Annons:

Kvinna blir Norges första astronaut

Uppdaterad september 18, 2024, Publicerad september 18, 2024 – av Sofie Persson
De fyra astronauterna kommer att färdas i Dragon 2.

Jannicke Mikkelsen ska flyga runt jorden tillsammans med tre andra astronauter i rymdfärden Fram2 som görs genom SpaceX. Det är den första bemannade rymdfärden som flyger över de båda polarområdena.

38-åringen är filmfotograf och specialiserad inom 3D och ny filmteknik. Vid uppdraget kommer hon att vara befälhavare och spela in filmer.

Jag siktar på att skapa en massa nya saker. Men det viktigaste blir att ta bilder av Arktis och Antarktis, säger hon till forskning.no.

Resan, som fått namnet Fram2 och planeras pågå i tre till fem dagar, görs genom Elon Musks rymdföretag SpaceX och blir företagets sjätte bemannade rymdfärd, där man bland annat ska studera norrskensfenomen. Besättningen kommer att studera gröna fragment och lila band av kontinuerliga strålar som kan jämföras med det fenomen som kallas STEVE (Strong Thermal Emission Velocity Enhancement), och som uppmätts på en höjd av cirka 400-500 kilometer över jordens atmosfär.

Annons:
Rabea Rogge, Eric Philips, Jannicke Mikkelsen och Chun Wang. Foto: FB/Jannicke Mikkelsen

Tillsammans med Mikkelsen kommer Rabea Rogge från Tyskland att följa med som uppdragsspecialist. Eric Philips från Australien kommer att vara pilot medan Chun Wang är befälhavare för uppdraget samt även den som finansierar resan. Detta blir den första rymdfärden för var och en av besättningsmedlemmarna, enligt SpaceX.

Det var också Wang som kontaktade Mikkelsen inför uppdraget. De träffades när de båda bodde på Svalbard och diskuterade ofta rymden och även hur Mikkelsens expertis skulle kunna vara till nytta inför ett rymduppdrag.

Plötsligt skickar han ett meddelande till mig på Instagram och frågar om jag vill följa med på en rymdresa, berättar 38-åringen.

Sökte jobb hos Nasa som 12-åring

Mikkelsen har sedan barnsben drömt om att bli astronaut. Vid 12 års ålder ringde hon direkt till Nasa och sökte jobb med kartläggning av landskap i 3D, något hon kunde redan då. Hennes kunskap imponerade på rymdföretaget så till den grad att Mikkelsen gick vidare till nästa omgång.

Min mamma var tvungen att ringa och säga att jag bara var 12 år gammal, säger hon.

Tidigare har Mikkelsen även satt ett Guinness-världsrekord för den snabbaste flygningen runt jorden i polär omloppsbana med det så kallade One More Orbit-uppdraget.

Under resan kommer man samtidigt att bedriva forskning kring hur rymdfärder påverkar människokroppen, bland annat genom att ta röntgenbilder i rymden, något som inte gjorts tidigare. Även beteenden kommer att studeras i syfte att exempelvis kunna utveckla verktyg som behövs för att förbereda mänskligheten för framtida långvariga rymdfärder.

Vi tillhör den grupp av astronauter som bidrar till rymdforskningen genom kommersiella rymdresor. Vi är bland de tio första icke statliga astronauterna som är anställda av en rymdorganisation, säger Mikkelsen.

Resan kommer att avgå från Florida i USA. Det är dock oklart när, men tidigast i slutet av året.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Stor bondeprotest väntas i Danmark – ministern står fast

Publicerad Igår 06:33 – av Markus Andersson

Omkring 3 000 danska bönder och företrädare för livsmedelsföretag väntas samlas till ett stort protestmöte i Odense på måndagen. Missnöjet riktas mot regeringens nya kväveregler – men ansvarig minister står fast vid att utsläppen ska minska.

Protestmötet arrangeras av branschorganisationen Landbrug & Fødevarer och hålls på Odense Congress Center. Bakgrunden är en ny lag som skärper gränserna för hur mycket kväve jordbruket får släppa ut, skriver Berlingske.

Lagen väntas antas i september, medan de slutliga utsläppsgränserna blir färdiga först senare under hösten. Bönderna måste därför så nästa års grödor utan att känna till de fullständiga villkoren.

Varnar för dyrare matproduktion

Frukt- och grönsaksodlare befarar att de drabbas särskilt hårt. De kan tvingas köpa mer mark för att uppfylla kraven på hur stora arealer som ska läggas i träda.

Regeringen är på väg att göra det dyrare och besvärligare att producera livsmedel i Danmark. Det kommer att skada både jordbruket, landsbygden och Danmark som livsmedelsland, säger Landbrug & Fødevarers ordförande Søren Søndergaard.

Konflikten har också fått flera jordbruksrepresentanter att pausa arbetet i de lokala gröna treparterna, där markägare och myndigheter ska komma överens om lokala miljöåtgärder.

Ministern står fast

Christian Rabjerg Madsen, minister för djur och djurskydd, säger att han förstår böndernas frustration och tänker lyssna på deras invändningar. Samtidigt håller han fast vid den överenskomna minskningen av kväveutsläppen.

Jag vill lyssna på jordbruket, föra en dialog och hitta lösningar. Men det blir lösningar inom ramen för att vi ska genomföra den minskning av jordbrukets kväveutsläpp som vi har avtalat både politiskt och med jordbruket självt, säger han.

Ministern hoppas att arbetet i de lokala treparterna kan återupptas när de slutliga utsläppsgränserna och ersättningarna är klara i slutet av september eller början av oktober.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Island säger nej till nya EU-samtal

Publicerad augusti 30, 2026 – av Emil Fjellstedt
Islands parlamentsbyggnad Alltinget i Reykjavik.
Islands parlament Alltinget i Reykjavik. I den rådgivande folkomröstningen sade en majoritet nej till att återuppta samtal om EU-medlemskap.

Isländarna har röstat nej till att återuppta förhandlingar om EU-medlemskap. Nej-sidan fick 52,5 procent av de giltiga rösterna, mot 47,5 procent för ja-sidan.

Enligt den isländska public service-kanalen RÚV röstade 99 037 personer nej och 89 459 ja. Därtill registrerades 1 200 blanka eller ogiltiga röster.

Omröstningen var rådgivande och gällde inte ett omedelbart inträde i unionen, utan om de anslutningssamtal som lades på is för drygt ett decennium sedan skulle återupptas. Enligt Omni växlade ledningen under rösträkningen innan nej-sidan drog ifrån.

Island deltar redan i EES och Schengensamarbetet, men ett fullt medlemskap i EU har länge varit omstritt. Frågan har bland annat handlat om nationellt självbestämmande och kontrollen över landets fiskevatten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmark ersätter grönländska kvinnor efter spiralövergrepp

Publicerad augusti 28, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med grönländsk bebyggelse till vänster och en kopparspiral till höger.
Tusentals grönländska flickor och kvinnor fick spiral eller andra preventivmedel utan vetskap eller samtycke under den period då Danmark ansvarade för sjukvården.

Danmarks parlament har beslutat att ge ekonomisk ersättning till grönländska kvinnor som fick preventivmedel utan vetskap eller samtycke. Upp till 4 500 kvinnor kan omfattas av den så kallade spiralskandalen.

Varje godkänd sökande får 300 000 danska kronor skattefritt. Ersättningen är lika stor oavsett vilken preventivmetod som användes eller om kvinnan utsattes vid flera tillfällen.

Ordningen gäller kvinnor som bodde på Grönland eller gick på internatskola i Danmark under perioden 1960–1991, då Danmark ansvarade för det grönländska sjukvårdssystemet. Ansökningar har kunnat lämnas in sedan den 1 juli, men beslut kan fattas först när lagen träder i kraft den 1 september.

Den sökande ska lämna en försäkran om att ingreppet skedde utan hennes vetskap eller samtycke och göra händelsen sannolik genom en trovärdig berättelse eller annat relevant underlag. Journalhandlingar är inte ett krav, eftersom många fall ligger flera årtionden tillbaka och dokumentation kan saknas.

Tusentals fick spiral på några år

En oberoende dansk-grönländsk utredning visar att minst 4 070 kvinnor och flickor hade fått spiral insatt vid utgången av 1970. Det motsvarade omkring hälften av de grönlandsfödda kvinnorna i fertil ålder.

Utredningen bygger bland annat på berättelser från 354 kvinnor om 488 händelser. Av 410 fall som gällde spiralinsättning saknades samtycke eller tydligt samtycke i 300 fall. I ytterligare 63 fall var uppgifterna otillräckliga, medan samtycke hade lämnats i 47 fall.

Totalt 185 av flickorna var under 18 år när ingreppen genomfördes. De yngsta var tolv år. Flera berättade att de skickades till läkare från skolor, elevhem eller internat utan att själva ha valt eller ens förstått varför de skulle få en spiral.

Danska myndigheter drev under 1960- och 1970-talen en omfattande familjeplanering på Grönland. Bakom politiken låg oro över den snabba befolkningstillväxten och kostnaderna för bostäder, skolor och annan offentlig service. Utredningen beskriver även hur danska ideal om små kärnfamiljer fördes över på ett grönländskt samhälle där större släktnätverk hade en central roll.

”Kvinnorna har väntat länge nog”

Lagen röstades igenom med bred majoritet i Folketinget. Flera av kvinnorna följde omröstningen på plats och mötte beslutet med tårar och lättnad, rapporterar grönländska KNR.

Danmarks hälsominister Ida Auken sade efter omröstningen att kvinnorna hade väntat länge nog och att tidsplanen måste hållas. Ersättningen är enligt henne ett erkännande av den orätt som begicks.

Statsminister Mette Frederiksen bad 2025 om ursäkt på Danmarks vägnar och beskrev behandlingen av kvinnorna som systematisk diskriminering. Grönlands dåvarande regeringschef Múte B. Egede har gått längre och betecknat ingreppen som folkmord, en beskrivning som den danska regeringen inte har ställt sig bakom.

För kvinnorna är beslutet ingen slutpunkt. Sofie Chemnitz, som själv utsattes, beskrev ersättningen som ett plåster på såret och sade att det de gått igenom alltid kommer att finnas kvar i deras kroppar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norsk Tamagotchi-idé lockade till fler promenader

Digitaliseringen

Publicerad augusti 28, 2026 – av Markus Andersson
Två tecknade virtuella husdjur och ett av dem på en mobilskärm

Ett norskt mobilspel låter ett virtuellt husdjur växa och utvecklas när ägaren promenerar. Idén påminner om en modern Tamagotchi – men här är det spelarens verkliga steg som håller djuret i form.

I spelet BitPet tar användaren hand om ett digitalt husdjur, samlar resurser och möter andra djur på en karta. Mobilens stegräknare registrerar aktiviteten och påverkar djurets kondition och utveckling.

En masterstudie vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) följde 51 personer under tre veckor. Forskarna använde enkäter, intervjuer, stegräknardata och uppgifter från själva spelet.

Deltagarna var i genomsnitt drygt 20 procent mer aktiva under de dagar de spelade. Flera beskrev också hur det virtuella djuret gav dem ett konkret skäl att ta några extra steg.

Många deltagare berättade att de valde att gå en omväg, gick till butiken i stället för att köra eller tog en extra promenad för att utveckla sitt husdjur, säger NTNU-professorn Alf Inge Wang till Gemini.

Olika effekt för deltagarna

Deltagarna var mellan 20 och 52 år, men de flesta var 24–26 år och 65 procent var kvinnor. På grund av ett tekniskt fel kunde endast data från Android-användare användas. Spelet hade liten påverkan på den sociala aktiviteten och motivationen varierade kraftigt mellan deltagarna.

Studien ger ändå stöd för att spelmekanik kan göra vardagsmotion mer lockande för vissa. Den gamla Tamagotchi-idén om att ta ansvar för ett digitalt djur har i den norska versionen fått en ny uppgift: att få ägaren att lämna soffan.

En av de tydligaste slutsatserna var att det virtuella husdjuret blev en viktig motivation för många deltagare. Ansvarskänslan för husdjuret, i kombination med stegpoäng, framsteg, resurser och fototävlingar, gjorde att många ville röra sig lite extra, säger Alf Inge Wang.

Bolaget har nu lanserat en spelbar betaversion på både App Store och Google Play. Spelet finns inte bara i Norge utan går även att ladda ned i Sverige via båda appbutikerna.

FAKTA: Tamagotchi

Tamagotchi är ett japanskt digitalt husdjur som lanserades av leksaksföretaget Bandai 1996. I den äggformade leksaken måste ägaren mata och sköta en liten varelse som utvecklas över tid.

Produkten blev ett världsomspännande 1990-talsfenomen och säljs fortfarande i nya versioner. BitPet är ingen officiell Tamagotchi-produkt, men bygger vidare på samma grundidé i mobilformat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.