MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 7 maj 2025

onsdag 7 maj 2025

Fyra av fem finländare positiva till aktiv dödshjälp

publicerad 15 april 2024
– av Sofie Persson
Andelen läkare som stödjer eutanasi har ökat från fem till 29 procent på 30 år.

Fyra av fem finländare vill att man inför aktiv dödshjälp i landet. Samtidigt stödjer omkring 29 procent av läkarna ett sådant förslag.

I ett medborgarinitiativ vill man att regeringen ska bereda en lag om att tillåta eutanasi (dödshjälp) i Finland. I en undersökning från statskanalen Yle visades att 80 procent finländare ställer sig positiva till dödshjälp. När det gällde finlandssvenskar låg siffran på omkring 70 procent, enligt en undersökning från Åbo Akademi, där omkring 22 procent anser sig vara delvis eller helt av annan åsikt.

Stödet för eutanasi har varit relativt stabilt. Omkring tre fjärdedelar av befolkningen, eller över 70 procent, har länge varit för en legalisering av dödshjälp, säger Juha Hänninen, läkare och chef vid hospiset Terhokoti.

När det gäller finländare är män och kvinnor av liknande åsikt gällande eutanasi, men yngre är mer accepterande än äldre. När det istället gäller aktiv dödshjälp för personer med minnessjukdomar, som exempelvis demens, säger över 50 procent att man instämmer eller instämmer ganska mycket i att aktiv dödshjälp bör införas.

Läkare: Komplex fråga

Innan regeringen tar ställning till frågan ska även Läkarförbundet delge sina åsikter i frågan. Vid tidigare ställningstaganden har man hittills sagt nej till eutanasi. Däremot menar Läkarförbundets verksamhetsledare Janne Aaltonen att läkarnas åsikter kring frågan ska ha förändrats de senaste årtiondena.

I en undersökning som gjordes 1993 höll 5 procent av läkarna helt med om att eutanasi bör tillåtas, nu i vår är motsvarande siffra 29 procent, säger hon till Yle.

Vidare menar hon att frågan är komplex då läkarnas verksamhet dels bör ha legitimitet bland folket, som uppenbarligen vill införa eutanasi, dels måste läkare också fatta beslut gällande sin egen yrkeskunskap samt etik.

Harriet Finne-Soveri, som är geriatriker och professor, samt har vårdat dödssjuka människor under flera år, menar att två frågor bör utredas ordentligt innan man legaliserar eutanasi. Först måste man försäkra sig om att vård i livets slutskede fungerar som den ska, alltså den så kallade palliativa vården.

Har man verkligen resurser för att garantera människor en så bra död som man över huvud taget kan tänka sig? Får alla rätt mediciner, psykologiskt och medmänskligt stöd?

Läkarförbundet ska fatta beslut

Vidare pekar hon mot läkarnas plikt att utföra dödshjälpen, något endast 13 procent av läkarna idag säger sig kunna tänkas delta i, enligt en undersökning från Läkarförbundet.

Det är ganska förståeligt. Man har sökt sig till yrket för att hjälpa människor att ha ett bättre och längre liv, och plötsligt ställs man inför frågan om att vara en del av ett maskineri som hjälper människor dö, säger Finne-Soveri.

Den 16 maj ska Läkarförbundets delegation samlas i Helsingfors för att fatta beslut om ställningstagande till aktiv dödshjälp. Därefter kommer regeringen att behandla frågan.

Senast ett medborgarinitiativ gällande eutanasi behandlades (2018) röstade man emot med rösterna 128–60, trots att flera av riksdagsledamöterna tidigare uppgivit sig stå bakom en lagändring. En förklaring trots vara att Läkarförbundets dåvarande negativa inställning vägde tyngst.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fremskrittspartiet röstade ja till surrogatmödraskap – trots partiledarens nej

publicerad Igår 10:47
– av Redaktionen
Kritiker har länge varnat för att en legalisering av surrogatmödraskap kan leda till kommersialisering och utnyttjande av kvinnor.

Fremskrittspartiet (FRP) har beslutat verka för legalisering av surrogatmödraskap i Norge under nästa mandatperiod. Beslutet togs med klar majoritet under partiets landsmöte i helgen, vilket markerar ett tydligt avsteg från partiledaren Sylvi Listhaugs linje.

Därmed går FRP ännu längre än det liberala partiet Venstre, som i våras endast ställde sig bakom icke kommersiellt och strikt reglerat surrogatmödraskap.

Inför omröstningen tog Listhaug tydligt avstånd från förslaget och uppmanade partimedlemmarna att rösta nej. Hon varnade för att beslutet riskerar att få långtgående negativa konsekvenser för hur vi ser på barn och barnafödande.

– Jag anser att beslutet öppnar dörren för något mer, det öppnar dörren för att ta emot betalning. Då menar jag att vi är på villovägar, sade Listhaug.

Bland förespråkarna fanns Julianne Ofstad, vice ordförande i Oslos kommunfullmäktige. Hon ser legaliseringen som ett sätt att hjälpa fler att få barn på ett tryggt sätt:

– Genom att tillåta surrogatmödraskap kan vi säkerställa att det sker under ordnade former här hemma, istället för att det enbart är möjligt för de som kan resa utomlands och betala själva, säger hon till NRK.

Kritiseras av olika läger

Motståndare till surrogatmödraskap har länge varnat för att legalisering kan leda till kommersialisering och utnyttjande av kvinnor, särskilt i utsatta ekonomiska situationer. Feminister brukar även lyfta fram risken att kvinnors kroppar riskerar att reduceras till ett medel för andras barnalstring.

Etiska invändningar rör också bristande samtycke, maktobalans och barnets rätt till sitt ursprung, och vissa menar att en legalisering i Norge riskerar att bidra till att normalisera en global marknad för surrogatarrangemang.

Även i konservativa kretsar vänder sig många mot surrogatmödraskap – och betonar att de bryter mot traditionella familjeideal och människosynen att barn inte bör ”beställas som varor”.

Kritiker menar också att surrogatmödraskap underminerar relationen mellan barn och mor, samt skapar oklara familjeband och en värld där barn blir en rättighet för vuxna snarare än individer med egna rättigheter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finland: 17-åring utsatt för övergrepp efter akutbesök – friande dom

Ökade otryggheten

publicerad 27 april 2025
– av Redaktionen
De tre misstänkta männen frias av Helsingfors tingsrätt.

En 17-årig flicka utsattes för sexuella handlingar av tre män efter att ha lockats ut från akutmottagningen på Malms sjukhus i Helsingfors i berusat tillstånd. Tingsrätten frikänner männen, med motiveringen att flickan kunde ge samtycke – ett beslut som väckt stark upprördhet i Finland.

Händelsen inträffade i oktober 2024 utanför Malms sjukhus i Helsingfors. Flickan, som då var 17 år, hade fått akut vård för kraftig berusning och hade 2,05 promille i blodet vid ankomsten, enligt ambulanspersonalens mätningar, rapporterar Helsingin Sanomat.

Kort efter ankomsten följde flickan med tre män från sjukhusets väntrum till ett närliggande buskage där hon utsattes för orala, vaginala och anala sexuella handlingar.

En av männen filmade delar av händelsen, och flickan uppger att en av männen tvingat ner henne till marken. Hon har också berättat att hon inte kan minnas om hon gett sitt samtycke och att hon kände sig passiv och rädd under händelsen.

Enligt åtalet var flickan så berusad att hon saknade förmåga att samtycka. Hon fick skador på ansikte och kropp, inklusive skrapsår och rodnader, och kontaktade kort därefter en sjukhusvakt och polisen.

Tre män gripna

Samtliga tre män greps snabbt efter händelsen. En av dem direkt på sjukhusområdet, medan de andra två greps senare i Åbo.

Tingsrätten i Helsingfors väljer dock att fria männen från våldtäktsåtalet. Domstolen menar att flickan inte var så berusad att hon saknade förmåga att förstå och uttrycka sin vilja, och att det inte kunnat bevisas att männen förstod hennes ålder eller tillstånd.

Domen har väckt starka reaktioner i Finland. På X har många uttryckt bestörtning och ilska, där flera användare ifrågasätter domen, och menar att den strider mot normal rättskänsla.

Debatten om samtycke, berusning och skyddet för unga brottsoffer har i och med tingsrättens dom tagit ny fart i finska medier och på sociala plattformar.

I skrivande stund har domen inte överklagats, men flera röster har uttryckt hopp om att åklagaren ska ta ärendet vidare till hovrätten med tanke på händelsens kontroversiella natur

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vittne: ”Amerikanska flottan på plats där Nord Stream sprängdes”

Attentatet mot Nord Stream

publicerad 25 april 2025
– av Isac Boman
Hamnkaptenen ska ha beordrats att "inte säga ett ord" om de amerikanska krigsskeppens närvaro.

Bara några dagar innan attentatet mot Nord Streams gasledningar i september 2022 fanns krigsfartyg tillhörande den amerikanska flottan på plats varifrån man beordrade danska tjänstemän att hålla sig borta.

Det berättar hamnkaptenen John Anker Nielsen som själv var på plats och som till slut valt att bryta tystnaden.

Anker Nielsen är hamnkapten på Christiansö, den östligaste delen av Danmark i Östersjön, nordöst om Bornholm och nära platserna där Nord Stream-ledningarna sprängdes.

I danska Politiken berättar han att han bara fyra eller fem dagar innan explosionen gav sig ut med ett räddningsteam för att kontrollera fartyg i närheten som hade avstängd radioutrustning – man misstänkte nämligen att det hänt en olycka i närheten.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 15 oktober 2024.


När han kom fram till platsen möttes han dock av amerikanska krigsfartyg – vars personal också beordrade räddningsteamet att omedelbart lämna platsen och vända tillbaka.

Hamnkaptenen ska också ha beordrats att ”inte säga ett ord”, men väljer trots detta att ändå offentliggöra sin berättelse. Han berättar också att det märkliga mötet ledde till att han började sätta större tilltro till den prisbelönte journalisten Seymour Hershs analys av sprängningarna, där slutsatsen som nåddes var att USA med hjälp av Norge låg bakom terrorattentatet.

Medietystnad

På sociala medier har de nya vittnesmålen nått stor uppmärksamhet, men har överhuvudtaget knappt nämnts i de större etablissemangsmedierna.

Amerikanske Glenn Greenwald är en av få journalister som har uppmärksammat hamnkaptenens berättelse och kommenterar saken syrligt på X.

Minns ni när flera stora amerikanska medier – liksom den lilla handfull av ’experter från tankesmedjor’ som de alltid citerar – försökte övertyga amerikaner och européer om att det förmodligen var Putin som sprängde sin egen Nord Stream 2-ledning? Jag kommer ihåg det”, skriver han.

Bidens order?

Tidigt i februari 2023 författade Seymour Hersh en rapport där vittnen och uppgiftslämnare berättade att den amerikanske presidenten Joe Biden gett order om att förstöra Nord Stream, och att de sprängmedel som detonerade den 26 september 2022 hade placerats vid rörledningarna av amerikanska militära dykare i samband med Natoöövningen Baltops 22.

Vita huset förnekade snart anklagelserna och kallade dem ”fullständigt falska och helt fiktiva”.

Även Ryssland pekade tidigt ut USA som den mest sannolika ”boven” och argumenterade för att dessa hade såväl teknologin som motivet att genomföra terrordåden – och också var de som tjänade mest på sabotaget, eftersom den ryska energiförsörjningen till EU stördes, och tvingade fram ett skifte till dyrare amerikansk naturgas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Forskare varnar: Sociala medier kan hota norska valet

publicerad 16 april 2025
– av Redaktionen
Avsaknaden av källkritik och faktakontroll på sociala medier pekas ut som ett stort problem.

Alltfler norrmän väljer bort redaktionella medier till förmån för sociala medier vilket ökar risken för valpåverkan inför höstens val, anser forskare och norska valmyndigheten.

Åtta av tio norrmän använder sociala medier dagligen, men bland unga är siffran ännu högre. Hela 96 procent av ungdomar mellan 13 och 19 år använder sociala medier, där Snapchat ligger som etta följd av TikTok. Samtidigt fortsätter andelen norrmän som använder redaktionella medier att stadigt minska.

Som de flesta känner till skräddarsyr sociala plattformar innehåll till användare med algoritmer, ofta utan källkritik eller faktakontroll.,

Du får inte nödvändigtvis den faktakontroll, källkritik eller bredd som du får genom de redaktionella medierna. Så det är något att vara medveten om i framtiden, säger Benedicte Bjørnland, chef för den norska valmyndigheten, till norska statskanalen NRK.

I höst är det riksdagsval i Norge, men Bjørnland menar att det i nuläget inte finns något som tyder på att främmande makter skulle försöka påverka valet. Däremot pekar hon mot att man inte ska vara naiv och tro att Norge inte kan utsättas för påverkan inför val i framtiden.

Växande hot

Det norska försvarets forskningsinstitut (FFI) anser dock att risken för valpåverkan ökar.

Vi ser en ökning av antalet länder som utsätts för detta. Särskilt förra året, som var ett mycket stort valår internationellt, såg vi flera fall där valpåverkan användes, säger seniorforskaren Paul Buvarp.

Även Norge uppges man ha varit utsatta för utländsk påverkan vid val, men den har hittills varit i begränsad skala och utan betydande effekt.

Men vi kan se att detta är ett växande hot, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.