MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 6 augusti 2025

onsdag 6 augusti 2025

 

Stubb blir Finlands nästa president

publicerad 12 februari 2024
– av Redaktionen
Alexander Stubb
Alexander Stubb beskrivs som en mycket EU- och Natovänlig president.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den ”gröna” kandidaten Pekka Haavisto har erkänt sig besegrad och det står klart att liberalkonservativa Samlingspartiets Alexander Stubb blir Finlands näste president.

– Det här är mitt livs största ära. Det här är den största uppgiften en människa kan få, säger han själv.

Stubb får 51,6 procent av rösterna – jämfört med 48,4 procent för Haavisto, och efterträder därför Sauli Niinistö som suttit på posten under de senaste tolv åren.

– Jag tror att Finland får en bra president. Alexander Stubb är en kunnig människa, säger den besegrade Haavisto till Yle.

Det kan noteras att valdeltagandet i presidentvalets andra omgång sjönk till 70,7 procent från cirka 75 procent i den första omgången.

Stubb har gått till val på att utmåla sig som en ”förenande kraft” i Finland i tider då säkerhetsläget är sämre än på många år. Han har tidigare också bland annat fått kritik för att vara mycket positivt inställd till EU och Nato och för att ha drivit en linje mot Ryssland, som av vissa kollegor uppfattats som alltför aggressiv.

Gränslöst stöd till Ukraina

Finlands nyvalde president låter också meddela att det finns ”inga gränser” för landets stöd till Ukraina, och han lovar att utrikespolitiskt, främst luta sig mot USA, Storbritannien och sina nordiska grannar.

– Min utgångspunkt är, för att parafrasera (Europeiska centralbankens ordförande) Mario Draghi, vad som än krävs, sade Stubb, angående stödet till Ukraina.

Han svär också att Finland ska bli ett mycket ”aktivt” Natoland, med utländska soldater stationerade på finsk mark och är också öppen för att kärnvapen transporteras genom Finland.

– Ibland är kärnvapen en garant för freden, har han tidigare sagt under en politisk debatt.

 

Alexander Stubb är filosofie doktor i internationella relationer vid London School of Economics – och har även en magisterexamen i EU-administration från College of Europe, i Brügge.

Efter att ha arbetat som EU-tjänsteman kandiderade han till EU-parlamentet för Samlingspartiet och kom in där 2004. Fyra år senare efterträdde han Ilkka Kanerya som Finlands utrikesminister – utan att sitta i riksdagen, och var mellan 2011 och 2014 också Finlands Europa- och utrikeshandelsminister.

Den 14 juni 2014 valdes han till Samlingspartiets ordförande och nio dagar senare till statsminister – en befattning han hade fram till maj 2015 då han tvingades avgå och istället blev finansminister i den nya regeringskoalitionen.

Efter sin tid inom den finska politiken blev han vice ordförande i Europeiska investeringsbanken och efter det direktör för EU:s forskningsinstitut European University Institute i Florens.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hemundervisning ökar i Finland

publicerad 1 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Allt fler barn får hemundervisning i Finland – en trend som tog fart under coronakrisen och har fortsatt att växa sedan dess. Bristande stöd i skolan och ökad medvetenhet lyfts fram som orsaker, samtidigt som myndigheter varnar för kunskapsrisker.

Under coronakrisen började allt fler arbeta hemifrån i Finland, liksom i andra länder. Fler barn undervisades också på distans, särskilt under våren 2020 då alla skolor förutom förskolor stängdes i cirka två månader. Sedan dess har hemundervisning ökat i landet, även efter coronakrisens slut.

Under 2020 fick 585 barn hemundervisning, vilket då var en ökning med en fjärdedel från året innan. Förra året hade siffran ökat till 881 barn.

Till skillnad från i Sverige, där skolplikten är striktare och det därmed är svårare att få tillstånd för hemundervisning, är det betydligt lättare i Finland. Det krävs inget särskilt tillstånd för att få hemundervisa barn.

I Sverige har det blivit vanligare att flytta till Åland för att slippa undan skolplikten i Sverige, där det likt i Finland är lättare att få hemundervisa sina barn. Under 2024 var 95 procent av alla hemundervisade barn på Åland svenskar, enligt skattefinansierade SVT.

Medvetenheten har ökat

Marjukka Saarnisto, vice ordförande för hemskoleföreningen Suomen kotikouluyhdistys, ser flera orsaker till varför fler föräldrar väljer att hemskola sina barn.

Medvetenheten har ökat samtidigt som problemen i grundskolan har ökat. Numera vågar föräldrar fatta modiga beslut i fråga om barnets bästa, säger hon till finska statskanalen Yle.

Det kan också handla om exempelvis mobbning eller brist på stöd till eleven som gör att föräldrar väljer hemundervisning. En vanlig företeelse är att många tror att barn som hemundervisas isoleras från samhället, en myt som Saarnisto menar inte stämmer.

Barn som undervisas hemma har också kompisar. De har hobbyer och har till och med mer tid och energi för det än barn i grundskolan.

En utmaning

Undervisningsråd Riia Palmqvist från Utbildningsstyrelsen menar att ökningen beror just på att distansarbetet ökade under coronakrisen och att många finländare fortfarande arbetar på distans. Eftersom det inte finns ett distansalternativ för grundskolan väljer istället föräldrar hemundervisning.

Palmqvist betonar dock att det är krävande med hemundervisning och att det finns risk att barnet inte får tillräckligt med kompetens för att studera vidare.

Det kan vara svårt att komma in på gymnasium eller en yrkesskola om man inte har bevis på sin kompetens, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmark på väg bort från Microsoft

publicerad 16 juli 2025
– av Markus Andersson
För mycket offentlig digital infrastruktur har varit kopplad till väldigt få utländska aktörer, förklarar Danmarks digitalminister Caroline Stage om att man nu frångår Microsoft till förmån för fria och mer kostnadseffektiva alternativ.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Danmarks digitala ministerium har under sommaren påbörjat en övergång från Microsofts ordbehandlare Office 365 till det fria alternativet LibreOffice, där en fullständig övergång förväntas kunna slutföras under hösten. Man kommer även att överge Microsoft Windows till förmån för Linux.

Förändringen förklaras med Danmarks målsättning att stärka sin digitala suveränitet, samt att man vill försäkra sig om att kontrollen över känsliga data och system förblir i nationell ägo.

Danmark går med detta i den angränsande tyska delstaten Schleswig-Holsteins fotspår, som är i färd med att omvandla 30 000 offentliga datorer från Microsoft till Linuxbaserade och fria lösningar.

”Det handlar inte om isolering eller digital nationalism. Vi ska inte vända ryggen helt till globala teknikföretag, många av dem erbjuder lösningar som gynnar oss. Det gäller idag såväl som i framtiden.

Vi får däremot inte göra oss själva så beroende av så få att vi inte längre kan agera fritt. Just nu är för mycket offentlig digital infrastruktur kopplad till väldigt få utländska aktörer. Det gör oss sårbara, även finansiellt”, säger digitalministern Caroline Stage (Venstre) på LinkedIn om projektet som bland annat rapporteras av Politiken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finländare åt mer kött förra året

publicerad 21 juni 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Förra året åt man mer kött och kyckling i Finland, jämfört med året innan. Samtidigt slog havrekonsumtionen nytt rekord i finländarnas kost, visar en ny undersökning.

Under förra året åt finländarna 78,2 kilo kött per person, inklusive vilt och innanmat. Större delen av köttmängden, 76,2 kilo, var nötkött, griskött, lammkött och kyckling.

Konsumtionen av särskilt nötkött har minskat flera år i rad, men förra året gick konsumtionen istället uppåt, visar undersökningen från finska Naturresursinstitutet. Även kycklingmängden på tallriken ökade i finländska hem. Samtidigt åt man mindre gris- och fårkött. Fiskätandet var till synes oförändrat där varje finländare i snitt åt 13,7 kilo förra året.

Spannmålskonsumtionen ökade förra året och landade på 87,3 kilo per person. Främst ökade mängden havre som förtärdes, som landade på rekordnivåer förra året. Konsumtionen av vete och korn ökade också, samtidigt som råg minskade.

Här ser vi något av en trend. Det beror på att livsmedelsindustrin har skapat en hel del nya havreprodukter. En del av den här trenden är också att finländarna dricker mer havremjölk, säger statistikexperten Erja Mikkola, till den finska statskanalen Yle.

Vanligt mjölkdrickande minskade med cirka två procent, men man åt ungefär lika mycket smör och ost som under det tidigare året. Vidare åt varje finländare i genomsnitt 48 kilo frukt och 64 kilo grönsaker förra året.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Islands äldsta levande växt upptäckt

publicerad 11 juni 2025
– av Redaktionen
De norra områdena runt Mývatn på Island är inte kända för sin frodiga växtlighet, vilket gör det mer udda att just växten hittades där.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den äldsta levande växten någonsin har upptäckts på norra delen av Island. Växten är en 500 år gammal enbuske.

Upptäckten gjordes av botanisten Pawel Wasowicz när han bedrev mossforskning norr om sjön Mývatn. Där stötte han på ett ovanligt gammalt exemplar av en enbuske, och när man sedan tog prover visade det sig att busken var cirka 500 år gammal – kanske ännu äldre. Den tidigare äldsta kända levande växten på Island var 280 år gammal.

Forskarna använde dendrokronologi för att uppskatta växtens ålder genom att såga ett tunt tvärsnitt från stammen och undersöka det under mikroskop. Bredden på årsringarna avslöjar sedan växtens tillväxtförhållanden år för år – ju bredare ringarna är, desto bättre var förhållandena. För att fastställa enbuskens exakta ålder skulle man dock behöva såga igenom hela stammen, vilket skulle ha dödat den. Istället togs endast ett prov från den övre delen av stammen, och åldern uppskattades utifrån det materialet.

Forskare säger att prover som tagits från växten ger värdefull information om regionens klimathistoria, som sträcker sig tillbaka till år 1159.

För att sätta det i perspektiv – vi talar om en enbuske som började växa under klosterlivets glansdagar på Island, när biskopar bodde i Hólar och Skálholt, säger Wasowicz till isländska statskanalen RUV.

De norra områdena runt Mývatn är inte kända för sin frodiga växtlighet, vilket gör det mer udda att just enbusken hittades där. Forskarna har ännu inte avslöjat växtens exakta plats, utan kommer att göra det först när platsen har fått formellt skydd.

Forskningen bedrivs av Islands naturhistoriska institut i samarbete med Schlesiens universitet och Cambridge University.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.