Annons:

Crackmissbruket breder ut sig i Norge

Uppdaterad augusti 1, 2024, Publicerad juli 24, 2024 – av Isac Boman
Crack är en rökbar form av kokain, som först kokats tillsammans med bikarbonat.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

210 950 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Enligt norsk polis håller landet på att drabbas av en utländsk "kokaintsunami" och många missbrukare väljer också att koka drogen till crack.

Samtidigt rapporteras det om att det utbredda missbruket också leder till mer hot och våld där bråk med knivar och pistoler blivit ett allt vanligare inslag i Oslos gatubild.

Förra hösten började Oslo kommun dela ut crackpipor och droganvändandet på Prindsens mottagningsenhet har bara ökat varje månad sedan dess.

– Anledningen till att det kallas för crack är för att det låter som om man steker bacon när man tillagar det, berättar en tandlös missbrukare för NRK.

Tillsammans med andra i hans situation brukar de samlas i en park i centrala Oslo för att få sig ett rus.

– Jag kan visa hur man kokar och röker det, säger han till reportern.

"Tagit över stadsmiljön"

Förr syntes det tunga droganvändandet mest på ett fåtal livliga gator, men så är inte fallet idag, och många vittnar om att narkotikan har spridit sig över hela staden.

– Det verkar som att cracket har tagit över hela stadsmiljön, säger en kvinna till statskanalen och berättar att hon gått ner 25 kilo sedan hon började med drogen.

– Man kan inte äta. Ja, man tynar bort, fortsätter hon.

Enligt den norska statskanalen har Norge tredje högst kokainkonsumtion i Europa. 2023 beslagtog polisen större kvantiteter av drogen än någonsin tidigare – samtidigt blir den allt vanligare bland ungdomar.

Crack ger ett kortvarigt men intensivt rus. Foto: DEA

"Kan inte göra det hippt"

På Prindsens mottagningscenter har man försökt larma myndigheter under lång tid om situationen – men samtidigt ger man missbrukarna utrustning så att de själva kan tillaga cracket.

– Skademinimering är inte smittsamt. Det här handlar om ett förhållningssätt till något som redan finns där. Vi kan inte göra det hippt att använda användarrummet, även om vi försökte, menar Christina Livgard, specialist vid mottagningen som drivs av Oslo kommun.

Enligt statskanalen ser kommunen hellre att missbrukarna tillagar crack med bakpulver på mottagningscentret än med andra medel ute på gatan.

"Blir desperata efter mer"

Arild Knutsen leder Föreningen för en human narkotikapolitik och menar att de flesta fortfarande använder kokain i pulverform – men att många också börjat ”förvandla” det till crack.

Han berättar att han märkt av en kraftig ökning av narkotikaanvändningen under det senaste året och ser idag ofta människor som öppet röker drogen mitt på ljusa dagen, mitt i centrum.

Knutsen menar att det som händer nu är helt nytt för Norge och Oslo och att marknaden är helt översvämmad av kokain, som blir alltmer lättillgänglig, billigare och mer potent än tidigare. Samtidigt har heroin blivit svårare att komma över vilket ska vara ett av skälen till att många missbrukare nu istället väljer att röka kokain som crack.

– Människor får abstinens mycket snabbt och blir desperata efter att få tag på mer… Bland brukarna finns det ökad psykisk ohälsa. Mer aggression. Mer impulsivitet. Mer desperation.

På Storgata i Oslo är missbruket en vanlig syn. Foto: Helge Høifødt/CC BY-SA 4.0

Hot och våld

Andra missbrukare vittnar om hur våldet också ökat när cracket ökat i popularitet och att det blivit allt vanligare med knivar och pistoler. En 51-årig man beskriver utvecklingen som ”sorglig”.

Enligt den norska polisen är Norge på väg att drabbas av en utländsk ”kokaintsunami” och det smugglas direkt från Sydamerika till den norska kusten – ofta med hjälp av minderåriga.

– Detta leder till en ökning av knivanvändning, skjutningar, hot och våld bland gatugängen, fortsätter Knutsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Danmark tar klivet ut i rymden – ska kartlägga månen

Publicerad november 28, 2025 – av Redaktionen

Den danska regeringen har avsatt 125–130 miljoner danska kronor (cirka 180–185 miljoner svenska kronor) till rymdmissionen Máni – en satellit som ska kartlägga månytan för att identifiera säkra landningsplatser för framtida astronauter. Uppskjutningen planeras till 2029.

Missionen leds av forskare vid Köpenhamns universitet i samarbete med flera danska lärosäten, satellittillverkaren Space Inventor samt internationella partners från bland annat Polen, Slovenien och Nederländerna. Den totala budgeten uppgår till cirka 50 miljoner euro.

Det är en dröm som går i uppfyllelse. Att vi nu kommer ända fram till startlinjen, där vi ska börja bygga och utveckla missionen, är en fantastisk känsla, säger Jens Frydenvang, lektor vid Köpenhamns universitet och ledare för projektet, till danska statskanalen DR.

Máni valdes i våras ut av Europeiska rymdorganisationen ESA för att gå vidare tillsammans med nio andra europeiska projekt. I mitten av december väntas ESA fatta det slutgiltiga beslutet om vilka missioner som prioriteras.

Satelliten ska utrustas med ett specialbyggt teleskop för att fotografera månens sydpol med hög detaljgrad. Området är särskilt intressant eftersom forskare tror att det finns stora mängder vatten där, vilket kan användas både som dricksvatten och för att producera raketbränsle.

Utbildnings- och forskningsminister Christina Egelund menar att satsningen markerar Danmark som en rymdnation och stärker landets oberoende gentemot stora kommersiella aktörer som SpaceX.

Att vi i Danmark och Europa gör oss starkare på området är mycket viktigt för vårt oberoende, för vår säkerhet och för vår konkurrenskraft, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norsk mejerijätte pausar Bovaer efter larm om sjuka kor

Publicerad november 26, 2025 – av Redaktionen

Den norska mejeriorganisationen Norsk Melkeråvare har tillfälligt stoppat användningen av fodertillsatsen Bovaer. Beslutet kommer bland annat efter rapporter från Danmark om kor som blivit sjuka efter att ha fått tillsatsen, men även norska incidenter har rapporterats.

Arlas metanreducerande fodertillskott började introduceras förra året och idag har man testat det i bland annat Storbritannien, Danmark, Norge och Sverige. Däremot har konsumenter protesterat högt mot Bovaer, eftersom man helt enkelt inte vet hur det påverkar djuren eller slutprodukten – åtskilliga har därför bojkottat Arla eller produkter från kor som fått Bovaer.

Den senaste tiden har även ett antal mjölkbönder i Danmark slagit larm om att deras kor blivit sjuka efter att man börjat med bovaer, bland annat berättade nyligen lantbrukaren Huibert van Dorp att hans kor blivit akut sjuka, varav en avled hastigt. Han menar att tillskottet bryter mot djurskyddslagen eftersom det orsakar lidande för djuren.

"Mer kunskap"

Nu har den norska mejeriorganisationen Norsk Melkeråvare tillfälligt stoppat användningen av fodertillsatsen. Detta beror dels på de danska lantbrukarnas larm, men det har även framkommit att norska mjölkproducenter rapporterat om incidenter.

"Vi har beslutat att pausa tills vi har mer kunskap", skriver Norsk Melkeråvare enligt All About Feed, som betonar att beslutet grundar sig i försiktighetsprincipen.

I november avslutades en större brittisk studie där Arla testat tillskottet på 30 mjölkproduktioner, men resultaten har inte utvärderats ännu.

Ett nytt möte gällande saken kommer att hållas i januari mellan mjölkproducenten och avtalsparterna, enligt norska regeringen.

I Sverige används bovaer av ett antal gårdar, men många har valt att avstå tillskottet. På Mejerikollen kan man få en guide över vilka företag som använder sig av det så kallade klimatsmarta tillskottet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Handläggare hotas – nu kan finska myndighetsbeslut bli anonyma

Publicerad november 26, 2025 – av Redaktionen

Finlands folkpensionsanstalt kräver att handläggares namn ska kunna utelämnas från beslut. Bakgrunden är allvarliga hot mot de anställda – inklusive bombhot och hot mot deras familjer.

Folkpensionsanstalten (FPA) har vänt sig till Social- och hälsovårdsministeriet med en begäran om ändrade regler. Myndigheten vill att det ska bli möjligt att fatta beslut utan att handläggarens namn framgår, något som i dag inte är tillåtet.

Säkerhetsdirektör Sami Niinikorpi beskriver en alarmerande situation där anställda utsätts för det värsta tänkbara.

Det handlar om det allvarligaste möjliga hot som en människa kan ge en annan, säger han till finska statskanalen Yle.

Problemen har vuxit sedan FPA 2017 fick ansvar för beslut om social grundtrygghet. Myndigheten skickade ut omkring 14 miljoner beslut och brev under 2024, varav 1,6 miljoner rörde just grundtryggheten. Varje år inkommer omkring 200 anmälningar om hot och trakasserier från personalen.

Jussi Syrjänen, specialsakkunnig vid Social- och hälsovårdsministeriet, bekräftar att ministeriet nu utreder två möjliga lösningar: antingen tas namnen bort helt från besluten, eller så införs ett system med identifikationsnummer liknande det polisen använder.

Han menar att fallet handlar om en avvägning mellan två grundläggande principer: öppenhet i myndighetsutövning och de anställdas rätt till personlig säkerhet.

Ställen där de anställda upplever hot och farliga situationer kan mycket väl också ha intresse för liknande åtgärder som FPA nu eftersträvar, säger Syrjänen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

I dag ser Utsjoki solen för sista gången på två månader

Publicerad november 25, 2025 – av Redaktionen

I dag går solen upp för sista gången på länge i Finlands nordligaste kommun. Därefter väntar en polarnatt som sträcker sig fram till mitten av januari.

Klockan 11.35 på tisdagen stiger solen över horisonten i Utsjoki för sista gången i år. Bara 46 minuter senare, klockan 12.21, går den ned igen – och stannar borta i 52 dygn.

Då börjar polarnatten, den period då jordens lutning gör att solen inte når upp över horisonten. Fenomenet inträffar i de nordligaste delarna av jorden och varar olika länge beroende på hur nära Nordpolen man befinner sig.

I Utsjoki, som ligger längst norrut i Finland, blir det helt mörkt fram till den 16 januari. Först då stiger solen åter över horisonten, rapporterar finska statskanalen Yle.

Kortare polarnatt längre söderut

Längre söderut i Lappland, närmare polcirkeln, är polarnatten betydligt kortare. I Sodankylä börjar den ett par dagar före jul och pågår endast i fyra dygn.

Söder om Lappland inträffar ingen polarnatt överhuvudtaget, men även där märks jordens lutning tydligt. Dagsljuset fortsätter att minska fram till den 21 december, då vintermörkret är som djupast. Därefter börjar dagarna sakta bli längre igen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.