MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 13 januari 2025

måndag 13 januari 2025

Fler får administrera vaccin i Finland

publicerad 8 januari 2024
– av Sofie Persson
Syftet med förändringen är att "man snabbare och smidigare ska kunna få vacciner".

Finland planerar att utöka rätten att administrera vaccinationer till att inkludera bland annat tandläkare och apotekspersonal. Denna åtgärd sägs syfta till att effektivisera vaccinationsprocessen i landet för framtida behov.

I Finland ges vaccinationer för närvarande endast av läkare eller av sjuksköterskor, hälsovårdare och barnmorskor som genomgått vaccinationsutbildning. Regeringen föreslår nu att utvidga denna rättighet till att inkludera tandläkare, provisorer (sv. apotekare), farmaceuter, närvårdare, laboratorieskötare och primärskötare. I framtiden kommer det inte längre att krävas att dessa yrkesgrupper genomgår den särskilda vaccinationsutbildning som annars är obligatorisk efter examen.

Bristsituationen på arbetskraft inom hälso- och sjukvården i Finland, som påverkar vaccinationsgraden, ligger bakom denna förändring. Syftet är att effektivisera framförallt covid-19- och influensavaccinationer.

Vårt syfte med ändringen är att man snabbare och smidigare ska kunna få vacciner. Likaså vill vi avhjälpa bristen på arbetskraft. Ändringen är också ett sätt att förbereda oss för kommande epidemier, säger ministern för social trygghet Sanni Grahn-Laasonen i ett pressmeddelande.

De nya yrkesgrupperna kommer dock inte att ha rätt att vaccinera barn, eftersom det krävs specialkompetens för att vaccinera minderåriga. Detta gäller även för covidvaccinationer.

En särskild tilläggsutbildning, under ledning av ansvarig läkare, kommer att införas för dessa yrkesgrupper för att förbereda dem för framtida vaccinationsuppgifter.

Unga islänningar vill förbjuda valjakt

publicerad Idag 7:05
– av Sofie Persson
Det isländska valfångstfartyget Hvalur 9 RE-399.

Över hälften av Islands 18–29-åringar är positivt inställda till att helt förbjuda valjakten –  samtidigt som äldre generationer ställer sig betydligt mer tveksamma till ett förbud.

I december gav Islands avgående statsminister, Bjarni Benediktsson, klartecken för att bedriva valjakt i landet under de kommande fem åren. Förra sommaren beviljades även licens för jakt på sillvalar, men eftersom tillståndet kom för sent på säsongen genomfördes ingen valjakt på Island under året.

Nära hälften av islänningarna är missnöjda med det nyligen beviljade valfångsttillståndet, enligt en undersökning från Maskína genomförd i december. Samtidigt uppger en tredjedel att de är nöjda, rapporterar isländska statskanalen RUV.

Av män stödjer 45 procent valjakten, medan endast 23 procent av kvinnorna står bakom beslutet. Samtidigt visar undersökningen att det finns ett betydande motstånd mot ett totalförbud mot valfångst, där exempelvis en majoritet av Sjálfstæðisflokkurinns (Självständighetspartiets) väljare motsätter sig ett lagligt förbud.

Mer än hälften av de isländska kvinnorna stödjer ett förbud mot valjakt. Samma gäller för över hälften av 18–29-åringarna, medan cirka 50 procent av personer i åldersgruppen 30–39 år också är positiva till ett förbud.

En majoritet av personer i åldersgrupperna 50–59 år och 60+ är emot ett förbud mot valjakt.

Uppgifter: Danmark öppnar för ökad amerikansk kontroll över Grönland

publicerad Igår 9:43
– av Isac Boman
Statsminister Mette Frederiksen och Grönlands största samhälle Nuuk.

Danmark har enligt uppgifter till Axios tagit kontakt med den tillträdande presidenten Donald Trumps stab för att diskutera en möjlig utökning av USA:s militära närvaro på Grönland.

Enligt källor med insyn ska Köpenhamn också ha uttryckt en vilja att undvika en offentlig konflikt med Trump och sökt förtydliganden kring dennes nyliga uttalanden om att Grönland borde tillhöra USA.

Trump väckte nyligen uppmärksamhet när han föreslog att USA skulle förvärva den självstyrande arktiska ön från Danmark. Han beskrev ägandet av Grönland som en ”absolut nödvändighet” för USA:s nationella säkerhet och ville inte heller utesluta användandet av militär och ekonomisk press mot Danmark för att få igenom sina krav. De faktiska detaljerna kring hur hans administration skulle försöka övertyga Danmark om att avstå kontrollen över Grönland är dock få.

Danmarks regering har utåt varit tydliga med att Grönland inte är till salu, men har enligt Axios samtidigt signalerat en vilja ”att diskutera alla andra amerikanska förfrågningar angående ön”.

USA har haft militär närvaro på Grönland sedan andra världskriget och driver än idag en militärbas i den nordvästra delen av ön under ett försvarsavtal med Danmark. Avtalet ger också USA möjlighet att etablera ytterligare militära anläggningar och ön var under kalla kriget en viktig plats för USA:s infrastruktur för att tidigt kunna varna för inkommande ballistiska missiler.

”Tillhör det grönländska folket”

Både Danmarks statsminister, Mette Frederiksen, och Grönlands ledare, Mute Egede, har uttryckt motstånd mot Trumps idé att köpa ön. Samtidigt bekräftade Danmarks statsminister tidigare i veckan att hon föreslagit förhandlingar med Trumps stab i syfte att ”stärka säkerheten inom den västliga alliansen”.

Egede har i sin tur betonat Grönlands engagemang för självständighet men öppnat för fortsatt samarbete med USA.

– Grönland är till för det grönländska folket. Vi vill inte vara danska, vi vill inte vara amerikanska, uppgav han vid en presskonferens nyligen, men lovade också att ön kommer att fortsätta samarbeta med USA i säkerhetsfrågor.

Grönland och Danmark

De första nordborna kom till Grönland redan på 980-talet, och under de efterföljande seklen fanns det också nordiska bosättningar på ön innan dessa slutligen av oklara anledningar övergavs någon gång under 1400-talets andra hälft.

Under 1600-talet återupptogs det nordiska intresset för ön, och ett antal danska expeditioner genomfördes innan området slutligen blev en dansk koloni 1721 – något man förblev under drygt 230 år.

Under 1900-talet ökade Grönlands självstyre gradvis. År 1953 omvandlades ön från koloni till en integrerad del av Danmark, och grönländarna fick danskt medborgarskap. 1979 infördes en lag om självstyre som gav Grönland kontroll över flera inrikespolitiska områden.

Självstyret utökades ytterligare 2009, vilket gav ön mer autonomi, särskilt över naturresurser och rättsväsendet, även om Danmark fortfarande ansvarar för utrikespolitik, försvar och valuta.

Idag räknas Grönland som ett självstyrande territorium inom det danska kungariket och har egen regering och parlament.

Labradoren populärast i Finland

publicerad Igår 8:01
– av Sofie Persson
I finland är labrador nästan dubbelt så populär som golden retriever.

Labradoren är fortsättningsvis den mest populära hundrasen bland finska hundägare.

År 2024 registrerades 40 364 hundar hos finska Kennelklubben, en minskning från året innan då siffran var 43 813. Trots nedgången är antalet registrerade hundar i Finland fortsatt högt ur ett internationellt perspektiv.

Labrador retriever fortsätter att vara den mest populära hundrasen i landet, enligt finska Kennelklubben. Rasen har toppat listan sedan 2009, och förra året registrerades 2 330 individer i Finland.

Golden retriever hamnar på andra plats med 1 224 registrerade hundar förra året, följd av finsk lapphund som den tredje mest populära hundrasen.

Förra året registrerades totalt 317 olika hundraser och raskorsningar i Finland.

Eagle S ankare funnet i Finska viken

publicerad 8 januari 2025
– av Redaktionen
Oljefartyget Eagle S väger drygt 74 000 ton.

Ett ankare som påstås ha orsakat omfattande skador på undervattenskablar i Finska viken har hittats och bärgats av det svenska ubåtsräddningsfartyget HMS Belos. Ankaret har överlämnats till finländska myndigheter för vidare undersökning, enligt svenska marinens pressofficer Jimmie Adamsson.

Händelsen uppmärksammades den 25 december, då flera kablar mellan Finland och Estland rapporterades ha skadats. Det misstänks att det oljetankfartyg, Eagle S, som nu hålls kvar i en finländsk hamn, har släpat ankaret över havsbotten och orsakat skadorna. Vid inspektion upptäcktes att fartyget saknade ett av sina två ankare, vilket också ledde till en omfattande sökinsats.

Finländska myndigheter meddelade i fredags att man hade identifierat flera möjliga platser för ankaret. Samma dag skickade Sverige HMS Belos för att bistå i arbetet. Adamsson uppger dock att han inte har information om exakt när och under vilka omständigheter ankaret bärgades.

Eagle S seglar under Cooköarnas flagg men anklagas för vara en del av en så kallad skuggflotta, som Ryssland sägs använda för att undvika internationella sanktioner. Enligt uppgifter är flera personer i fartygets besättning misstänkta för grovt sabotage och grov störning av telekommunikation.

Utredningen fortsätter nu under finländskt ansvar, och förhoppningen är att analyser av ankaret kan spela en avgörande roll i att fastställa vad som orsakade skadorna på kablarna.

Det påstådda sabotaget har också lett till att Nato utökat sin militära närvaro i Östersjön och statsminister Ulf Kristersson har bekräftat att även svensk militär kommer att lägga större fokus på övervakning av Östersjöområdet framöver.