MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 22 juni 2025

söndag 22 juni 2025


Stubb blir Finlands nästa president

publicerad 12 februari 2024
– av Redaktionen
Alexander Stubb
Alexander Stubb beskrivs som en mycket EU- och Natovänlig president.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den ”gröna” kandidaten Pekka Haavisto har erkänt sig besegrad och det står klart att liberalkonservativa Samlingspartiets Alexander Stubb blir Finlands näste president.

– Det här är mitt livs största ära. Det här är den största uppgiften en människa kan få, säger han själv.

Stubb får 51,6 procent av rösterna – jämfört med 48,4 procent för Haavisto, och efterträder därför Sauli Niinistö som suttit på posten under de senaste tolv åren.

– Jag tror att Finland får en bra president. Alexander Stubb är en kunnig människa, säger den besegrade Haavisto till Yle.

Det kan noteras att valdeltagandet i presidentvalets andra omgång sjönk till 70,7 procent från cirka 75 procent i den första omgången.

Stubb har gått till val på att utmåla sig som en ”förenande kraft” i Finland i tider då säkerhetsläget är sämre än på många år. Han har tidigare också bland annat fått kritik för att vara mycket positivt inställd till EU och Nato och för att ha drivit en linje mot Ryssland, som av vissa kollegor uppfattats som alltför aggressiv.

Gränslöst stöd till Ukraina

Finlands nyvalde president låter också meddela att det finns ”inga gränser” för landets stöd till Ukraina, och han lovar att utrikespolitiskt, främst luta sig mot USA, Storbritannien och sina nordiska grannar.

– Min utgångspunkt är, för att parafrasera (Europeiska centralbankens ordförande) Mario Draghi, vad som än krävs, sade Stubb, angående stödet till Ukraina.

Han svär också att Finland ska bli ett mycket ”aktivt” Natoland, med utländska soldater stationerade på finsk mark och är också öppen för att kärnvapen transporteras genom Finland.

– Ibland är kärnvapen en garant för freden, har han tidigare sagt under en politisk debatt.

 

Alexander Stubb är filosofie doktor i internationella relationer vid London School of Economics – och har även en magisterexamen i EU-administration från College of Europe, i Brügge.

Efter att ha arbetat som EU-tjänsteman kandiderade han till EU-parlamentet för Samlingspartiet och kom in där 2004. Fyra år senare efterträdde han Ilkka Kanerya som Finlands utrikesminister – utan att sitta i riksdagen, och var mellan 2011 och 2014 också Finlands Europa- och utrikeshandelsminister.

Den 14 juni 2014 valdes han till Samlingspartiets ordförande och nio dagar senare till statsminister – en befattning han hade fram till maj 2015 då han tvingades avgå och istället blev finansminister i den nya regeringskoalitionen.

Efter sin tid inom den finska politiken blev han vice ordförande i Europeiska investeringsbanken och efter det direktör för EU:s forskningsinstitut European University Institute i Florens.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finländare åt mer kött förra året

publicerad Igår 12:10
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Förra året åt man mer kött och kyckling i Finland, jämfört med året innan. Samtidigt slog havrekonsumtionen nytt rekord i finländarnas kost, visar en ny undersökning.

Under förra året åt finländarna 78,2 kilo kött per person, inklusive vilt och innanmat. Större delen av köttmängden, 76,2 kilo, var nötkött, griskött, lammkött och kyckling.

Konsumtionen av särskilt nötkött har minskat flera år i rad, men förra året gick konsumtionen istället uppåt, visar undersökningen från finska Naturresursinstitutet. Även kycklingmängden på tallriken ökade i finländska hem. Samtidigt åt man mindre gris- och fårkött. Fiskätandet var till synes oförändrat där varje finländare i snitt åt 13,7 kilo förra året.

Spannmålskonsumtionen ökade förra året och landade på 87,3 kilo per person. Främst ökade mängden havre som förtärdes, som landade på rekordnivåer förra året. Konsumtionen av vete och korn ökade också, samtidigt som råg minskade.

Här ser vi något av en trend. Det beror på att livsmedelsindustrin har skapat en hel del nya havreprodukter. En del av den här trenden är också att finländarna dricker mer havremjölk, säger statistikexperten Erja Mikkola, till den finska statskanalen Yle.

Vanligt mjölkdrickande minskade med cirka två procent, men man åt ungefär lika mycket smör och ost som under det tidigare året. Vidare åt varje finländare i genomsnitt 48 kilo frukt och 64 kilo grönsaker förra året.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Islands äldsta levande växt upptäckt

publicerad 11 juni 2025
– av Redaktionen
De norra områdena runt Mývatn på Island är inte kända för sin frodiga växtlighet, vilket gör det mer udda att just växten hittades där.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den äldsta levande växten någonsin har upptäckts på norra delen av Island. Växten är en 500 år gammal enbuske.

Upptäckten gjordes av botanisten Pawel Wasowicz när han bedrev mossforskning norr om sjön Mývatn. Där stötte han på ett ovanligt gammalt exemplar av en enbuske, och när man sedan tog prover visade det sig att busken var cirka 500 år gammal – kanske ännu äldre. Den tidigare äldsta kända levande växten på Island var 280 år gammal.

Forskarna använde dendrokronologi för att uppskatta växtens ålder genom att såga ett tunt tvärsnitt från stammen och undersöka det under mikroskop. Bredden på årsringarna avslöjar sedan växtens tillväxtförhållanden år för år – ju bredare ringarna är, desto bättre var förhållandena. För att fastställa enbuskens exakta ålder skulle man dock behöva såga igenom hela stammen, vilket skulle ha dödat den. Istället togs endast ett prov från den övre delen av stammen, och åldern uppskattades utifrån det materialet.

Forskare säger att prover som tagits från växten ger värdefull information om regionens klimathistoria, som sträcker sig tillbaka till år 1159.

För att sätta det i perspektiv – vi talar om en enbuske som började växa under klosterlivets glansdagar på Island, när biskopar bodde i Hólar och Skálholt, säger Wasowicz till isländska statskanalen RUV.

De norra områdena runt Mývatn är inte kända för sin frodiga växtlighet, vilket gör det mer udda att just enbusken hittades där. Forskarna har ännu inte avslöjat växtens exakta plats, utan kommer att göra det först när platsen har fått formellt skydd.

Forskningen bedrivs av Islands naturhistoriska institut i samarbete med Schlesiens universitet och Cambridge University.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Snabb ökning av antidepressiva och adhd-medicin i Finland

publicerad 10 juni 2025
– av Redaktionen
En femtedel av finska kvinnor under 30 år äter idag antidepressiva läkemedel.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Användningen av antidepressiva läkemedel har ökat kraftigt i Finland under det senaste decenniet, jämfört med övriga Norden. Även förskrivningen av adhd-medicin till barn har ökat markant.

En femtedel kvinnor i åldern 18–29 år använder antidepressiva läkemedel, visar en undersökning från finska Folkpensionsanstalten (FPA). Bland män i samma ålder ligger siffran på åtta procent. Siffrorna är en fördubbling jämfört med 2014.

Enligt undersökningar har humör- och ångestsymtom blivit vanligare särskilt bland unga flickor och kvinnor. Diagnoserna för depressionstillstånd, ångestsyndrom och sömnsyndrom syns allt oftare också i de besöksuppgifter om unga kvinnor som har upptecknats inom hälso- och sjukvården, säger Miika Vuori, specialforskare vid FPA i ett pressmeddelande.

Vidare har även adhd-medicin till barn ökat i landet. Förra året medicinerades elva procent av pojkarna och fyra procent av flickorna i åldern 7–12 år med läkemedel mot adhd. När man jämförde svenska och finska pojkar i åldern 5-9 år använde sex procent av de finländska pojkarna adhd-läkemedel i fjol, medan motsvarande andel i Sverige var drygt två procent. Även användningen av antidepressiva läkemedel bland unga har ökat snabbare de senaste tio åren i Finland än i övriga Norden.

Ökningen i fråga om de båda läkemedlen har varit kraftig i Finland, inte bara i jämförelse med Sverige utan också med Norge och Danmark, säger Vuori.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Välfärden kan offras när Danmark Nato-rustar

Det nya kalla kriget

publicerad 3 juni 2025
– av Redaktionen
Danmarks statsminister Mette Frederiksen har lovat att satsa mångmiljardbelopp på att rusta upp landets militära styrkor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Danmark förbereder sig på att kraftigt öka försvarsutgifterna för att möta Natos nya mål – men notan blir hög.

Enligt beräkningar från Aarhus universitet kommer upprustningen att kräva ytterligare omkring 90 miljarder danska kronor utöver dagens nivåer. Frågan är nu var pengarna ska tas ifrån – och vad som måste offras i utbyte.

– Det här kommer att vara något den enskilda dansken faktiskt märker av, säger Bo Sandemann Rasmussen, professor i nationalekonomi vid Aarhus universitet, till TV 2.

Statsminister Mette Frederiksen meddelade efter ett toppmöte i Vilnius att Danmark är redo att höja sina försvarsutgifter till 3,5 procent av BNP, samt lägga ytterligare 1,5 procent på annan säkerhetsrelaterad verksamhet såsom cybersäkerhet, gränsskydd och kustförsvar.

Totalt skulle alltså fem procent av landets bruttonationalprodukt gå till säkerhet – mer än dubbelt så mycket som det nuvarande målet på två procent.

Men enligt professorn krävs då ytterligare 90 miljarder kronor i budgeten – pengar som knappast kan hämtas från det så kallade ekonomiska reformutrymmet.

– Det framstår som alltmer osannolikt att vi kan räkna med att täcka 90 miljarder, bedömer han.

Nedskärningar i välfärden?

Danmark har redan ökat sina försvarsutgifter markant efter att kriget i Ukraina inleddes, och låg 2023 på cirka 2,4 procent av BNP – motsvarande 68 miljarder kronor. Men för att nå fem procent krävs betydligt mer – och det får konsekvenser.

– Befolkningen blir äldre, vilket kräver mer resurser till offentliga tjänster. Om vi vill behålla dagens servicenivå behöver vi sannolikt att hitta nya finansieringskällor, säger nationalekonomen.

Han menar att det politiska vägvalet nu står mellan att skära i offentliga utgifter – eller att höja skatterna, till exempel genom att införa en särskild krigsskatt.

– Det är svårt att se att vi inte skulle behöva en skattehöjning för att nå 90 miljarder. Det är trots allt en mycket stor summa.

”Andra saker vi inte har råd med”

För att sätta siffran i perspektiv lade Danmark under 2023 155 miljarder på utbildning och 14,9 miljarder på polisen. En upprustning på 90 miljarder motsvarar alltså sex gånger hela den samlade polisbudgeten.

– Om beloppet blir lägre än så är det kanske mer realistiskt att finansiera det, men då är det andra saker vi inte har råd med, förklarar Rasmussen.

Ett formellt beslut om de nya försvarsmålen väntas vid Nato-toppmötet i Haag i slutet av juni. Fram till dess återstår frågan om vilka delar av välfärden som kommer att få stryka på foten – och hur mycket danska hushåll själva kommer att få betala.

Krav från USA

Det kan noteras att Danmark inte är det enda Natoland som nu lägger mångmiljardbelopp på att rusta upp militären – satsningar som på många håll finansieras just med nedskärningar i välfärden.

Trump-administrationen kräver att Europa och Kanada tar ett större ”ansvar” för kontinentens försvar – och försvarsminister Pete Hegseth har deklarerat att han vill att medlemsländernas militärbudgetar uppgår till cirka fem procent av BNP.

– Två procent är en början, men det är inte tillräckligt som president Trump har förklarat. Det är inte heller tre procent eller fyra procent utan snarare fem procent, betonade han tidigare i år och uppmanade Nato-länderna till ”verkliga investeringar”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.