Islands premiärminister Kristrún Frostadóttir avvisar tanken på en isländsk försvarsmakt och vill istället att landet ska fortsätta förlita sig på den USA-ledda militärpakten Nato genom ökad ekonomisk finansiering och infrastrukturstöd.
Vid den elfte upplagan av Arctic Circle Assembly i Reykjavík ställdes premiärminister Kristrún Frostadóttir inför frågan om Island överväger att bygga upp en egen militär styrka. Hennes svar var tydligt: Nej.
— Ärligt talat, och jag kan inte tala för hela det isländska folket, men jag tror att alla är nöjda med det nuvarande läget vad gäller vår närvaro och säkerhet. Och det är även regeringen, svarade hon.
Frostadóttir betonade att Island kan spela en mer betydelsefull roll genom att öka det ekonomiska stödet till Nato, investera i infrastruktur och fortsätta fungera som värdnation för allierade styrkor från främst USA.
— Personligen tror jag att vi kan göra mer med finansiering, oavsett om det är Nato-finansiering, annan infrastruktur eller vad som helst, och genom att stärka vår position som en strategiskt viktig plats och som värdnation, sa hon.
Även om diskussioner om en isländsk armé förekommer, ligger sådana planer inte i regeringens agenda. Premiärministern var tydlig med sin bedömning av framtiden.
— Men jag tror inte att vi kommer att se en isländsk armé under min livstid, avslutade Frostadóttir.
Kristrún Frostadóttir, #Iceland's Prime Minister, says she does not believe #Icelanders will establish an #army in her lifetime. She answered questions from conference guests today at the #Arctic Circle Assembly in #Reykjavík. pic.twitter.com/LO9GSVB0DE
— RÚV English (@RuvEnglish) October 16, 2025
Amerikansk militär närvaro sedan andra världskriget
Islands militära beroende av utländska styrkor har djupa historiska rötter. Den amerikanska flottan och flygvapnets bas vid Keflavík, Naval Air Station Keflavík (NASKEF), byggdes under andra världskriget och var i drift fram till september 2006.
Sedan stängningen av NASKEF har Keflavíks flygplats fortsatt att fungera som en transitplats och bas för Nato, om än med nedskurna faciliteter. De militära zonerna vid flygplatsen förblir operativa och förvaltas av den isländska kustbevakningen på uppdrag av den USA-ledda militärpakten.
Islands fortsatta avsaknad av egen försvarsmakt innebär att landet förblir helt beroende av Nato och främst amerikanska styrkor för sitt militära skydd, en situation som premiärministern tydligt signalerar ska bestå.