MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 13 september 2025

lördag 13 september 2025

 

Kommentar: Djurgårdens Europasuccé gynnar svensk fotboll

Satsningar på spelarutveckling och lagmoral kan fortfarande slå större pengar.

publicerad 29 april 2025
– av Jan Sundstedt
DIF - Chelsea UEFA Conference League 2025
Djurgården har redan lämnat ett bestående avtryck - och nu är finalbiljetten inom räckhåll.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

På självaste 1 maj spelar allsvenska Djurgårdens IF en smått fotbollshistorisk semifinal mot inga mindre än storlaget Chelsea FC från Premier League. Må vara att det är turneringen UEFA Conference League och inte Champions League, men det förtar inte Djurgårdens bedrift. Inget svenskt fotbollslag har sedan 1987 nämligen tagit sig så pass långt i en av UEFA arrangerad turnering.

När andra nu på torsdag sjunger Internationalen eller släcker sista vedklabben på valborgsbrasan, vallfärdar tusentals djurgårdssupportrar tillsammans med tillresta Chelseafans till 3Arena (före detta Tele2 Arena), för att beskåda det för Stockholmslaget historiska mötet mellan Djurgården och Londonlaget ifråga.

Matchen sparkar igång klockan 21:00 lokal tid den 1 maj 2025 – ett datum som med stor sannolikhet redan är inbränt i många blårandiga hjärtan.

Man får gå tillbaka till säsongen 1986/1987 och IFK Göteborgs möte tillika finalseger mot skotska Dundee United i dåvarande Uefacupen (motsvarande dagens UEFA Europa League), för att hitta en för svenskt vidkommande liknande klubbfotbolls-framgång.

För Djurgårdens del är framgången den största någonsin i internationella sammanhang. Kvartsfinal i Europacupen år 1955 är senaste gången DIF gjort något motsvarande (förlust mot skotska Hibernian).

Parallellt med Europaspelet har Djurgården haft en blandad start på årets Allsvenska. Efter fem omgångar har laget blott två segrar, en oavgjord och två förluster. Ett facit som visar att den historiska Europaresan också krävt sin tribut på hemmaplan.

DIF ger landslaget en extra pinne

Klubbsuccén är inte bara en glädjekälla för Djurgårdens supportrar utan också för det svenska fotbollslandslaget, vad gäller den viktiga så kallade UEFA-landkoefficienten.

Tack vare DIF:s framgångar från Conference League har Sverige klättrat upp till plats 20, förbi självaste Kroatien, i den senaste uppdateringen av landrankingen. Det kan verka som en marginell förbättring, men den påverkar antalet platser i europeiska turneringar för svenska klubblag kommande år.

Varje seger i Europaspelet ger den aktuella klubben två poäng och varje oavgjort resultat en poäng i Uefas koefficientsystem. Dessa poäng räknas därefter ihop för alla svenska lag som deltar i Europaspelet och delas med antalet svenska deltagande lag den säsongen.

 

DIF 2025 UEFA Conference Leauge Wien
Djurgårdens startelva i bortamötet mot Rapid Wien, kvartsfinal 2, UEFA Conference League, den 17 april. Foto: faksimil/DIF Inifrån #118

Chelsea – en mardrömsmotståndare på pappret

Chelsea FC är en av Europas absoluta giganter, med massiva resurser och en trupp fylld av internationella stjärnor de flesta sportchefer bara kan drömma om. Ändå har man till och från haft vissa bekymmer mot klubbar med betydligt mindre budget.

Det är precis här Djurgården kan hitta sin chans. Via ett strukturerat försvarsspel, ett aggressivt mittfält och snabba omställningar, kombinerat med badrumsmattan på 3Arena samt Chelseaspelarnas eventuella underskattning, finns det möjligen ett, måhända litet men dock, hopp om ett bra resultat.

Bara ett oavgjort resultat vore en skalp – och en sensation av större modell – i Europas fotbollsvärld. Större under har trots allt skett.

För inspiration kanske DIF ska tanka målbilder från kollegorna i hockeylaget, som i förra veckan blev klara för SHL via seger i en spännande finalserie mot självaste huvudantagonisten AIK, i den hockeyallsvenska finalen.

Trycket på biljettsystemet

Det har slagits rekord på arenan inför matchen. 3Arena rymmer cirka 30 000 åskådare vid fotbollsmatcher, men det begränsade antalet platser – tillsammans med bortafansens fasta kvot – gjorde att biljetterna tog slut på tre röda.

Det har enligt uppgifter varit sådant tryck på biljetter, att DIF på sin hemsida gjort ett formellt uttalande om saken. ”Vi hade en väldigt mycket större efterfrågan än vad vi hade utbud, vilket tyvärr garanterade att supportrar skulle bli besvikna”, skriver man.

På sociala medier har kritiken mot biljettleverantören AXS varit av det mindre smickrande slaget: ”Värdelösa axs, ni borde inte få hantera någon biljettförsäljning. Ni är ett gäng amatörer!”, skriver flera frustrerade fans.

Biljetthaveriet är ett dilemma för alla större evenemang: hur behålla lojalitet och transparens när efterfrågan vida överstiger utbudet, parat med ett biljettsystem som lämnar i övrigt att önska?

En milstolpe

Oavsett utgången i semifinalen är matchen på sätt och vis något av en milstolpe. Dels stärks varumärket Djurgården i form av exempelvis fler sponsorer samt att locka till sig talanger.

Dels får svensk klubbfotboll ett tydligt budskap: vi kan hävda oss på den europeiska scenen, trots ekonomisk underlägsenhet gentemot tunga elefanter. Det skickar signaler hem till Allsvenskan om att satsningar på spelarutveckling och lagmoral kan slå större pengar – även i 2025 års fotboll.

Dessutom visar det för de yngre i svenska ungdomsakademier att vägen till Europascenen är möjlig, även från våra breddgrader.

När slutsignalen ljuder på 1 maj återstår bara en fråga: hur långt kan Djurgården gå? Finalbiljetten i Conference League, spelad 28 maj på Wrocław Stadium, är inom räckhåll. Jag säger: Tag chansen!

Och även om det tar stopp mot Chelsea den 8 maj, då returen spelas, har Djurgården redan lämnat ett bestående avtryck. Sveriges position i Europa är starkare – både för klubbarna och landslaget – tack vare modet att tro på det lokala samt den egna förmågan.

 

Jan Sundstedt

Djurgårdens väg till semifinalen

Djurgårdens IF:s resa mot semifinalen i UEFA Conference League har varit både lång och imponerande. I det nya ligaformatet, där varje lag mötte sex olika motståndare (tre hemma, tre borta), ställdes Djurgården mot tufft motstånd från hela Europa.

Hemma tog DIF emot Legia Warszawa (Polen), Vitória SC (Portugal) och Panathinaikos (Grekland), medan bortamatcherna spelades mot LASK (Österrike), The New Saints (Wales) och Víkingur (Island).

Efter starka insatser i ligaspelet säkrade Djurgården avancemang till åttondelsfinal som ett av de åtta topprankade lagen. Där väntade cypriotiska Pafos, som besegrades över två matcher. I kvartsfinalen lottades Djurgården mot österrikiska Rapid Wien.

Efter en tung 0–1-förlust hemma på Tele2 Arena såg det mörkt ut inför returen i Wien, men laget stod för en av klubbens största vändningar genom tiderna och vann med hela 4–1 på bortaplan – ett resultat som säkrade en smått sensationell semifinalplats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Var gömde sig Bohlin när invandringskritiska svenskar misshandlades?

Hotet mot yttrandefriheten

När Palestinademonstranter gapade på civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin i Gamla Stan blev det plötsligt en nationell kris. Samma partier som ignorerat det våld och trakasserier som svenska dissidenter utsatts för i decennier skriker nu om "hot mot demokratin" och kräver inskränkningar i demonstrationsrätten.

publicerad 10 september 2025
– av Jan Sundstedt
Carl-Oskar Bohlin valdes in i riksdagen för ett Moderaterna som var öppet fientligt inställda mot invandringskritiska svenskar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Det var knappast någon heroisk scen som utspelade sig i Gamla Stan den 8 september. Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin möttes av ett tjugotal högljudda Palestinademonstranter som följde efter honom genom de trånga gränderna. Hans reaktion? Upp med mobiltelefonen, filma, publicera på sociala medier. Resultatet blev en medial storm där politiker och kommentatorer tävlade om att fördöma händelsen i de starkaste ordalag man kan föreställa sig.

Visst var demonstranternas agerande i vanlig ordning provocerande och gränslöst. Att följa efter en person, skrika och försöka hetsa fram reaktioner är knappast sympatiskt, men reaktionerna efteråt väcker fundamentala frågor om proportionalitet, konsekvens och hur snabbt våra ledare är beredda att offra våra friheter för lite ordning och reda.

Det mest slående är dock hur snabbt och enhälligt etablissemanget plötsligt upptäckte att högljudda vänsteraktivister och invandrardemonstranter minsann utgör ett akut samhällshot som måste bekämpas. Politiker från alla läger, ledarsidor och kommentatorer – alla var de rörande överens om att detta var oacceptabelt, farligt och ett tecken på landets och demokratins förfall.

Men var fanns denna oro när invandringskritiker och nationalister under 2000- och 2010-talen fick sina möten förstörda, hotades eller misshandlades? När meningsmotståndare faktiskt utsattes för verkligt fysiskt våld, inte bara obehagliga tillmälen?

Bohlin själv har suttit i riksdagen sedan 2010. Under denna period har politiskt våld från vänsterextremister och invandrargäng varit ett återkommande problem, men då handlade det förstås inte om ministrar från regeringspartierna som drabbades utan om vanliga svenskar, utan inflytande, makt eller snabbnummer till landets redaktioner.

Politikernas och etablissemangsmediernas reaktioner blev därefter, då de alltid varit mest intresserade av att skydda sig själva, att våldet bemöttes med tystnad, nonchalerades eller relativiserades. Det var ingenting som bedömdes vara värt några särskilda åtgärder eller någon större uppmärksamhet.

Moderaterna – ett hycklande parti

Fredrik Reinfeldt, Bohlins dåvarande partiledare och vår tidigare statsminister, gjorde det till och med tydligt att invandringskritiker som misshandlades eller knivhöggs hade sig själva att skylla.

”Jag vill gärna påpeka att de som lever på att driva upp ett vi- och dom-tänkande och ett i grunden hatfullt sätt att se på relationer mellan människor inte ska bli förvånade om sådant händer”, kommenterade han när han nåtts av rapporter om att en ung Sverigedemokrat utsatts för en knivattack.

Just det fallet visade sig senare vara påhittat, men Moderaternas syn på det våld som drabbade de svenskar som vågade kritisera den förda massinvandringspolitiken blev smärtsamt tydligt – och det var alltså detta parti som Bohlin valde att ställa sig bakom och göra politisk karriär i.

Att Moderaterna under Bohlins tid i riksdagen själva var helt drivande för att öka massinvandringen från Tredje världen till Sverige är förstås en annan pikant detalj. Och det får bedömas som sannolikt att flera av de högljudda Palestinademonstranterna nog aldrig ens hade befunnit sig i Sverige om partiet inte drivit en så destruktiv linje under en så lång tid.

Fredrik Reinfeldt och Ulf Kristersson avtäcker en tavla föreställandes den förstnämnde. Foto: Moderaterna

Personskydd eller inte?

En annan besynnerlig aspekt är Bohlins uppenbara avsaknad av säkerhetsskydd. Här har vi Sveriges civilförsvarsminister – den person som påstås vara ytterst ansvarig för landets civila beredskap i en tid av ökade säkerhetshot – som vandrar ensam genom Gamla Stan. Ingen livvakt, ingen säkerhetspersonal, bara ministern och hans mobilkamera.

Antingen innebär detta att hotbilden mot honom bedöms som obefintlig, vilket gör den efterföljande moraliska paniken överdimensionerad. Eller så brister det i säkerhetsarrangemangen kring våra ministrar, vilket i sig är anmärkningsvärt.

Oavsett vilket rimmar det illa med den alarmistiska mediebilden av en minister svävandes i livsfara.

Demonstrationsrättens framtid

Det mest oroande är dock de krav som nu reses i händelsens kölvatten. Politiker från regeringspartierna talar om att begränsa demonstrationsrätten, förbjuda ”aggressiva” demonstrationer och införa hårdare straff för dem som stör makthavare. Några vill till och med förbjuda demonstrationer utanför riksdagen.

Detta är förstås en farlig och vansinnig väg. Demonstrationsrätten är inte till för att vara bekväm för makthavarna – tvärtom är dess själva syfte att möjliggöra missnöjesyttringar och protester. Att den ibland tar sig provocerande eller obehagliga uttryck är ett litet pris att betala för detta.

De som applåderar dessa förslag bör tänka efter: Vem avgör vad som är en ”aggressiv” demonstration? Vilka kommer att drabbas härnäst när repressiva lagar väl är på plats? Historien visar att inskränkningar i demonstrationsrätten sällan stannar vid den grupp man initialt hade i åtanke.

Vänsterns förbudsiver har smittat av sig

De verktyg som skapas för att tysta arabiska Palestinademonstranter kommer nästan garanterat att användas mot andra dissidenter och oliktänkande som motsätter sig makthavarnas beslut och agendor. Om retoriken håller i sig får det nog bedömas som ytterst osannolikt om några regimkritiska protester överhuvudtaget kommer att tillåtas om ett decennium eller två.

Det är därför ytterst beklagligt att så många svenskar på sociala medier och forum papegojar makthavarnas krav på att de högljudda aktivisterna ska fängslas eller att demonstrationer av denna typ helt ska förbjudas.

Tidigare var det vänstern som var kända för att kräva censur och förbud av alla politiska åsiktsyttringar man själva ogillade, men denna attityd tycks på senare tid också ha spridit sig till högersidan av det politiska spektrat.

En slags absurd uppfattning om att jobbiga och besvärliga typer inte omfattas av samma grundlagsskyddade rättigheter som övriga, och hellre ska förbjudas än bemötas med argument.

Svaga ledare hotar friheten

Våra högsta ledare måste naturligtvis tåla att stöta på även missnöjda och uppretade politiska motståndare – även när dessa gapar och skriker. Klarar de inte av något så grundläggande är det svårt att se hur de är kapabla att leda landet när det verkligen gäller.

Att första instinkten är att filma, lägga upp på sociala medier och sedan kräva begränsningar av demonstrationsrätten säger dessvärre ganska mycket om tillståndet i svensk politik.

Demonstrationsrätten är inte heller villkorad av att makthavarna tycker om budskapet eller formen och att inskränka den för att ministrar ska slippa obehagliga möten är att undergräva våra grundläggande friheter.

Det tål att upprepas igen: Den makt människor ger staten att tysta andra kommer att användas mot dem själva. Och den dagen kommer de att förstå vad de förlorat – men då är det för sent.

 

Jan Sundstedt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenskt haveri i kvalet till fotbolls-VM 2026

publicerad 9 september 2025
– av Jan Sundstedt
Efter Sveriges pinsamma fiasko mot Kosovo kräver många svenska supportrar nu att "JDT" avgår.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sveriges chanser att nå nästa års fotbolls-VM kan redan efter två matcher anses vara minimala. Efter gårdagens 2-0 förlust borta mot Kosovo är kritiken mot förbundskapten Jon Dahl Tomasson hård.

Sverige har bara tagit en poäng av sex möjliga i kvalstarten efter 2-2 mot Slovenien och söndagens pinsamma 2-0-förlust mot Kosovo i Pristina. Det var Sveriges första förlust någonsin mot Kosovo, rankat 95:a i världen.

— Kosovo vann välförtjänt. De var det bättre laget och de ville mer idag. Vi gjorde inte en bra match och vi spelade inte under våra principer, erkände en märkbart besviken förbundskapten efter matchen till Viaplay.

Statstelevisionen SVT Sports expert Jonas Eriksson var förödande i sin kritik av det svenska spelet.

— Sverige är horribelt dåliga på flera sätt. Taktiskt, tekniskt, utförandemässigt, individuellt och som lag. Kanske sämsta halvleken jag sett ett svenskt landslag göra sedan … Costa Rica VM 1990, konstaterade Eriksson.

”Saknar nästan motstycke”

Viaplay-experten Erik Niva kallade prestationen för ett haveri av sällan skådat slag.

— Det är ett haveri som nästan saknar motstycke sett till förutsättningarna, sett till att det är ett sargat Kosovo, sett till hur oerhört betydelsefull matchen är, kommenterade Niva.

Förbundskaptenen har fått skarp kritik för sitt taktiska upplägg, särskilt det höga försvarsspelet som Kosovo gång på gång utnyttjade med snabba kontringar. Elvis Rexhbecaj och Vedat Muriqi avgjorde matchen redan i första halvlek.

— Vi spelade en långsam match och vi reagerade inte snabbt nog när vi förlorade bollen. Vi släppte in fyra kontringslägen inkluderat målen där vi skulle ha gjort det bättre som lag och som tränare, medgav Tomasson själv.

Lagkaptenen Isak Hien var lika självkritisk efter matchen. ”Det finns inga ursäkter. Vi gjorde det inte tillräckligt bra. Vi måste spela bättre än så här”, sa mittbacken till Viaplay.

Svår väg till VM

Med bara en poäng efter två matcher har Sverige redan hamnat i en prekär situation. Schweiz toppar gruppen med full pott medan Kosovo har tre poäng. Endast gruppsegraren går direkt till VM i USA, Kanada och Mexiko sommaren 2026.

Redan den 10:e oktober väntar Schweiz på Friends Arena i en match som kan bli avgörande för Sveriges VM-chanser. Tre dagar senare kommer Kosovo på returbesök till Stockholm.

För Jon Dahl Tomasson, som tog över efter Janne Andersson, börjar pressen öka markant. Hans naiva taktiska upplägg och tveksamma laguttagningar ifrågasätts allt mer, och fortsätter resultaten i samma stil lär avgångskraven snart höras från flera håll.

— Det här var inte bra. Jag hatar att förlora och jag hatar att förlora så här, sa en märkbart uppgiven Tomasson efter fiaskot i Pristina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Brynäs och Bäckström favoriter i tuff SHL-säsong 25/26

publicerad 8 september 2025
– av Jan Sundstedt
SHL
Nu inleds SHL-säsongen 25/26.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Efter förra säsongens sensationella insats står Brynäs, med Nicklas Bäckström tillbaka i laget, som guldfavorit inför SHL 25/26. Men konkurrensen om toppositionerna är stentuff med lag som Färjestad, Frölunda och Växjö.

I kulisserna finns dessutom klassiska lag som Djurgården och Skellefteå samt titelförsvarande Luleå som står redo att överraska favoriterna.

Det känns nästan som en tidsresa när klassiska Brynäs kliver in som guldfavoriter för SHL-säsongen 25/26, efter att den gångna säsongen ha chockat ligan med att som nykomling ta sig hela vägen till SM-final.

Med hemvändande Nicklas Bäckström tillbaka på isen och Jakob Silfverberg vid sin sida ser Brynäs oerhört starka ut. Bäckströms comeback väcker minnen av gamla storhetstider för Brynässupportrarna, och det är inte svårt att föreställa sig att han kommer samla poäng i stor stil.

Det är dock inte bara Brynäs som har godsaker att erbjuda.

Färjestad, med sin revanschlust och fysiskt starka lag, och Skellefteå, som fortsätter sin långsiktiga stabila resa, är som vanligt tunga utmanare. Växjö, under Björn Hellkvists ledning, är i full omstart och ligger nära topp fyra.

Frölunda, som jobbat med kontinuitet och unga talanger, kan bli farliga ju längre säsongen går. Titelförsvarande Luleå är, trots en i år något tunnare trupp samt CHL-spel, alltid respektabla med sitt fysiska spel och kloka ledarskap.

DIF är tillbaka

I mitten av tabellen blir det tufft att tippa. Lag som återvändande Djurgården har under försäsongen visat god harmoni och har en rutinerad stomme, vilket kan bädda för en stabil första SHL-säsong.

Med ett fundament bestående av Marcus Krüger, Magnus Hellberg, Gustav Lindström samt sena nyförvärvet Philip Holm har laget en trygg bas. Sportchef Niklas Wikegårds nyförvärv har under försäsongen dessutom visat näsa för poäng.

Frågan är dock om detta räcker för att kunna utmana de etablerade topplagen i en liga som blivit allt tuffare.

Rögle, Malmö, HV71, Linköping och Örebro slåss alla med blandade förväntningar, där stora satsningar ibland kan bli tveeggade vapen.

Bottenstriden förväntas bli jämn. Leksand och Timrå, som båda tagit steg tillbaka, har inte fullt så breda eller spetsiga trupper som krävs för en smidig säsong i SHL. Det kan bli en tuff kamp för överlevnad där kvalplatsen hotar.

Kort sagt: 2025/26 blandar nostalgi, revansch och ungt driv – med Brynäs och Bäckström i spetsen för en av SHL:s mest spännande säsonger på många år.

Sundstedt spår SHL 20/26

  1. Brynäs
  2. Färjestad
  3. Frölunda
  4. Växjö
  5. Skellefteå
  6. Luleå
  7. Rögle
  8. Djurgården
  9. Malmö
  10. Linköping
  11. HV71
  12. Örebro
  13. Timrå
  14. Leksand

SM-guld: Brynäs

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Carlos Alcaraz triumferar i US Open-finalen

publicerad 8 september 2025
– av Jan Sundstedt
Carlos Alcaraz vinner US Open 2025 med 3-1 i set över Jannik Sinner.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Spanjoren Carlos Alcaraz visade klass när han på söndagen vann US Open efter en övertygande final mot Jannik Sinner. Matchen avgjordes i fyra set – och på läktarna möttes president Donald Trump av högljudda burop.

Carlos Alcaraz klev fram som den starkaste kraften i årets sista Grand Slam-turnering och besegrade Jannik Sinner i finalen med 6–2, 3–6, 6–1, 6–4. Matchen i New York varade i knappt tre timmar och präglades av spanjorens intensiva spel och dominans från baslinjen.

Med segern säkrade Alcaraz sin andra US Open-titel och återtog också platsen som världsetta. Sinner, som innehaft toppositionen sedan sommaren 2024, hade svårt att svara på motståndarens höga tempo och orkade bara vinna ett set.

Finalen markerade också en historisk punkt i tennisen: för första gången i den moderna eran har samma två herrspelare mötts i tre raka Grand Slam-finaler under en säsong.

Trump på plats – möttes av burop

Segern gav Alcaraz en prissumma på fem miljoner dollar – det största beloppet hittills i turneringens historia.

Publikens uppmärksamhet riktades även mot USA:s president Donald Trump, som var på plats på inbjudan från ett lyxmärke. När han visades på storbildsskärmen möttes han av burop och visslingar, samtidigt som den omfattande säkerhetsapparaten orsakade långa köer och en försenad matchstart.

Efter matchen betonade spanjoren rivaliteten med Sinner men också deras vänskap: – Det är fantastiskt att uppleva allt detta tillsammans med dig, sade Alcaraz på centercourten i New York.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.