Annons:

Svenska löner sämst i Norden

Välfärdskollapsen

Uppdaterad mars 16, 2025, Publicerad mars 16, 2025
– av Jan Sundstedt
Pengar lön köpkraft
Svenska löner inom ett flertal yrken halkar alltmer efter sina nordiska grannar

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Svenska löner för viktiga yrkesgrupper är de lägsta i Norden, visar siffror från 2023. Danmark, Norge men även Island toppar löneligan med betydligt mer välfyllda lönekuvert, samtidigt som Finland ligger närmast Sverige och i ett par fall trumfar svenska löner.

Sverige halkar alltmer efter sina nordiska grannar när det gäller löner för samhällsbärande och centrala yrken som exempelvis fastighetsskötare, sjuksköterskor och socionomer.

Statistik visar att Sverige, ofta i sällskap med Finland, har de lägsta genomsnittslönerna för dessa yrken, medan Danmark och Norge toppar listan med betydligt högre ersättningar.

Siffrorna bygger på data från 2023, de mest aktuella siffrorna tillgängliga, och hämtas från nationella statistikbyråer som SCB, Statistics Norway, Statistics Finland, Statistics Denmark och Statistics Iceland, samt fackförbund i respektive land.

Annons:
  • Fastighetsskötare i Sverige tjänar minst i Norden, medan Danmark och Norge sticker ut med klart högre löner. Finland ligger dock nära Sverige i löneläge.
  • Sjuksköterskor i Sverige hamnar också här i botten av löneligan med lägre löner än våra nordiska grannar. Danmark leder med de högsta lönenivåerna, samtidigt som Finland ligger tätt intill svenska nivåer.
  • Socionomer i Sverige uppvisar samma mönster och ligger lägst i Norden. Danmark och Norge erbjuder betydligt bättre lönevillkor, medan Finland återigen är Sverige hack i häl. Island når också högre nivåer än sina svenska kollegor.

Det är viktigt att notera att lönerna kan variera beroende på region, sektor och erfarenhet, vilket de facto kan påverka de angivna intervallen.

Köpkraft ej inräknad

Skillnaderna i löneläge kan kopplas till varierande arbetsmarknadspolitik, skatter och produktivitet i de nordiska länderna. Sverige sticker ut som det land där yrkesgrupperna ovan i reda kronor belönas i ringaste mängd.

Något som väcker frågor om löneutvecklingen framöver – inte minst med tanke på stundande avtalsrörelse.

Värt att poängtera är att siffrorna inte tar hänsyn till köpkraft, vilket i slutändan kan påverka hur lönerna upplevs i vardagen beroende på levnadskostnader. Även valutakurser påverkar resultatet.

Skillnaderna understryker att Sverige halkar efter i löneutvecklingen. Finland får anses som närmaste konkurrent, men är fortfarande något vassare i ett par fall. Danmark och Norge leder utvecklingen med högst löner, vilket belyser en tydlig nordisk lönedifferens.

Källor:

Statistiska Centralbyrån (SCB), Sverige, 2023: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/loner-och-arbetskostnader/lonesok/

Statistics Norway, 2023: https://www.ssb.no/en/statbank/table/11420/

Statistics Finland, 2023: https://www.stat.fi/tup/suoluk/suoluk_palkat_en.html

Statistics Denmark, 2023: https://www.dst.dk/en/Statistik/emner/arbejdsmaerket/loen-og-indkomst/loenstatistik

Statistics Iceland, 2023: https://www.statice.is/statistics/society/wages-and-income/wages/

Fackförbund som Vårdförbundet (Sverige), Tehy (Finland), Norsk Sykepleierforbund (Norge), m.fl., 2023.

Genomsnittliga löner Norden - 2023 års statistik

Fastighetsskötare: Sverige ligger lägst med 30 200–31 100 SEK/månad, medan Danmark och Norge når upp till 40 500–48 000 SEK respektive 40 000–45 000 SEK. Finland (30 800–35 200 SEK) och Island (36 000–40 000 SEK).

Sjuksköterskor: Sverige har 37 500 SEK/månad, lägst i Norden, medan Danmark leder med 52 500–60 000 SEK, följt av Norge (50 000–55 000 SEK), Island (48 000–52 000 SEK) och Finland (38 500 SEK).

Socionomer: Sverige ligger lägst med 38 000 SEK/månad, medan Danmark når 48 000–57 000 SEK, Norge 45 000–50 000 SEK, Island 40 000–44 000 SEK och Finland 35 200–39 600 SEK.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Tysklands pensionschock: folket måste arbeta till minst 73 års ålder

Välfärdskollapsen

Publicerad yesterday 17:08
– av Jan Sundstedt
I ett alltmer försämrat tyskt välfärdsklimat flaggar nu Förbundskansler Merz för att höja landets pensionsålder dramatiskt - samtidigt som pengarna flödar till Ukraina.

Samtidigt som Berlin skickar hundratals miljarder till Ukraina och blundar för migrationskostnaderna i Tyskland, höjs röster för att tyskarna ska arbeta längre för att rädda välfärden. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz (CDU) förbereder landets invånare på ett längre arbetsliv.

Enligt ett nytt förslag kan pensionsåldern i Tyskland gradvis komma att höjas till 73 år som en del av regeringens försök att rädda ett allt mer ansträngt välfärdssystem. Kritiker varnar för att idéerna om pensionsålder 73 saknar både realism och rättvisa.

Friedrich Merz har uppgett att tyskarna måste vänja sig vid tanken på mindre fritid och längre yrkesliv för att finansiera pensioner, vård och äldreomsorg.

Samtidigt visar ekonomiska analyser att landets tidigare styrka som EU:s ekonomiska motor har förbytts till stagnation. Underskottet i de offentliga försäkringssystemen växer snabbt och flera delstater rapporterar brist på både personal och finansiering inom vården.

Annons:

Regeringens expertråd varnar nu för att den demografiska utvecklingen kräver krafttag – fler arbetande, högre avgifter och senare pension.

Pengar till Ukraina prioriteras

Men medan tyskarna uppmanas att arbeta till långt efter 70 års ålder, fortsätter Berlin att skicka miljardbelopp till Ukraina. Enligt tyska medier uppgår det militära och humanitära stödet till motsvarande flera hundra miljarder kronor sedan 2022.

Kritiker menar att den nuvarande regeringen samtidigt underlåter att se till hemlandets egna finansproblem. Den växande statsskulden, stigande energipriser och svag industriproduktion har satt välfärden under hård press – men biståndet till Kiev förblir orubbat.

Många tyskar frågar sig därför hur landet kan ha råd att finansiera kriget utomlands men inte sina egna pensioner.

Hundratals miljarder kronor av tyska skattepengar går varje år till Ukraina. Montage. Foto: U.S. Marine Corps/Sgt. Samuel Fletcher, President Of Ukraine

Invandringens påverkan

Den officiella förklaringen till krisen är en åldrande befolkning. Men flera ekonomer hävdar att problemet snarare ligger i den omfattande invandringen under de senaste två decennierna.

Enligt beräkningar från pensionsforskaren Bernd Raffelhüschen bidrar många nyanlända mindre till socialsystemet än vad de får tillbaka, särskilt under de första åren i landet.

I en intervju med Bild från oktober 2024 har han sagt att invandringen inte kommer att rädda varken ekonomin eller välfärden – snarare tvärtom.

Även andra experter menar att integrationsproblemen och den låga sysselsättningen bland vissa invandrargrupper blivit ett långsiktigt strukturellt bekymmer för tysk ekonomi. Trots detta får frågan begränsat utrymme i den politiska debatten.

Montage. Foto: Amisom, Pexels

Förbundskanslerns dilemma

Förbundskanslern står därmed inför ett dubbelt dilemma. Å ena sidan kräver finansdepartementet reformer för att undvika kollaps i välfärdssystemet. Å andra sidan riskerar nya nedskärningar och höjd pensionsålder att öka missnöjet bland väljare som redan upplever att bördorna fördelas orättvist.

Oppositionen, särskilt Alternativ för Tyskland (AfD), har snabbt utnyttjat situationen och beskriver förslaget som ett svek mot landets arbetare. Samtidigt försöker Merz hålla en hård linje mot kritik och framställa reformen som en nödvändighet.

Men allt fler tyskar ställer nu frågan: varför ska medborgarna arbeta längre, samtidigt som miljarderna fortsätter flöda till både Ukraina och ett kostsamt migrationssystem som få längre tror kommer att bära sig?

FAKTARUTA: Tysklands välfärd i gungning

  • Pensionssystemet: Den lagstadgade pensionsåldern i Tyskland är i dag 67 år, men förslag finns om att successivt höja den till 73.
  • Ekonomin: Tysklands BNP-tillväxt har sjunkit till under 0,5 procent under 2024–2025, med hög inflation och minskad industriproduktion som följd.
  • Stödet till Ukraina: Sedan 2022 har Tyskland tilldelat över 40 miljarder euro i militärt, ekonomiskt och humanitärt stöd – det näst största bidraget inom EU efter USA.
  • Migrationen: Omkring 17 miljoner människor i Tyskland har utländsk bakgrund. Integration och sociala utgifter beräknas kosta staten över 30 miljarder euro årligen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Systematisk vanvård av äldre i Uddevalla

Välfärdskollapsen

Publicerad september 24, 2025
– av Markus Andersson
Äldre i Uddevalla blev offer för systematisk försummelse. Nattpersonal rapporterade själva nästan aldrig om missförhållandena.

Äldre lämnades i timmar i sängar genomvåta av urin och med intorkad avföring över kroppen och en vårdtagare fick ingen tillsyn på 21 nätter.

Trots 407 avvikelserapporter på fyra år och upprepade larm om vanvård hävdar ansvariga politiker i Uddevalla att de inte visste något.

Bonniertidningen Dagens Nyheters granskning visar att natthemtjänsten själva nästan aldrig rapporterade missförhållanden – istället var det dagpersonalen som larmade.

Mediciner delades inte ut, halvtuggade tabletter låg utspridda i sängar och personal kom till tomma bostäder eftersom de inte visste att vårdtagare avlidit. Efter år av upprepade larm stängdes hela nattpersonalen av i början av september.

Annons:

En äldre man berättar hur nattpersonalen enligt honom vägrade hjälpa när hans säng var genomvåt av urin.

— Jag trycker inte nu när nattpersonalen är avstängd heller, för man vet inte vem som kommer.

Hans råd till politiker och socialchef är kort och koncist: ”Skärp er!”

— De chefer som är högst upp gör inte vad de ska. Det låter knepigt att de inte skulle veta. Då har de ju inte tittat efter.

Socialchefen: ”Anmärkningsvärt och riskabelt”

Av 147 rapporter om annat än fallolyckor handlar majoriteten om felaktig medicinhantering och bristande hygien. Vårdtagare fick inte hjälp att gå på toaletten, byta inkontinensskydd eller tvätta sig. Ytterdörrar lämnades olåsta och larm besvarades inte.

Socialchef Malin Normann erkänner att bristerna varit allvarliga.

— Natthemtjänsten har nästan inte gjort några egna avvikelser över huvud taget. Jag har inte varit varse om att natten inte rapporterar. Det är anmärkningsvärt och riskabelt.

I fyra av 16 lex Sarah-ärenden finns ingen utredning, trots att lagen kräver det.

— Det är allvarligt att det saknas utredningar för lex Sarah-rapporterna, säger Normann.

16 chefer på tre år

Sedan 2022 har 16 olika personer varit chefer för natthemtjänsten. Socialnämndens ordförande Ann-Charlott Gustafsson (Uddevallapartiet) hävdar att hon fick kännedom om bristerna först strax före avstängningen.

— Jag kan inte svara på det. Det är fullständigt obegripligt. Jag har inte fått det här till mig. Och jag har inte möjlighet att följa upp varje av de flera tusen avvikelser som kommer in om socialtjänsten varje år. Jag behöver få informationen på ett lätt sätt., säger Gustafsson.

Även tidigare ordföranden Stefan Skoglund (S) säger att han inte kände till ”omfattningen och typen” av bristerna.

Trots missförhållandenas magnitud tycker Ann-Charlott Gustafsson ändå att medborgarna bör ha fortsatt förtroende för sina beslutsfattare.

— Ja, det tycker jag. Vi har en massa verksamheter som fungerar, och en som inte fungerar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen sänker bidragen för stora barnfamiljer

Migrationskrisen i Europa

Publicerad september 17, 2025
– av Jan Sundstedt
Tidöpartiernas företrädare är tydliga med att bidragsreformen främst riktar sig mot personer med invandrarbakgrund.

Regeringen presenterade på onsdagen en bidragsreform med tak för försörjningsstöd där familjer med fem barn kan gå miste om 8 000 kronor i månaden.

Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) är tydlig med att förslaget främst riktar sig mot invandrarfamiljer som ”år efter år lever på bidrag, trots att man kan arbeta”.

Tidöpartierna lanserade idag en genomgripande reform av bidragssystemet som förväntas påverka 145 000 svenska hushåll. Förslaget innehåller tre huvudsakliga förändringar: ett bidragstak som framför allt påverkar flerbarnsfamiljer, aktivitetskrav för bidragstagare och en jobbpremie för dem som går från bidrag till arbete.

Det nya bidragstaket är konstruerat för att träffa hårdast från det fjärde barnet och uppåt. En familj med två föräldrar och fem barn som enligt ministern ”plockar ut 46 500 kronor skattefritt” skulle med det nya systemet få nöja sig med 38 300 kronor.

Annons:

— För dem lönar det sig inte att gå från bidrag till arbete, inte ens om båda börjar arbeta. Men med bidragstaket justeras det till 38 300. Det blir en minskning av försörjningsstödet med 8 000 per månad, säger Anna Tenje.

Ministern konstaterar vidare att de ”man kan arbeta, men gör inte det av olika skäl”. För mindre familjer blir effekterna betydligt mildare. Ett par med två barn skulle enligt regeringens beräkningar förlora cirka 800 kronor i månaden.

— Fler föräldrar kommer att gå till jobbet och försörja sig själva, fortsätter hon.

Införs ”enhetligt över hela landet”

Regeringspartierna betonar att reformen har dubbla syften. Dels handlar det om att bryta det bidragsberoende som många invandrare fastnat i, dels om att visa att det ”inte längre går att komma till Sverige och leva på bidrag”.

Reformen ska också fungera som en signal till andra migranter som vill ta sig till Sverige enbart för att ta del av bidragssystemet.

— Ett tak införs för hur mycket ekonomiskt bidrag som kommunerna får tillåta. Försörjningsstödet kommer att införas mer enhetligt över hela landet, förklarar Anna Tenje.

”Inget smörgårdsbord för världens folk”

SD:s gruppledare Linda Lindberg beskriver förändringarna som att man ”slänger den bidragslinje som funnits i papperskorgen och börjar ställa krav på migranter som tar sig till vårt land”.

— Sverige är inte längre ett smörgåsbord för all världens folk, deklarerar hon, och konstaterar att det är viktigt att skilja på svenskar och människor från andra delar av världen.

— Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle.

Aktivitetskrav och kvalificeringsperiod

Från sommaren 2026 måste samtliga kommuner införa aktivitetskrav för bidragstagare. Det kan handla om praktik eller andra samhällsnyttiga insatser. Samtidigt införs en jobbpremie för att göra övergången till arbete mer attraktiv när förändringarna träder i kraft 2026.

Dessutom måste alla som bosätter sig i Sverige från 2027 kvalificera sig för socialförsäkringssystemet. Detta kräver antingen fem års bosättning eller minst tolv månaders arbete med en månadslön över 20 000 kronor under en tvåårsperiod. Kvalificeringskravet omfattar barnbidrag, bostadsbidrag, sjuk- och aktivitetsersättning samt äldreförsörjningsstöd, men inte försörjningsstöd.

Regeringen planerar att lägga fram en proposition i början av 2025, med målet att reformerna ska träda i kraft i januari 2027. För att mildra omställningen införs förändringarna gradvis under 2027 och gäller fullt ut först från 2028.

Enligt regeringens beräkningar kommer cirka 30 000 personer att drabbas av kraftigt sänkta bidrag när reformen är fullt genomförd. Förslaget ska nu skickas på remiss till lagrådet innan den slutliga propositionen läggs fram.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hyresgästföreningen kräver sänkta hyror 2026 – Fastighetsägarna vägrar

Välfärdskollapsen

Uppdaterad september 15, 2025, Publicerad september 15, 2025
– av Jan Sundstedt
Tuffa rundor stundar inför 2026 års hyresförhandlingar.

Hyresgästföreningen i Stockholm kräver nu sänkningar av hyrorna efter år av rekordhöjningar. Fastighetsägarna håller föga förvånande inte med och menar att kostnaderna har ökat kraftigt och att det i sin tur kräver nya hyreshöjningar.

Hyresgästföreningen Stockholm vill se hyressänkningar på upp till 4,45 procent inför 2026 års förhandlingar, efter att hyrorna höjts med hela 16 procent på tre år, skriver Hem & Hyra.

Från Fastighetsägarna hörs motstånd – de kräver fortsatt höjning och påpekar att kostnaderna för förvaltning, underhåll och drift är fortsatt höga. Nu väntar med stor sannolikhet en av de mest infekterade förhandlingsrundorna på årtionden.

I Stockholms län och på Gotland har Hyresgästföreningen fått nog av de senaste årens hyresutveckling och kräver sänkt hyra för över 70 000 hyreslägenheter. Förslag på sänkningar rör sig i storleksordningen 2,41–4,45 procent i Stockholms stad, och 0,36–4,45 procent i övriga regionen.

Annons:

”Gränsen är nådd”

Hyresgästföreningens ordförande Susanne Sjöblom beskriver hushållens situation som ohållbar, då många pensionärer och arbetande uppger att de inte längre har något kvar att dra in på.

Vi har inget annat val. Det finns inget mer utrymme för hyreshöjningar. Gränsen är nådd, säger Susanne Sjöblom.

Många frågar sig hur de ska klara sig. Matpriserna går upp. Man kan inte mer än jobba eller ha sin pension. Vad ska man dra in på till slut? Man måste äta och bo.

Fastighetsägarna kräver ytterligare 6,1 procents höjningar för stadens hyresrätter, och 5,9–8,2 procent för regionen och Gotland. De menar att förhandlingsmodellen inte tillåter sänkning då man hävdar att kostnader för förvaltning har ökat kraftigt sedan 2022.

Det känns som om Fastighetsägarna Stockholm inte lever i samma verklighet som många hyresgäster gör. Det är ett jätteglapp mellan deras bild av verkligheten och hyresgästernas, menar Susanne Sjöblom.

Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet

Prejudikat finns

En central punkt i Hyresgästföreningens argument är att antalet outhyrda lägenheter ökat, samtidigt som bostadsbristen kvarstår – det är inte efterfrågan, utan de höga hyrorna som stänger ute hushåll. Fastighetsägarna försvarar sig med att förhandlingsmodellen skyddat hyresgäster mot ännu större kostnadsökningar.

Hyresgästföreningen hänvisar till ett tidigare unikt exempel från 2006, då Svenska Bostäder tvingades till hyressänkning med 1,2 procent på grund av ändringar i hur underhållet sköttes. Samma år blev inte heller någon hyreshöjning hos de privata värdarna.

Nathalie Brard, chef för Fastighetsmarknad och förhandlingschef på Fastighetsägarna Stockholm, vill inte kommentera hur mycket de har krävt i hyreshöjning i 2026 års förhandlingar.

Vi har en överenskommelse med Hyresgästföreningen om att inte offentligt kommentera innehållet i pågående förhandlingar.

Nu går årets hyresförhandlingar vidare till skiljeman, vilket sannolikt avgör den ekonomiska verkligheten för tiotusentals hushåll i Stockholm och på Gotland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.