MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 6 augusti 2025

onsdag 6 augusti 2025

 

Fyra av fem finländare positiva till aktiv dödshjälp

publicerad 15 april 2024
– av Sofie Persson
Andelen läkare som stödjer eutanasi har ökat från fem till 29 procent på 30 år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Fyra av fem finländare vill att man inför aktiv dödshjälp i landet. Samtidigt stödjer omkring 29 procent av läkarna ett sådant förslag.

I ett medborgarinitiativ vill man att regeringen ska bereda en lag om att tillåta eutanasi (dödshjälp) i Finland. I en undersökning från statskanalen Yle visades att 80 procent finländare ställer sig positiva till dödshjälp. När det gällde finlandssvenskar låg siffran på omkring 70 procent, enligt en undersökning från Åbo Akademi, där omkring 22 procent anser sig vara delvis eller helt av annan åsikt.

Stödet för eutanasi har varit relativt stabilt. Omkring tre fjärdedelar av befolkningen, eller över 70 procent, har länge varit för en legalisering av dödshjälp, säger Juha Hänninen, läkare och chef vid hospiset Terhokoti.

När det gäller finländare är män och kvinnor av liknande åsikt gällande eutanasi, men yngre är mer accepterande än äldre. När det istället gäller aktiv dödshjälp för personer med minnessjukdomar, som exempelvis demens, säger över 50 procent att man instämmer eller instämmer ganska mycket i att aktiv dödshjälp bör införas.

Läkare: Komplex fråga

Innan regeringen tar ställning till frågan ska även Läkarförbundet delge sina åsikter i frågan. Vid tidigare ställningstaganden har man hittills sagt nej till eutanasi. Däremot menar Läkarförbundets verksamhetsledare Janne Aaltonen att läkarnas åsikter kring frågan ska ha förändrats de senaste årtiondena.

I en undersökning som gjordes 1993 höll 5 procent av läkarna helt med om att eutanasi bör tillåtas, nu i vår är motsvarande siffra 29 procent, säger hon till Yle.

Vidare menar hon att frågan är komplex då läkarnas verksamhet dels bör ha legitimitet bland folket, som uppenbarligen vill införa eutanasi, dels måste läkare också fatta beslut gällande sin egen yrkeskunskap samt etik.

Harriet Finne-Soveri, som är geriatriker och professor, samt har vårdat dödssjuka människor under flera år, menar att två frågor bör utredas ordentligt innan man legaliserar eutanasi. Först måste man försäkra sig om att vård i livets slutskede fungerar som den ska, alltså den så kallade palliativa vården.

Har man verkligen resurser för att garantera människor en så bra död som man över huvud taget kan tänka sig? Får alla rätt mediciner, psykologiskt och medmänskligt stöd?

Läkarförbundet ska fatta beslut

Vidare pekar hon mot läkarnas plikt att utföra dödshjälpen, något endast 13 procent av läkarna idag säger sig kunna tänkas delta i, enligt en undersökning från Läkarförbundet.

Det är ganska förståeligt. Man har sökt sig till yrket för att hjälpa människor att ha ett bättre och längre liv, och plötsligt ställs man inför frågan om att vara en del av ett maskineri som hjälper människor dö, säger Finne-Soveri.

Den 16 maj ska Läkarförbundets delegation samlas i Helsingfors för att fatta beslut om ställningstagande till aktiv dödshjälp. Därefter kommer regeringen att behandla frågan.

Senast ett medborgarinitiativ gällande eutanasi behandlades (2018) röstade man emot med rösterna 128–60, trots att flera av riksdagsledamöterna tidigare uppgivit sig stå bakom en lagändring. En förklaring trots vara att Läkarförbundets dåvarande negativa inställning vägde tyngst.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Omstridd sjöjungfrustaty tas bort: ”Ful och pornografisk”

publicerad Idag 10:36
– av Jan Sundstedt
Statyn väger 14 ton och har av kritiker beskrivits som "vulgär" och "pornografisk".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Debatten om hur kvinnokroppen bör och ska framställas i offentlig konst har åter blossat upp i Danmark. Bakgrunden är myndigheternas beslut om att avlägsna skulpturen Den store havfrue – den stora sjöjungfrun – från sin plats i det offentliga rummet efter anklagelser om att statyn skulle vara pornografisk eller främja skadliga skönhetsideal.

Den uppmärksammade skulpturen restes 2006 vid Langeliniepiren i Köpenhamn, inte långt från den betydligt mer välkända statyn Den lille havfrue, inspirerad av H.C. Andersens saga.

Men Den store havfrue, som mäter 4 gånger 6 meter och väger 14 ton, möttes tidigt av kritik – inte minst från feministiskt håll. I klagomålen beskrivs sjöjungfrun bland annat som ”falsk och vulgär”, och den flyttades 2018 till Dragørs fästning.

I mars i år beslutade den danska Slotts- och kulturstyrelsen att statyn inte längre får stå på offentlig plats. Myndigheten anser att konstverket inte är förenligt med det kulturarv som Den lille havfrue från 1910 representerar.

Konstkritikern Mathias Kryger, verksam på Politiken, har beskrivit statyn som ”ful och pornografisk”. Prästen och journalisten Sorine Gotfredsen har i sin tur argumenterat för att skulpturen är direkt skadlig för kvinnors psykiska hälsa.

”Att resa en staty över en mans heta dröm om hur en kvinna borde se ut främjar knappast kvinnors acceptans av sina egna kroppar”, skrev hon bland annat i en text i Berlingske.

Originalet – ”Den lille havfrue” av Edvard Eriksen. Foto: Avda-Berlin/CC BY-SA 3.0

Konstnären försvarar sitt verk

Andra motsätter sig dock beslutet att plocka bort statyn, och Berlingskes debattredaktör Aminata Corr Thrane frågar sig om ”nakna kvinnobröst måste ha en specifik akademisk form och storlek för att få synas offentligt”.

Corr Thrane noterar att Den store havfrue faktiskt är ”möjligen lite mindre naken” än sin berömda motsvarighet, men tillägger att hon ”å andra sidan har större bröst, och det är förmodligen där problemet ligger”.

Skulpturens upphovsman, konstnären Peter Bech, ställer sig oförstående till kritiken. Han försvarar verket och säger att sjöjungfruns bröst är ”proportionerliga till dess skala”. Bech skapade statyn som ett svar på återkommande kommentarer från turister om att den klassiska sjöjungfrun var för liten.

Nu hoppas han hitta en lösning för att skulpturen ska få vara kvar i Köpenhamn – om än på en ny plats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norden enas om nytt miljardstöd till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 8:38
– av Redaktionen
Stödpaketet kommer bland annat innehålla ammunition till luftvärnssystemet Patriot.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige, Norge och Danmark går samman i ett nytt militärt stödpaket till Ukraina. Sverige står för den största delen av hjälpen, som omfattar bland annat luftvärn, pansarvärn och ammunition.

I juli enades Donald Trump och Nato om ett stödpaket till Ukraina – ett initiativ där USA levererar avancerad försvarsmateriel till utvalda Nato-länder, som i sin tur samordnar och finansierar vidare leveranser till Ukraina. Hittills har ett tiotal Natoländer, däribland Sverige, ställt sig bakom upplägget.

Nu har Sverige, Norge och Danmark beslutat att gemensamt bidra med ett militärt stödpaket på totalt 500 miljoner dollar – motsvarande cirka 4,84 miljarder kronor. Sveriges andel uppgår till omkring 2,7 miljarder kronor.

Vi välkomnar USA:s beslut om att tillhandahålla materiel till Ukraina, inklusive ammunition till luftvärnssystemet Patriot, och att Nato koordinerar stödet. Ukraina har ett stort behov av stöd från allierade och partners för att försvara sig mot den ryska aggressionen, säger försvarsminister Pål Jonson (M) vid en presskonferens.

— Ukraina står i frontlinjen för vår frihet och demokrati. Blågul solidaritet är därför det enskilt viktigaste just nu. Vi står vid deras sida så länge det krävs, stödpaket efter stödpaket – militärt och humanitärt. Tillsammans i Nato, tillsammans med Ukraina, fortsätter vi försvara friheten, hävdar utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Stödpaketet kommer bland annat att innehålla luftvärn, pansarvärn och ammunition som upphandlas av USA och levereras till Ukraina. Sverige har tidigare bidragit med militärt stöd till ett värde av närmare 83 miljarder kronor sedan kriget i Ukraina började.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hemundervisning ökar i Finland

publicerad 1 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Allt fler barn får hemundervisning i Finland – en trend som tog fart under coronakrisen och har fortsatt att växa sedan dess. Bristande stöd i skolan och ökad medvetenhet lyfts fram som orsaker, samtidigt som myndigheter varnar för kunskapsrisker.

Under coronakrisen började allt fler arbeta hemifrån i Finland, liksom i andra länder. Fler barn undervisades också på distans, särskilt under våren 2020 då alla skolor förutom förskolor stängdes i cirka två månader. Sedan dess har hemundervisning ökat i landet, även efter coronakrisens slut.

Under 2020 fick 585 barn hemundervisning, vilket då var en ökning med en fjärdedel från året innan. Förra året hade siffran ökat till 881 barn.

Till skillnad från i Sverige, där skolplikten är striktare och det därmed är svårare att få tillstånd för hemundervisning, är det betydligt lättare i Finland. Det krävs inget särskilt tillstånd för att få hemundervisa barn.

I Sverige har det blivit vanligare att flytta till Åland för att slippa undan skolplikten i Sverige, där det likt i Finland är lättare att få hemundervisa sina barn. Under 2024 var 95 procent av alla hemundervisade barn på Åland svenskar, enligt skattefinansierade SVT.

Medvetenheten har ökat

Marjukka Saarnisto, vice ordförande för hemskoleföreningen Suomen kotikouluyhdistys, ser flera orsaker till varför fler föräldrar väljer att hemskola sina barn.

Medvetenheten har ökat samtidigt som problemen i grundskolan har ökat. Numera vågar föräldrar fatta modiga beslut i fråga om barnets bästa, säger hon till finska statskanalen Yle.

Det kan också handla om exempelvis mobbning eller brist på stöd till eleven som gör att föräldrar väljer hemundervisning. En vanlig företeelse är att många tror att barn som hemundervisas isoleras från samhället, en myt som Saarnisto menar inte stämmer.

Barn som undervisas hemma har också kompisar. De har hobbyer och har till och med mer tid och energi för det än barn i grundskolan.

En utmaning

Undervisningsråd Riia Palmqvist från Utbildningsstyrelsen menar att ökningen beror just på att distansarbetet ökade under coronakrisen och att många finländare fortfarande arbetar på distans. Eftersom det inte finns ett distansalternativ för grundskolan väljer istället föräldrar hemundervisning.

Palmqvist betonar dock att det är krävande med hemundervisning och att det finns risk att barnet inte får tillräckligt med kompetens för att studera vidare.

Det kan vara svårt att komma in på gymnasium eller en yrkesskola om man inte har bevis på sin kompetens, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmark på väg bort från Microsoft

publicerad 16 juli 2025
– av Markus Andersson
För mycket offentlig digital infrastruktur har varit kopplad till väldigt få utländska aktörer, förklarar Danmarks digitalminister Caroline Stage om att man nu frångår Microsoft till förmån för fria och mer kostnadseffektiva alternativ.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Danmarks digitala ministerium har under sommaren påbörjat en övergång från Microsofts ordbehandlare Office 365 till det fria alternativet LibreOffice, där en fullständig övergång förväntas kunna slutföras under hösten. Man kommer även att överge Microsoft Windows till förmån för Linux.

Förändringen förklaras med Danmarks målsättning att stärka sin digitala suveränitet, samt att man vill försäkra sig om att kontrollen över känsliga data och system förblir i nationell ägo.

Danmark går med detta i den angränsande tyska delstaten Schleswig-Holsteins fotspår, som är i färd med att omvandla 30 000 offentliga datorer från Microsoft till Linuxbaserade och fria lösningar.

”Det handlar inte om isolering eller digital nationalism. Vi ska inte vända ryggen helt till globala teknikföretag, många av dem erbjuder lösningar som gynnar oss. Det gäller idag såväl som i framtiden.

Vi får däremot inte göra oss själva så beroende av så få att vi inte längre kan agera fritt. Just nu är för mycket offentlig digital infrastruktur kopplad till väldigt få utländska aktörer. Det gör oss sårbara, även finansiellt”, säger digitalministern Caroline Stage (Venstre) på LinkedIn om projektet som bland annat rapporteras av Politiken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.