Once Upon a Time in Hollywood – Tarantinos “piece de resistance”?

Den någorlunda beläste och allmänbildade känner till vad som hände natten mellan den åttonde och nionde augusti 1969, i regissören Roman Polanskis hem vid 10050 Cielo Drive, Benedict Canyon, Los Angeles. Då medlemmar ur den mordiska och urflippade hippiesekten “The Manson Family” mer eller mindre slaktade Roman Polanskis havande fru Sharon Tate, parets ofödda barn samt fem andra personer som råkade befinna sig i Polanskis hem.

Ett avskyvärt dåd som som chockade och skakade Hollywood i dess grundvalar. Något som på många sätt bildar basen i Once Upon a Time in Hollwood – mästerregissören Quentin Tarantinos nionde film (Tarantino ser “Kill Bill”-filmerna som en enhet). Sin vana trogen har Tarantino även skrivit manus till filmen samt medproducerat.

“The golden age of Hollywood”

Once Upon a Time in Hollywood utspelas således år 1969. Ett år som av mången cineast och filmkonnässör ses som kulmen på eran “The Golden Age of Hollywood“, ett år som enligt Tarantino själv ligger honom varmt om hjärtat. Vi får här följa med ett extraordinärt persongalleri och en fascinerande flora av karaktärer under 1960-talets sista skälvande andetag.

Filmens två protagonister; skådespelaren Rick Dalton (Leonardo DiCaprio) och Daltons stuntman, allt-i-allo och bäste vän Cliff Booth (Brad Pitt) guidar oss genom resan. Rick kämpar med att hålla liv i sin stagnerade karriär och wingman Cliff gör vad han kan för att underlätta för sin vän.

Samtidigt som vi följer dessa färgstarka karlakarlar och deras förehavanden, upptåg och hyss, så gör Tarantino det enligt mig det sinnrika att i filmen skriva in just Roman Polanskis (Rafal Zawierucha) och Sharon Tates (Margot Robbie) förehavanden i och omkring Los Angeles, sommaren 1969.

Dock med den lilla twisten att den här gången så slutar det inte riktigt som det gjorde i verkliga livet. Jag vill inte avslöja för mycket men en viss eldkastare spelar en central roll i handlingen… Att beskriva filmen mer i detalj skulle uppta ungefär 111 sidor A4, så vi nöjer oss här med en liten aptitretare.

Tarantino levererar återigen

Jag kan inte lovprisa och rekommendera Once Upon a Time in Hollywood tillräckligt. Filmen är ännu ett mästerverk signerat Tarantino. I hård konkurrens med hans makalösa cv, kan detta vara hans piece de resistance.

Allt håller högsta klass; manus, regi, foto, scenografi, garderob och skådespeleri – et cetera. Var roll, oavsett hur stor eller liten, är oklanderligt castade. Som brukligt är med Tarantinos filmer är allt och alla med i filmen – inte minst legenden Al Pacino samt en personlig favorit i form av Kurt Russel i en mindre roll.

Till och med Bruce Lee dyker upp. Spelad av hans look-and-voice-alike Mike Moh. Ett extra hedersomnämnande går till Sayuri, som spelar Brads Pitts sambo Brandy. Brandy är för övrigt en pitbull-tik som inte har mycket till övers för mordiska hippies, så håll utkik efter Den scenen…!

Jan Sundstedt