Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Nedräknare
0Dagar
0Timmar
0Minuter
Lonely Planet har presenterat årets lista över 20 av Europas vackraste stränder. Hauklandstranda i Lofoten i Norge toppar listan och beskrivs som en "arktisk dröm". Även Danmark är med på listan med stranden Dueodde.
Varje år utser bokreseförlaget årets finaste stränder att besöka under året i Europa. För 2024 tar Norge första plats med stranden Hauklandstranda, eller Hauklandssanden, som ligger i Vestvågøy kommun. Stranden beskrivs vara unik med sina spetsiga granitklippor, vita sand och safirblåa hav.
"Lofotenöarna utanför Norges nordvästkust sticker upp ur Norska havet likt en drakes ryggrad och är den arktiska drömmen - oavsett om man ser dem i midnattssolens aldrig sinande ljus eller under dansande norrsken i vintersnön", skriver Lonely Planet.
Det är inte första gången stranden hamnat på första plats på topp 20-listan. Även 2021 utklassade den stränder i Grekland, Italien och Kroatien. Borgmästaren Jonny Finstad (H) är mycket glad över att stranden i hans kommun återigen har uppmärksammats i Lonely Planets översikt.
Annons:
– När vi får sådana utmärkelser från erkända publikationer skapar det stolthet. Det är också bra marknadsföring för både Lofoten och Hauklandstranda som destination, säger han till norska statskanalen NRK.
Dueodde på Bornholm hamnar på plats 17. Foto: Klugschnacker/CC BY 2.0
På plats nummer två kommer Cala Goloritzé i Italien, följd av West Beach i Skottland. Stranden Dueodde på Bornholm i Danmark tar plats nummer 17 på listan.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage. Foto: President of Ukraine, Rahib Hamidov/Pexels
Norges statsminister Jonas Gahr Støre ser bekämpning av gängkriminaliteten som en huvudprioritet och vill stoppa utvecklingen innan Norge hamnar i samma situation som Sverige.
Samma gängkriminalitet som länge plågat Sverige har nu också nått alla norska polisdistrikt. Det slog Norges statsminister Jonas Gahr Støre fast under Nordiska rådets session i Stockholm, där han krävde ett fördjupat samarbete mellan de nordiska länderna för att stävja brottsligheten.
Under det nordiska toppmötet i samband med Nordiska rådets pågående session i Stockholm samlades de nordiska statsministrarna tillsammans med EU-kommissionens ökända ordförande Ursula von der Leyen. Kriminaliteten stod högt upp på dagordningen, inte minst mot bakgrund av att gängkonflikterna i Sverige under de senaste åren alltmer har spridit sig till grannländerna.
Särskilt i Norge har svenska kriminella nätverk expanderat sin verksamhet och Jonas Gahr Støre konstaterade att spår av "svensk" gängkriminalitet nu går att finna i samtliga norska polisdistrikt, vilket enligt honom understryker problemets gränsöverskridande karaktär.
— Det är ett mindre omfattande problem i Norge än i Sverige, men för mig är det en huvudprioritet att bekämpa detta, sade den norske statsministern.
Annons:
Djupt oroad över Sveriges utveckling
Gahr Støre välkomnade att gängkriminaliteten nu diskuteras på statsministernivå, men efterlyste samtidigt en ytterligare intensifiering av samarbetet. Han vill att frågan ska föras upp även vid kommande möten mellan de nordiska regeringscheferna.
— Det vi ser är att när en sådan kriminalitet får utveckla sig, så är den väldigt svår uppgift att klara av att trycka tillbaka den, varnade Norges ledare, och fortsatte:
— Vi har följt detta samhällsproblem som Sverige har haft under de senaste åren med en djup oro.
Den svenske statsministern Ulf Kristersson uttryckte förståelse för att de övriga nordiska länderna till varje pris vill undvika att Sveriges gängkriminalitet också etablerar sig på deras territorier.
— Gängkriminella respekterar inga gränser alls. Det vet vi bättre än någon eftersom vi nu rent fysiskt hämtar dem i helt andra länder långt borta. De respekterar inte de nordiska gränserna och de missbrukar den öppenhet som finns i Norden. Vår ambition är inte att exportera gängkriminella till Norge utan att låsa in dem i svenska fängelser, hävdade han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nästan tre fjärdedelar av alla som dömts för gängrelaterade brott i Danmark har invandrarbakgrund från icke-västerländska länder, visar nya uppgifter från landets justitieministerium. Siffror som återigen väckt en politisk debatt om brottslighet, kultur och integration i landet.
Enligt den danska regeringsrapporten har 72 procent av alla dömda enligt landets så kallade gängparagraf invandrarbakgrund, rapporterar Berlingske.
Uppgifterna, som tagits fram av Danmarks Statistik och riksåklagaren, på begäran av den konservativa riksdagsledamoten Mai Mercado, omfattar åren 2018 till 2025.
Under denna period dömdes totalt 213 personer enligt paragrafen. Av dessa hade 54 dansk bakgrund, 36 var invandrare från icke-västerländska länder och 117 var ättlingar till invandrare från samma regioner.
Annons:
Paragraf § 81a i den danska strafflagen gör det möjligt för domstolar att fördubbla straffet om ett brottet är begånget inom gängkriminella kretsar.
Forskaren Lars Højsgaard Andersen vid Rockwool Foundation konstaterar att flera länder utmärker sig i statistiken: Irak, Turkiet, Somalia och Libanon. Han menar att kulturella skillnader i synen på lag och auktoritet "kan spela viss roll."
Den konservative talespersonen i migrationsfrågor, Frederik Bloch Münster, beskriver siffrorna som "anmärkningsvärt höga."
Tydlig skillnad mot befolkningssammansättningen
Att siffran är så markant hög väcker uppmärksamhet, då endast omkring 15 procent av Danmarks befolkning består av personer med utländsk bakgrund. Även om denna procentsats i sig inte är obetydlig, visar statistiken på en kraftig överrepresentation av utomeuropeiska invandrare.
Enligt Danmarks Statistik är Libanon det vanligaste ursprungslandet bland dömda gängmedlemmar (35 fall), följt av Somalia (29), Irak (23) och Turkiet (17).
Statsminister Mette Frederiksen har tidigare kallat okontrollerad invandring för Danmarks "största hot."
I ett uttalande i maj sade hon: — Om det kommer för många människor som begår brott, som inte är demokrater och som hotar vårt tillitsfulla och öppna samhälle, då är det den största faran.
Arkivbild. Foto: Welcomia/iStock
Dansk Folkeparti mobiliserar
De nya uppgifterna offentliggörs samtidigt som Dansk Folkeparti (DF) lanserar ett av Europas mest restriktiva invandringsprogram inför det kommande valet. Partiet föreslår massåtervändanden, medborgarskapsgranskningar och förbud mot islamiska sedvänjor.
I sitt manifest hävdar DF att massinvandringen från Mellanöstern och Nordafrika fört med sig "brottslighet, parallellsamhällen och kulturell förändring."
Partiet varnar dessutom för att invandring från länder som Turkiet, Syrien, Irak, Libanon, Pakistan, Afghanistan och Somalia har lett till "den största demografiska förändringen i Danmarks historia", och menar att "mellanösternska förhållanden måste tryckas tillbaka så att alla i landet kan känna sig hemma."
Till skillnad från exempelvis Tyskland och Frankrike registrerar Danmark brottsstatistik utifrån migrationsbakgrund. Syftet är att bättre kunna utvärdera integrationen även bland medborgare med utländska föräldrar.
Men siffrorna är uppseendeväckande: andra generationens invandrare visar enligt Danmarks Statistik ännu högre brottslighet än den första generationen – som redan ligger på en nivå långt över etniska danskar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den politiska kulturen i Sverige och Finland håller på att förändras och de två grannländerna närmar sig varandra.
Finländska partier organiserar sig alltmer i blockliknande strukturer som i Sverige, samtidigt som svenska partier anammat det "finska" sättet att förhandla fram regeringsprogram genom kompromisser.
Inför det finska riksdagsvalet 2023 var Socialdemokraternas partiledare Sanna Marin mycket tydlig. Hon förklarade att hennes parti inte under några som helst omständigheter kunde ingå i samma regering som Sannfinländarna på grund av alltför stora skillnader vad gäller ideologi och värderingar.
Efter valet bildades istället en högerregering där Samlingspartiet och Sannfinländarna gick samman kring en åtstramningspolitik för att minska landets statsskuld. Tillsammans med Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna skapade de en regeringskonstellation som påminner mycket starkt om det svenska Tidösamarbetet.
Annons:
Sanna Marin kommenterade då att Samlingspartiets linje med omfattande nedskärningar låg alltför långt från Socialdemokraternas politik för att möjliggöra någon form av samarbete.
Blockpolitik ersätter breda koalitioner
I en intervju med statstelevisionen SVT identifierar statsvetaren Jaakko Turunen valrörelsen 2023 som en vändpunkt för finsk politik. Det var då som den traditionella finska modellen – att efter valet förhandla fram breda koalitionsregeringar över blockgränserna – började överges.
Partierna valde istället att tydligare organisera sig längs en mer traditionell vänster-högerskala, vilket länge varit det svenska mönstret.
Turunen pekar också på att framväxten av stora ”högerpopulistiska” och konservativa partier i båda länderna, och övriga partiers svårigheter att hantera dem, har bidragit till att göra de politiska landskapen mer likartade.
— Det har på sätt och vis växt fram en ny dimension i politiken. Tidigare har borgerligheten främst associerats med ekonomisk högerpolitik, men nu har det uppstått en ny gren inom högern vid sidan av detta, säger han.
Sverige anammar finskt förhandlingssätt
Samtidigt som Finland rör sig mot svensk blockpolitik har Sverige tvärtom börjat använda sig av traditionellt ”finska” metoder för regeringsbildning. Turunen lyfter fram både januariavtalet och Tidöavtalet som exempel på denna utveckling.
— I Finland har regeringsprogrammet traditionellt sett varit en kompromiss mellan de partier som ska sitta i regeringen. För att få till Tidösamarbetet behövde det parti som leder regeringen, i det här fallet Moderaterna, göra eftergifter för att få till ett regeringsprogram.
På sikt tror Turunen att blockpolitiken i Sverige kommer att försvagas. Utvecklingen avgörs i hög grad av Socialdemokraternas styrka och om småpartier som Liberalerna och Centerpartiet väljer att bryta sig loss från sina nuvarande block.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Tre myggor har hittats under oktober, bekräftar Islands naturhistoriska institut. Det är första gången man hittat myggor på Island.
Det var i kommunen Kjós som Björn Hjaltason den 16 oktober upptäckte den första myggan, något han skrev om i Facebook-gruppen Skordýr á Íslandi (Insekter på Island). Det var en "konstig fluga" på ett vinband, som är ett vindränkt band han använde för att locka till sig insekter.
— Jag fick genast en misstanke om vad det kunde vara och samlade snabbt in flugan. Det var en hona, säger han till isländska statskanalen RUV.
Senare hittade Hjaltason ytterligare två, varav han senare skickade in alla till naturhistoriska institutet som tog dem för analys och bekräftade Björns misstanke – flugorna var verkligen myggor.
Annons:
Köldtålig art
Matthías Alfreðsson, entomolog vid Islands naturhistoriska institut, menar att fynden är betydelsefulla och tror att myggorna har kommit till Island för att stanna. Forskare har tidigare förutspått att myggor slutligen kommer att nå Island, speciellt med tanke på att knott tog sig dit och etablerade sig så sent som 2015.
— Det är första gången som en mygga har hittats på isländsk mark, säger han.
Myggarten som hittats är av arten Culiseta annulata, som är känd för att vara mycket köldtålig och normalt återfinns i bland annat Sverige.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
