan försvara sin titel, eller om vi får se en ny mästare ta över tronen?
Jan Sundstedt
Försäsongen, poängsnitt
Växjö 22 poäng / 2,75 poäng per match
Färjestad 21 poäng / 2,63 poäng per match
Timrå 20 poäng / 2,5 poäng per match
Frölunda 16 poäng / 2,29 poäng per match
MoDo 17 poäng / 2,13 poäng per match
Skellefteå 12 poäng / 2,0 poäng per match *
Rögle 12 poäng / 2,0 poäng per match
Malmö 15 poäng / 1,86 poäng per match
Brynäs 10 poäng / 1,67 poäng per match
Örebro 11 poäng / 1,57 poäng per match
Leksand 10 poäng / 1,43 poäng per match
HV71 10 poäng / 1,43 poäng per match
Luleå 7 poäng / 1,0 poäng per match
Linköping 7 poäng / 1,0 poäng per match
*Skellefteås sista CHL-match mot Sheffield är inte inlagd i den här tabellen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Jimmie Åkesson säger att svenskar inte ska bli minoritet – men tömmer samtidigt ordet på dess etniska och historiska innebörd. Därmed lämnar SD det svenska folkets kontinuitet utanför sin nationalism, skriver Markus Andersson.
Jimmie Åkesson utvecklar sin syn på svensk identitet och har gett frågan om etniska svenskars framtida majoritetsställning i Sverige en önskvärd klarhet – vi är utbytbara.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Det avgörande beskedet kom inte när Jimmie Åkesson talade om språk, försörjning eller svenska sociala koder. Det kom när frågan preciserades: Spelar det någon roll om den svenska kulturen och de svenska traditionerna lever vidare, men människorna i Sverige inte längre ser ut som den historiska majoritetsbefolkningen?
Åkessons svar var att hudfärg inte spelar någon större roll – ”det spelar faktiskt ingen roll”. Därmed drog han den yttersta konsekvensen av Sverigedemokraternas så kallade öppna svenskhet. Etniska svenskar kan bli en minoritet i sitt eget land, så länge en framtida befolkning säger sig bära svenska normer, värderingar och traditioner.
Åkessons besked är ingen randanmärkning i ett annars nationalistiskt resonemang, utan själva slutpunkten för den nationalism som SD har valt och nedgraderats till vad man nu kallar "socialkonservatism".
Kulturen frikopplas från folket
I intervjun hos Riks säger Åkesson först att han håller med om att svenskar inte får bli minoritet i Sverige. Men han tillägger omedelbart att detta ”inte nödvändigtvis” har en etnisk aspekt. Det handlar enligt honom om identitet, värderingar, normer och sociala koder.
Annons:
Partiets officiella linje säger samma sak. I SD:s principprogram definieras nationen genom kultur, språk, identitet och lojalitet – inte genom historisk nationstillhörighet eller genetisk grupptillhörighet. Den som föds in i en annan nation kan enligt partiet aktivt välja att uppgå i den svenska.
Att en enskild människa med utländsk bakgrund kan assimileras och bli svensk är inte den avgörande stridsfrågan. Den avgörande frågan är om denna individuella möjlighet innebär att det saknar betydelse vad som händer med det folk som har byggt landet, burit språket och fört kulturen vidare mellan generationerna.
SD:s svar är i praktiken ja. Om kulturen kan läras in och identiteten kan väljas, blir folket utbytbart. Svenskheten förvandlas till ett kulturellt kontrakt som vilken tillräckligt anpassad befolkning som helst kan underteckna.
En kultur kan inte frikopplas från det folk som har skapat, burit och överlämnat den mellan generationerna utan att till slut förändras till något annat.
En nationalism utan rätt till kontinuitet
Åkesson har rätt i att kultur, gemensamma normer och lojalitet är nödvändiga för ett fungerande samhälle. Han har också rätt i att medborgarskap och faktisk nationell tillhörighet inte är samma sak. Under intervjun framhåller han att första generationens invandrare ofta har mycket svårt att bli svenska och att verklig assimilering kräver lång tid och kontakt med människor som redan har en svensk identitet.
Men detta gör motsägelsen större, inte mindre. Om assimilering är en lång process som kan ta flera generationer, och om stora grupper gör den svårare, kan inte den historiska majoritetsbefolkningens ställning samtidigt avfärdas som irrelevant. Utan en stabil svensk majoritet finns det till slut inte heller någon självklar majoritetskultur att assimileras in i.
Än märkligare blir motsägelsen när SD numera uttryckligen vill att brott med motiv kopplade till offrets ”svenska etnicitet” ska kunna bedömas som hatbrott. Partiet erkänner alltså den svenska etniciteten när svenskar utsätts för brott, men avstår från att försvara samma grupps rätt att förbli majoritet i sitt historiska hemland.
Dubbelheten gör svenskheten till ett politiskt redskap. Etniciteten finns när den kan användas i ett vallöfte om svenskfientlighet, men löses upp när frågan gäller folkets långsiktiga fortbestånd.
”Folkutbyte” utan folket
Så sent som 2024 skrev Åkesson att det pågår ett folkutbyte och att ett Sverige som människor känner igen håller på att ersättas av något annat. Men även då var han noga med att definiera utbytet kulturellt och inte etniskt.
Det skapar en uppenbar begreppsförvirring. Om en befolkning kan ersättas demografiskt utan att folket anses utbytt, så länge efterföljarna tar över vissa normer och högtider, har ordet folk förlorat sin historiska betydelse. Kvar blir ett administrativt och kulturellt medlemskap som staten och politiken kan omdefiniera.
Samma linje återkom i Åkessons vårtal 2026, där han förklarade att svenskheten inte sitter i hudfärgen eller någon annan kroppsdel. Nu har han också klargjort vad den formuleringen betyder när den förs hela vägen till den demografiska frågan: Det historiska folket behöver inte bestå som majoritet.
AfS formulerar motsatsen
Som kontrast publicerade Alternativ för Sverige ett kort budskap efter intervjun. Partiet skriver att svenskar ”aldrig någonsin” får acceptera att bli minoritet i sitt eget land och kopplar detta till kravet på ett omfattande återvandringsprogram.
Man kan invända mot AfS:s politik, dess genomförbarhet eller dess sätt att formulera frågan. Men någon oklarhet om principen finns inte. Där SD talar om en öppen svenskhet som kan överleva en fullständig demografisk omvandling, säger AfS att ett folk också har rätt till kontinuitet och ett eget historiskt hemland.
Skillnaden är inte kosmetisk. Den går till nationalismens kärna. Är nationen endast en uppsättning värderingar och kulturella vanor, eller är den också ett historiskt folk med band mellan döda, levande och ännu ofödda generationer?
SD har gjort sin egen nationalism ofarlig
Sverigedemokraterna vill gärna tala om att Sverige ska förbli Sverige. Partiet kampanjar om återvandring, svenskfientlighet, assimilation och en stramare migrationspolitik. Allt detta kan påverka utvecklingens hastighet och minska de mest omedelbara konflikterna.
Men när partiledaren får den principiella frågan om etniska svenskar får bli minoritet finns ingen röd linje. Det finns inget mål om att det svenska folket ska förbli majoritet och ingen vilja att ens definiera vad en sådan kontinuitet skulle innebära.
Kapitulationen inför den samhällsomvandling som partiet påstår sig vilja stoppa är därmed fullständig. Man försvarar svenska traditioner, men inte nödvändigtvis de svenskar som har skapat dem. Man försvarar ett kulturellt skal, men avstår från att slå fast att folket inuti det har en självklar rätt till framtiden.
SD:s öppna svenskhet gör därmed partiets nationalism fullständigt ofarlig för den ordning som har drivit fram den demografiska förändringen. Så länge framtidens befolkning lär sig språket, följer lagarna och antar en godkänd svensk identitet kan processen fortsätta – och partiet kan ändå hävda att Sverige har förblivit svenskt.
För väljare som anser att svenskarna inte bara är bärare av utbytbara normer, utan ett historiskt folk med samma rätt till kontinuitet som andra folk, är beskedet tydligt. Sverigedemokraterna företräder inte längre den självklara principen.
På den här punkten kan man inte vara annat än glasklar:
Svenskar existerar otvivelaktigt som etnisk grupp och vi européer skall nu och i framtiden utan det minsta ursäktande dominera kontinenten som är vår civilisations vagga och urhem!
Markus Andersson
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Norge får för första gången på 27 år två lag i Champions Leagues ligafas. Viking FK slog ut Dinamo Zagreb efter en sprakande kväll i Stavanger och gör därmed Bodø/Glimt sällskap i ligafasen.
Viking klev in på Lyse Arena med 2–2 i ryggen från det första mötet i Zagreb.
Dinamo högg emellertid först och tog ledningen redan efter nio minuter, men hemmalaget svarade med både kraft och kyla.
Zlatko Tripić hamrade in 1–1 från straffpunkten efter 18 minuter. Efter paus skruvade Viking upp tempot.
Edvin Austbø satte 2–1 och Tobias Moi fyllde på med 3–1 bara några minuter senare. Då kokade Stavanger – och den mörkblå Champions League-drömmen hade blivit verklighet.
Viking vann därmed dubbelmötet med 5–3 och når Champions Leagues ligafas för första gången i klubbens historia. Bodø/Glimt hade redan säkrat sin biljett efter 6–1 sammanlagt mot nederländska NEC.
— Jag har aldrig upplevt något liknande. Jag är så glad för allas skull, sade Tripić till TV 2 efter slutsignalen.
🇳🇴 WOW!!!!!! VIKING ARE CHAMPIONS LEAGUE 🇳🇴
FOR THE FIRST TIME IN 27 YEARS THERE WILL BE TWO NORWEGIAN TEAMS IN THE CHAMPIONS LEAGUE GROUP/LEAGUE PHASE!
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Lando Norris tog sin andra raka seger i ett dramatiskt Nederländernas Grand Prix. McLarenföraren körde om VM-ledaren Kimi Antonelli efter en lång jakt, medan hemmafavoriten Max Verstappen kraschade redan på det första varvet.
Lando Norris startade från pole position på Zandvoort och behöll ledningen när det 72 varv långa loppet drog i gång på en delvis fuktig bana.
Redan under öppningsvarvet tappade Max Verstappen kontrollen över sin Red Bull i den sista kurvan och slog hårt i barriären. Han klarade sig tack och lov oskadd, men kraschen lämnade stora mängder vrakdelar på banan och tävlingsledningen rödflaggade loppet.
Vid omstarten fick Kimi Antonelli bäst fart och passerade Lando Norris i den första kurvan. Mercedesföraren höll sedan ledningen under stora delar av loppet, men Norris närmade sig efter det sista depåstoppet.
Lando Norris bakom ratten i sin McLaren under Nederländernas Grand Prix på Zandvoort. Foto: Xinhua/Peng Ziyang.
På varv 54 körde Norris om Antonelli på utsidan i den första kurvan. Senare under samma varv passerade han även Lewis Hamilton och återtog därmed ledningen.
Lando Norris höll därefter undan och vann med 11,536 sekunder. Kimi Antonelli slutade tvåa och George Russell trea.
Ferrariförarna Lewis Hamilton och Charles Leclerc följde närmast bakom, medan Oscar Piastri körde in som sexa.
Segern gav Norris hans andra fullträff för säsongen och förde upp honom till fjärde plats i VM-tabellen. Antonelli leder mästerskapet på 242 poäng, 59 poäng före Russell och Hamilton.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den ryske fallskärmshopparen Sergej Bojtsov hoppade från en varmluftsballong på 11 551 meters höjd över Altaj och nådde 501 kilometer i timmen under fallet. Arrangörerna beskriver det som ett nytt världsrekord för hopp från varmluftsballong.
Hoppet genomfördes på morgonen den 22 augusti i Altajkraj i södra Sibirien. Ballongen flögs av Ivan Menjajlo, ordförande för Rysslands luftballongförbund och flerfaldig rysk mästare.
Bojtsov befann sig i fritt fall i två minuter och 30 sekunder. Fallskärmen löstes ut på 1 565 meters höjd och hela färden från ballongkorgen till marken tog sju minuter och 19 sekunder, rapporterar den lokala nyhetssajten Amic.
Tränade i en barokammare
På den aktuella höjden ligger lufttemperaturen omkring 50–60 minusgrader och lufttätheten är mindre än en fjärdedel av den vid marken. Inför försöket genomförde Bojtsov därför ett test motsvarande 12 000 meters höjd i en barokammare vid det ryska kosmonaututbildningscentret. Utrustningen provades även i 60 graders kyla och hoppmomentet tränades i vindtunnel, skriver arrangörerna.
Bojtsov har enligt arrangörsuppgifterna mer än 2 000 tidigare fallskärmshopp bakom sig. Rekordförsöket genomfördes med rysktillverkad ballong-, fallskärms- och syrgasutrustning och var knutet till den internationella ungdomsfestival som hålls i Jekaterinburg i september.
Rekordet gäller hopp från varmluftsballong
Bojtsovs resultat gäller den särskilda kategorin fallskärmshopp från en bemannad varmluftsballong. Det är alltså inte det högsta fallskärmshoppet genom tiderna. Det rekordet innehas av amerikanen Alan Eustace, som 2014 hoppade från 41 419 meters höjd med hjälp av en heliumballong, uppger Smithsonian National Air and Space Museum.
Arrangörerna uppgav inför hoppet att det tidigare bästa resultatet i kategorin var 10 060 meter och hade satts av polska hoppare. Ett internationellt rekord blir dock inte officiellt hos FAI förrän ett nationellt flygsportförbund har skickat in underlaget och förbundet har godkänt det. Guinness World Records gör en separat prövning av dokumentation och vittnesuppgifter innan en rekordtitel bekräftas.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.