Annons:

Norsk strand toppar listan över Europas finaste stränder

Uppdaterad mars 8, 2024, Publicerad mars 8, 2024
– av Sofie Persson
Hauklandstranda beskrivs som "den arktiska drömmen".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Lonely Planet har presenterat årets lista över 20 av Europas vackraste stränder. Hauklandstranda i Lofoten i Norge toppar listan och beskrivs som en ”arktisk dröm”. Även Danmark är med på listan med stranden Dueodde.

Varje år utser bokreseförlaget årets finaste stränder att besöka under året i Europa. För 2024 tar Norge första plats med stranden Hauklandstranda, eller Hauklandssanden, som ligger i Vestvågøy kommun. Stranden beskrivs vara unik med sina spetsiga granitklippor, vita sand och safirblåa hav.

Lofotenöarna utanför Norges nordvästkust sticker upp ur Norska havet likt en drakes ryggrad och är den arktiska drömmen – oavsett om man ser dem i midnattssolens aldrig sinande ljus eller under dansande norrsken i vintersnön”, skriver Lonely Planet.

Det är inte första gången stranden hamnat på första plats på topp 20-listan. Även 2021 utklassade den stränder i Grekland, Italien och Kroatien. Borgmästaren Jonny Finstad (H) är mycket glad över att stranden i hans kommun återigen har uppmärksammats i Lonely Planets översikt.

Annons:

När vi får sådana utmärkelser från erkända publikationer skapar det stolthet. Det är också bra marknadsföring för både Lofoten och Hauklandstranda som destination, säger han till norska statskanalen NRK.

Dueodde på Bornholm hamnar på plats 17. Foto: Klugschnacker/CC BY 2.0

På plats nummer två kommer Cala Goloritzé i Italien, följd av West Beach i Skottland. Stranden Dueodde på Bornholm i Danmark tar plats nummer 17 på listan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Danska regeringen vill förbjuda sociala medier för barn

Publicerad yesterday 11:20
– av Redaktionen
Barn under 15 förbjuds från sociala medier, med föräldratillstånd från 13 år.

Den danska regeringen går i samma riktning som grannlandet Norge och vill se ett förbud mot sociala medier för barn. Förslaget innebär att alla barn under 15 år inte får skaffa konton på sociala medier.

Under veckans öppningstal vid Folketinget, som markerar höstens inledande arbete för den danska regeringen, deklarerade statsminister Mette Frederiksen att man nu har planer på att införa en nationell åldersgräns för sociala medier.

Mobiltelefonen och sociala medier stjäl våra barns barndom, säger Frederiksen enligt danska statskanalen DR.

Förslaget skulle innebära att alla barn under 15 år förbjuds från att skapa konton på sociala medier. Föräldrar ska dock kunna ge sina barn tillstånd från den dag de fyller 13 år.

Annons:

Andra länder har också gått i liknande riktning. Grannlandet Norge har också lagt fram ett liknande förslag på en nationell åldersgräns på 15 år. I Australien har man klubbat igenom en lag som innebär att unga under 16 år inte får skapa konton på sociala medier.

”Släppt lös ett monster”

Statsministern pekar mot att skärmarna skapar både beroende och dåligt mående bland unga, och att man vill skydda barn från den digitala verkligheten som ofta innehåller saker unga inte borde se. Enligt Frederiksen har föräldrar ”sagt ja till mobiltelefoner i våra barns liv i bästa välmening, så att de kunde ringa hem och kommunicera med sina familjemedlemmar”.

Men vi har släppt lös ett monster, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nigerianer flockas till skattefinansierad finsk kockutbildning

Publicerad oktober 8, 2025
– av Jan Sundstedt
Majoriteten av de studerande på Vamias internationella kocklinje kommer från Asien och Afrika.

Yrkesskolan Vamia i Vasa får årligen tusentals ansökningar från Afrika och Asien till sin avgiftsfria kockutbildning.

Av årets 4 059 ansökningar kom närmare hälften från Nigeria och nu vill regeringen att utbildningen ska bli avgiftsbelagd för utomeuropeiska studenter.

Ebuka Mbanugo, 33, från Nigeria har redan en examen i redovisning från hemlandet. Men den examen har han inte haft någon större nytta av i hemstaden Lagos, berättar han. Istället valde han att flytta till Finland för att studera på Vamias internationella kocklinje.

Utbildningen är kostnadsfri – det vill säga finansierad av finska skattebetalare.

Annons:

— Ärligt talat så skulle jag inte ha råd att betala en avgift för mina studier, säger han till Yle.

Han använde sina besparingar för att resa till Finland och har fått ekonomisk hjälp från sin familj för att bygga upp en tillvaro här.

Majoritet från Afrika och Asien

I övningsköket på Vamia kommer majoriteten av de studerande från Asien och Afrika. Av årets drygt 4 000 ansökningar kom 1 962 från Nigeria och sammanlagt har antalet ansökningar från utanför EU ökat kraftigt de senaste åren.

Ifjol studerade över 12 200 personer från länder utanför Europa på finska yrkesskolor och 4 700 på gymnasier.

Rektor Åsa Stenbacka säger att hon inte vet exakt varför skolan får så många ansökningar från utanför Europa, men hon förmodar att den kostnadsfria utbildningen spelar en avgörande roll. Det tar tre personer en hel vecka att gå igenom alla ansökningar.

7 000 euro per student

Varje utexaminerad restaurangkock ger Vamia cirka 7 000 euro via det skattefinansierade statsandelssystemet. Regeringens förslag innebär att studerande från utanför Europa själva ska betala denna summa för att bekosta sin utbildning.

— Det kommer att påverka mängden sökande markant, säger Stenbacka, som hävdar att både skolan och företag som behöver arbetskraft kommer att drabbas.

Hon påpekar att många studerande redan jobbar vid sidan av studierna för att klara sig ekonomiskt.

— Om de dessutom ska betala en avgift på 7 000 euro så kommer det att bli ohållbart för dem, fortsätter hon.

Cirka 75 procent av de utexaminerade får jobb i restaurangbranschen i Finland. Vissa flyttar till huvudstadsregionen, Lappland eller Åland. Samtidigt har arbetslösheten ökat i Finland de senaste åren, och restaurangbranschen är ökänd för sina låga löner och höga personalomsättning.

”Ekonomin är ansträngd”

Undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP) förklarar att en avgift för utländska studerande är ett sätt att spara pengar för staten.

— I början av regeringsperioden gjorde regeringen en bedömning att det kan vara lämpligt med en avgift, eftersom ekonomin är ansträngd, konstaterar han.

Han lyfter också fram problematiken med att gymnasier och yrkesskolor lockar utländska studerande, ofta minderåriga som lever utan vårdnadshavare i Finland.

Läroavtalsutbildning, där man studerar i kombination med arbete, kommer att förbli avgiftsfri även framöver.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Telenor lämnade ut användaruppgifter – oppositionella dödades

Övervakningssamhället

Publicerad oktober 7, 2025
– av Isac Boman
Telenors informationschef kallar kravet för ett "PR-jippo" och menar att saken redan har behandlats av polisen och rättsväsendet.

Över tusen personer kan ha förföljts, torterats, gripits eller dödats när Telenor lämnade ut känsliga kunduppgifter till militärjuntan i Myanmar. Nu hotar offer och anhöriga med stämning och kräver hundratals miljoner kronor i skadestånd.

I måndags fick Telenors ledning ett varsel om stämning där kravet om ersättning motiveras med att telebolaget olagligt delat känsliga personuppgifter med Myanmars militärjunta.

”Vi ber om svar på om grunden för kravet bestrids så snart som möjligt, men senast inom två veckor”, stod det i brevet.

Bakom kravet står den nederländska organisationen Centre for Research on Multinational Corporations (Somo) tillsammans med flera myanmariska ideella organisationer.

Annons:

Efter militärkuppen i februari 2021 tvingade juntan teleoperatörer som Telenor att lämna ut känsliga uppgifter om sina kunder. Informationen användes sedan för att identifiera, spåra och gripa regimkritiker och aktivister.

Politiker avrättades

Bland de drabbade finns en profilerad politiker och Telenor-kund och efter att bolaget lämnat ut uppgifterna arresterades mannen, dömdes till döden och avrättades i fängelset.

— Vi vet att den potentiella gruppen av offer är mer än 1000 personer, säger Joseph Wilde-Ramsing, direktör och förhandlingsledare på Somo till Dagens Næringsliv.

Han betonar att några av offren är döda och avrättade, medan flera är arresterade.

— Vi är i kontakt med deras familjemedlemmar och kräver ekonomisk kompensation från Telenor för det de blivit utsatta för.

Krav på hundratals miljoner

Advokat Jan Magne Langseth, partner vid den norska advokatbyrån Simonsen Vogt Wiig, representerar Somo i ärendet. Han uppger att kravet kommer att bli omfattande.

— Vi har ännu inte satt något beloppskrav, men att det kommer att handla om många hundra miljoner kronor är det liten tvivel om, säger han.

Både enskilda personer och organisationer som arbetar för demokratirörelsen i Myanmar kräver ersättning.

— Vi har nummerlistorna som lämnats till juntan, men vi har inte alla namn på abonnenterna ännu, säger Langseth.

I varslet slås det fast att Telenor systematiskt lämnade ut personuppgifter till militärjuntan, väl medvetna om att detta skulle leda till brott mot mänskliga rättigheter – däribland förföljelse, godtyckliga arresteringar och likvidering av motståndare.

”Detta kan dokumenteras med omfattande bevis”, står det i skrivelsen.

Telenor: ”Inga goda val”

Telenors informationschef David Fidjeland avfärdar det hela och hävdar att saken redan är utagerad.

”Den tragiska utvecklingen i Myanmar har varit föremål för flera utredningar inom polisen och rättsväsendet utan att de lett fram. Telenor Myanmar hamnade i en förfärlig och tragisk situation och hade tyvärr inga goda val”, skriver han i ett mejl och fortsätter:

”Att journalister från Bangkok och Kuala Lumpur till Marienlyst fått detta varsel långt innan vi själva fått det säger tyvärr lite om var Somo har sitt fokus. Detta verkar tyvärr mer som ett PR-jippo i en tragisk sak än en seriös skrivelse”.

Sålde verksamheten 2022

Telenor fick mobillicens i Myanmar 2014 . På kort tid blev företaget en stor mobiloperatör med över 18 miljoner kunder i landet. Efter militärkuppen i februari 2021, då den tidigare regeringen störtades, valde Telenor att sälja sin mobilverksamhet i Myanmar till libanesiska M1 Group – inklusive kunddata. Försäljningen slutfördes i mars 2022.

Enligt lokala medier har M1 Groups lokala samarbetspartner nära band till militärjuntan.

Advokat Langseth bemöter frågan om huruvida en vägran att lämna ut uppgifter skulle ha gått ut över de lokala anställda.

— De anställda i Telenor Myanmar behövde inte vara delaktiga. Det kunde ha styrts från Norge eller andra länder i koncernen. Vittnen har berättat för oss att det fanns internt motstånd bland flera av de centrala lokala anställda i Telenor Myanmar mot att lämna ut data till juntan, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finland bordade Eagle S illegalt – miljonstämning hotar

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 3, 2025
– av Markus Andersson
Eagle S bordades dramatiskt på juldagsnatten 2024 – en åtgärd som domstolen nu konstaterar saknade rättslig grund.

Helsingfors tingsrätt slår fast att Finland inte hade jurisdiktion att döma besättningen på oljetankern Eagle S.

Nu riktas hård kritik mot myndigheternas bordning av fartyget på internationellt vatten – en åtgärd som riskerar att bli mycket kostsam för finska skattebetalare.

Domen från Helsingfors tingsrätt är ett tungt bakslag för de finska myndigheter som i fjol dramatiskt bordade oljetankern Eagle S på internationellt vatten. Tingsrätten slår fast att Finland helt enkelt saknade rätt att döma besättningen för de påstådda kabelbrotten.

Kaptenen Davit Vadatchkoria och styrmännen Robert Egizaryan och Santosh Kumar Chaurasia var åtalade för grovt sabotage och grovt störande av post- och teletrafik. Åtalet innehöll också alternativa, lindrigare brottsrubriceringar: sabotage, grov skadegörelse och vållande av allmän fara.

Annons:

Men eftersom kabelbrotten – som omfattade fem undervattenkablar – skedde utanför Finlands territorialvatten kan finländsk straffrätt inte tillämpas, konstaterar domstolen.

”Internationellt vatten  –  punkt slut”

Advokat Herman Ljungberg, som företräder rederiet Caravella FZ LLC, har hela tiden hävdat att åtgärden var olaglig.

— Skadan ägde rum på internationellt vatten, punkt slut. Därmed har Finland inget med saken att göra. Det är bara flaggstaten, i det här fallet Cooköarna, som har jurisdiktion, säger han till Svenska Yle.

Ljungberg går längre och kallar händelsen för en olaglig kapning.

— Bordningen borde absolut utredas. Vi har redan i ett tidigare skede gjort en polisanmälan om bordningen, men den lämnades utan utredning, säger han.

Tingsrätten hänvisar till havsrättskonventionen

I sin dom konstaterar tingsrätten att händelsen var en olycka och hänvisar till FN:s havsrättskonventions artiklar. Rätten noterar visserligen att gärningen enligt åtalet hade orsakat ”synnerligen stor” ekonomisk skada, men slår ändå fast att en finländsk domstol inte kan pröva fallet.

Domstolens slutsats understryker det olämpliga i myndigheternas agerande: Man bordade ett fartyg på internationellt vatten, höll det kvar i över två månader och väckte åtal – trots att man saknade jurisdiktion.

Skattebetalarna får betala notan

Det direkta priset för den misslyckade rättsprocessen landar redan nu på 193 000 euro i rättegångskostnader som finska staten måste ersätta de tre frikända.

Men det kan vara början på en betydligt dyrare räkning. Rederiet förbereder omfattande skadeståndsanspråk.

— Det kan handla om skador på tiotals miljoner euro. Rederiet anser att finska staten är skyldig dem pengar på grund av den olagliga kapningen av fartyget, säger Ljungberg.

Han pekar på att lasten – framför allt blyfri bensin – ska ha skadats under de månader fartyget hölls kvar, samt på uteblivna hyresinkomster under tiden fartyget stod stilla utanför Sköldvik.

”Skuggflotta” – ett laddat ord utan tydlig definition

Fallet har präglats av starka ord och dramatiska rubriker. I samband med att EU i maj 2025 införde nya sanktioner mot vad som kallas ”den ryska skuggflottan” placerades Eagle S på en lista över så kallade skuggfartyg.

Termen ”skuggfartyg” eller ”skuggflotta” används av politiker och i media, men det finns ingen enhetlig, officiell definition av vad som avses. Begreppet tycks generellt syfta på äldre fartyg med komplicerade ägarstrukturer som transporterar rysk olja, möjligen för att kringgå internationella sanktioner.

Att ett fartyg finns på EU:s sanktionslista påverkar dock inte frågan om jurisdiktion. I fallet Eagle S slår domstolen fast att Finland saknade rätt att döma besättningen, oavsett fartygets status som listat skuggfartyg.

Vad händer nu?

Åklagarna, som företrätts av biträdande riksåklagare Jukka Rappe, har ännu inte kommenterat domen. Rappe har tidigare utan framgång försökt motivera varför Finland skulle ha jurisdiktion:

— I det här fallet har kabelkapaciteten varit så stor att det enligt min mening är klart att datakommunikationen och elsystemet har påverkats i Finland. Därmed anses gärningen ha utförts i Finland även om platsen där kablarna kapades på ligger utanför finska gränsen, sa Rappe till Svenska Yle i augusti.

Nu står åklagarna inför valet att överklaga till hovrätten eller acceptera nederlaget.

Det är också möjligt att Cooköarna, som flaggstat för Eagle S, väljer att ta över utredningen – om man överhuvudtaget skulle anser att det finns ett fall att utreda.

För de tre besättningsmännen, som spenderade månader i Finland med reseförbud och skyldighet att anmäla sig hos polisen varje vecka, är ärendet nu över. Men för finska staten och skattebetalarna kan konsekvenserna av den överilade bordningen komma att bli långt mer kostsamma än de ansvariga ursprungligen föreställt sig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.