Omkring en tredjedel av Finlands häckande fåglar anses idag vara utrotningshotade och beståndet av sjöfåglar har minskat med 50 procent sedan 90-talet.
– Om utvecklingen fortsätter, hotar fler arter att försvinna, förklarar fågelforskaren Aleksi Lehikoinen.
Av Finlands över 250 fågelarter beräknas 86 vara hotade och 34 nära hotade. Vanliga arter som bofink och lövsångare har minskat markant, samtidigt som exempelvis gyllensparven sedan några år tillbaka inte längre syns häcka i landet. Bland häckande skogsfåglar anses fem procent ha försvunnit sedan 1996 och bland fjällfåglar ligger siffran på minus 18 procent sedan samma år.
– Vi har fler fågelarter vars bestånd minskar än arter vars bestånd ökar. Man kan tala om en fågelförlust. Om utvecklingen fortsätter, hotar fler arter att försvinna, säger Aleksi Lehikoinen, en av Finlands ledande fågelforskare, till finska statstidningen Yle.
När det gäller häckande jordbruksfåglar har bestånden minskat med 21 procent, exempelvis anses ortolansparven ha minskat med 99 procent sedan 1996. Av häckande myrmarksfåglar minskningen varit 23 procent, där bland annat arterna Brushanen och grönbenan minskat radikalt.
”Fåglar är varningssignaler”
Bland sjöfåglar är siffran dock betydligt högre där man beräknar att antalet minskat med 50 procent sedan 90-talet. Ungefär hälften av Finlands vattenfågelarter och vadare bedöms vara hotade. Bland annat har brunanden minskat snabbt. En anledning tros vara att vattenväxtligheten blir mer ensidig samt att vattendragen övergöds. Fåglarna måste också tävla om mat mot karpfiskar.
Lehikoinen menar att ett minskat antal fåglar påvisar att det inte går bra för naturen, bland annat kan det tyda på att fåglar som äter insekter har blivit färre också innebär att insekter blivit färre, vilket i sig är skadligt för ekosystemen.
– Jag ser fåglarna som budbärare. En kanariefågel som dör i en kolgruva är ett tecken på att människan inte heller har det så bra i gruvan. Fåglar är varningssignaler för oss, säger forskaren.
