Vad definierar en kvinna? En enkel fråga som för bara ett decennium sedan utan tvekan kunde besvaras är nu ett enigma för många – inklusive så kallade medicinska experter.
I takt med att, vad man skulle kunna beskriva som ”transsekten”, aggressivt flyttat fram sina positioner i samhället och därmed blivit mer synlig och högljudd, har diskussionen om kön blivit en slags het potatis. En rotfrukt som av oklar anledning väcker starka känslor tvärs över den politiska skalan.
Spola fram till nutid, nådens år 2024, och den en gång så självklara frågan som inleder denna recension tycks nu närmast odefinierbar för vissa.
Något som regissören Justin Folk tillsammans med upphovsmannen, tillika filmens berättarröst och intervjuare Matt Walsh, försöker få svar på med hjälp av dokumentären What Is a Woman?

Tweet triggade idén
Walsh har sagt att han kom på idén till dokumentären då han kände att den fråga som utgör dess titel inte fått tillräckligt med svar sedan han på Twitter (numera X) postat en tweet med exakt den frågan för omkring fyra år sedan.
Han har förklarat att han inte hade något intresse av att enbart samla människor som delar just hans åsikter, för att sedan få svar som han själv kunde ha kommit fram till, kryddat med en ”Blade Runner”-berättarröst över det hela. Istället var det viktigt för honom att träffa och samtala med personer som hade mer avvikande åsikter än han själv.
I What Is a Woman? reser han exempelvis runt till olika delar av världen, intervjuar deltagare i Women’s March och samtalar med ”vanliga människor” samt allehanda psykologiska experter kring ämnet som sådant. Han utforskar olika åsikter från olika läger, följt av den fråga ett flertal verkar ha svårt att ge ett tydligt svar på; vad är egentligen en kvinna?
Matt Walsh är varken intolerant eller liknande i denna sevärda dokumentär. Istället strävar han efter att belysa hur samhället i Amerika och globalt blir alltmer fixerat vid köns- och identitetspolitik.

Vägrar/vill /kan inte svara
En sak som Walsh återkommande upptäckte var att förespråkare för transaktivism i olika former undvek att ge direkta svar samt att nästan alla undviker att engagera sig i någon form av kritiskt tänkande, trots insisterande frågor från Walsh. Det är tydligt att ämnet är så kontroversiellt att många människor inte ens vågar närma sig det med ett öppet sinne.
Detta ger emellanåt filmen en smått tragikomisk ton. För den som likt mig har ett ohälsosamt utvecklat sinne för humor och ordvitsar, flaggar jag härmed för ett antal scener där man kommer på sig själv att skratta åt dumheterna som – givetvis högst ofrivilligt – kommer ur många intervjuobjekts munnar. Föreställ er att fråga någon om en fotboll kan tänkas vara rund till formen och svaret blir exempelvis ”njae, det tål att diskuteras” eller ”varför ställer du frågan?”. Ur led är tiden …
Det finns en subtil underton av sarkasm genom hela filmen. Matt Walsh genomför intervjuer med olika experter varav de flesta har sina egna motsägande åsikter. Nästan ingen vill svara på direkta frågor, särskilt inte frågan som utgör titeln på filmen. Dessa intervjuer bidrar till diskussionen, men de upptar också en hel del tid.
Mot mitten av dokumentären bjuds tittaren berättelser om olika individers upplevelser som ger en djupare förståelse för de problem som personer som påverkas av transfrågor ställs inför. Jag har läst om ett par av dessa berättelser vid olika tillfällen, men det är ändå gripande att höra dem i filmformatet. Även om det finns några inslag av statistisk karaktär är det de personliga berättelserna som verkligen berör.
Ett särskilt kraftfullt segment är intervjun med en person som genomgått så kallad könsbytesoperation som vuxen, men som inom kort drabbats av en rad tragiska komplikationer. Personen nämner ett flertal gånger att ”förväntningarna på det fortsatta livet nu är betydligt mer osäkra än innan operationen” …
Tankeväckande, absurd och ofrivilligt rolig
Jag hade gärna sett Matt Walsh beröra och ta sig an rättsliga aspekter. Som till exempel de rättegångar som involverar sjukhus och förmenta vårdgivare som utför operationer av transmanipulerande slag. Flertalet av dessa är måhända för nyligen inträffade för att filmmakarna skulle hinna få med dem.
Filmen, som går att se via denna länk, inleder med en relativt lättsam ton och tar flera tillfällen i akt att bjuda på (återigen förmodligen oavsiktligt) skratt. Ju längre den fortskrider tar den dock en dramatisk vändning och blir mycket allvarlig, närmast påtagligt djup, utan att vika från målsättningen.
Tittaren rekommenderas således att gå in i filmen med en öppen inställning.
Oavsett på vilken sida i frågan man står visar filmen hur snurrig och märklig världen på kort tid blivit, när till och med en simpel frågeställning riskerar att få allvarliga konsekvenser. What Is a Woman? är tankeväckande, informativ och provokativ utan att någonsin vara ”transfobisk” (vad det nu egentligen betyder?), snäv eller konfronterande.
Som grädde på moset bjuds vi på stunder av absurditeter, fikonspråk en masse och ofrivilliga ordvitsar. Min starkaste rekommendation!
Jan Sundstedt