Annons:

Crackmissbruket breder ut sig i Norge

Uppdaterad 1 augusti 2024, Publicerad 24 juli 2024 – av Isac Boman
Crack är en rökbar form av kokain, som först kokats tillsammans med bikarbonat.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 56 200,00 SEK 75% Mål: 75 000,00 SEK

Enligt norsk polis håller landet på att drabbas av en utländsk "kokaintsunami" och många missbrukare väljer också att koka drogen till crack.

Samtidigt rapporteras det om att det utbredda missbruket också leder till mer hot och våld där bråk med knivar och pistoler blivit ett allt vanligare inslag i Oslos gatubild.

Förra hösten började Oslo kommun dela ut crackpipor och droganvändandet på Prindsens mottagningsenhet har bara ökat varje månad sedan dess.

– Anledningen till att det kallas för crack är för att det låter som om man steker bacon när man tillagar det, berättar en tandlös missbrukare för NRK.

Annons:

Tillsammans med andra i hans situation brukar de samlas i en park i centrala Oslo för att få sig ett rus.

– Jag kan visa hur man kokar och röker det, säger han till reportern.

"Tagit över stadsmiljön"

Förr syntes det tunga droganvändandet mest på ett fåtal livliga gator, men så är inte fallet idag, och många vittnar om att narkotikan har spridit sig över hela staden.

– Det verkar som att cracket har tagit över hela stadsmiljön, säger en kvinna till statskanalen och berättar att hon gått ner 25 kilo sedan hon började med drogen.

– Man kan inte äta. Ja, man tynar bort, fortsätter hon.

Enligt den norska statskanalen har Norge tredje högst kokainkonsumtion i Europa. 2023 beslagtog polisen större kvantiteter av drogen än någonsin tidigare – samtidigt blir den allt vanligare bland ungdomar.

Crack ger ett kortvarigt men intensivt rus. Foto: DEA

"Kan inte göra det hippt"

På Prindsens mottagningscenter har man försökt larma myndigheter under lång tid om situationen – men samtidigt ger man missbrukarna utrustning så att de själva kan tillaga cracket.

– Skademinimering är inte smittsamt. Det här handlar om ett förhållningssätt till något som redan finns där. Vi kan inte göra det hippt att använda användarrummet, även om vi försökte, menar Christina Livgard, specialist vid mottagningen som drivs av Oslo kommun.

Enligt statskanalen ser kommunen hellre att missbrukarna tillagar crack med bakpulver på mottagningscentret än med andra medel ute på gatan.

"Blir desperata efter mer"

Arild Knutsen leder Föreningen för en human narkotikapolitik och menar att de flesta fortfarande använder kokain i pulverform – men att många också börjat ”förvandla” det till crack.

Han berättar att han märkt av en kraftig ökning av narkotikaanvändningen under det senaste året och ser idag ofta människor som öppet röker drogen mitt på ljusa dagen, mitt i centrum.

Knutsen menar att det som händer nu är helt nytt för Norge och Oslo och att marknaden är helt översvämmad av kokain, som blir alltmer lättillgänglig, billigare och mer potent än tidigare. Samtidigt har heroin blivit svårare att komma över vilket ska vara ett av skälen till att många missbrukare nu istället väljer att röka kokain som crack.

– Människor får abstinens mycket snabbt och blir desperata efter att få tag på mer… Bland brukarna finns det ökad psykisk ohälsa. Mer aggression. Mer impulsivitet. Mer desperation.

På Storgata i Oslo är missbruket en vanlig syn. Foto: Helge Høifødt/CC BY-SA 4.0

Hot och våld

Andra missbrukare vittnar om hur våldet också ökat när cracket ökat i popularitet och att det blivit allt vanligare med knivar och pistoler. En 51-årig man beskriver utvecklingen som ”sorglig”.

Enligt den norska polisen är Norge på väg att drabbas av en utländsk ”kokaintsunami” och det smugglas direkt från Sydamerika till den norska kusten – ofta med hjälp av minderåriga.

– Detta leder till en ökning av knivanvändning, skjutningar, hot och våld bland gatugängen, fortsätter Knutsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Sannfinländarna vill lägga ned Finlands miljöministerium

Publicerad 23 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Riikka Purra och miljöministeriets kontorsbyggnad i Helsingfors i ett splitmontage.
Sannfinländarna föreslår att miljöministeriets uppgifter flyttas till jord- och skogsbruksministeriet. Förslaget ingår i partiets sparprogram för 2028–2031. Arkivbilder.

Sannfinländarna vill lägga ned Finlands miljöministerium och flytta uppgifterna till jord- och skogsbruksministeriet. Förslaget ingår i partiets sparprogram på cirka tio miljarder euro.

Partiet presenterade programmet för mandatperioden 2028–2031 på torsdagen den 22 oktober. Arbetet har letts av partiordföranden och finansminister Riikka Purra.

Även Naturresursinstitutet (Luke) och Utbildningsstyrelsen ska läggas ned. Deras uppgifter förs över till andra delar av statsförvaltningen.

De tre nedläggningarna ger tillsammans 160 miljoner euro i extra besparingar enligt partiets beräkning, skriver Ilta-Sanomat.

Besparingarna från nedläggningarna tillkommer utöver ett nytt sparprogram för statsförvaltningen på 1,3 miljarder euro. Driftskostnaderna ska skäras ned, och staten ska ta hjälp av artificiell intelligens.

Tio miljarder i hela paketet

Cirka åtta miljarder euro av paketet är direkta nedskärningar. Ungefär en miljard kommer från skatter och andra inkomster.

Den sista miljarden är en engångspost. Partiet vill lägga ned Sitra, en innovationsfond under riksdagen, och frigöra omkring en miljard euro.

Det egentliga utvecklingsbiståndet ska bort, vilket sparar en halv miljard euro. Yle får sin finansiering sänkt med ungefär en femtedel och mister indexhöjningarna under hela valperioden. Det ger 200 miljoner euro.

Den största enskilda posten är pensionerna, där partiet vill spara över 1,6 miljarder euro. Pensioner över 2 000 euro i månaden får en indexbroms. Pensionsrätten för avlagda examina och arbetslöshetsperioder slopas.

Skatterna på arbete och företagande höjs inte. I stället föreslår partiet en bankskatt och en sockerskatt. Datacenter ska dessutom få en egen elskatteklass som fördubblar deras elskatt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Alkoholproblem bland arbetande i Finland går under radarn

Publicerad 23 oktober 2026 – av Markus Andersson
Splitmontage med Finlands flagga till vänster och ett glas rödvin och en flaska på ett bord till höger.
Att sköta arbetet utesluter inte alkoholproblem, framhåller överläkaren Kaarlo Simojoki. Genrebild.

Skam får människor att vänta för länge med att söka hjälp för alkoholproblem, säger överläkaren Kaarlo Simojoki. Den som sköter jobbet kan ändå må mycket dåligt.

Många i arbetslivet i Finland har ett skadligt bruk av alkohol, rapporterar Yle. Simojoki är överläkare inom beroendevård vid Mehiläinen i Finland. Han säger att många av hans patienter skäms över att de inte har kunnat kontrollera sitt drickande.

En vanlig föreställning är att en person inte kan ha alkoholproblem så länge arbetet fungerar. Simojoki kallar det ett missvisande sätt att se på saken.

— Livet kan redan vara mycket svårt, men personen håller ändå uppe fasaden och sköter jobbet. Till slut kan allt rasa samtidigt, säger Simojoki till Yle.

Enligt honom gör det finländska samtalet om alkohol saken värre.

— Så fort ett problem uppmärksammas stämplas personen lätt som en fullständig alkoholist. Det ökar skammen och kan göra att man väntar för länge med att söka hjälp, säger han.

Simojoki vänder sig mot idén att någon måste förlora jobb, familj eller hälsa innan förändringen kan börja. Att förlora arbetet kan tvärtom ta ifrån personen rutiner, ekonomi och sociala kontakter.

Han vill i stället att arbetsplatser har ett alkohol- och drogprogram där oro kan tas upp respektfullt, med stöd från företagshälsovården innan det blir en kris. Vilken vård som passar bör bedömas individuellt: för vissa krävs helnykterhet, andra behöver hjälp att minska drickandet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Isländsk rapport: Större AI-oro bland låginkomsttagare

Publicerad 22 oktober 2026 – av Markus Andersson

Låginkomsttagare och invandrare på Island oroar sig för sina jobb när AI sprids i arbetslivet. Högavlönade ser i stället möjligheter, visar en ny rapport.

Arbetsmarknadsinstitutet Varða har publicerat en rapport om hur tekniska framsteg och klimatförändringar påverkar löntagarnas arbeten. Var fjärde löntagare som företräds av de fackliga centralorganisationerna ASÍ, Islands landsorganisation, och BSRB, som företräder stats- och kommunanställda, tror att det egna jobbet förändras de närmaste åren på grund av tekniken och klimatförändringarna.

Varðas chef Kristín Heba Gísladóttir säger att löntagarna i allmänhet ser positivt på den tekniska utvecklingen. Skillnader finns dock mellan grupperna.

— Människor med lägre inkomster, och även invandrare, är oroliga för sin anställningstrygghet i samband med de här förändringarna, medan de med högre inkomster ser större nytta i att jobbet blir enklare, säger hon till isländska RÚV.

AI sållar bland sökande

Frågan "Vem tjänar på artificiell intelligens?" ställs i forskningsprojektet Digitala samhällen, teknik och artificiell intelligens, som Islands universitet startade i början av oktober.

Guðbjörg Linda Rafnsdóttir, professor i sociologi vid universitetet, säger att AI först användes i stor skala bara av storbolag. Så är det inte längre.

— Tekniken används nu ganska brett, även av mindre företag och här på Island, säger hon.

Enligt henne är det inte ovanligt att människor låter AI putsa cv:n och jobbansökningar, medan företag använder AI för att hitta de mest lovande sökandena. Utvecklingen är begriplig, säger hon, men det finns nackdelar med att låta AI fatta beslut om enskilda personer.

Professorn beskriver hur AI som granskar ansökningar söker i allmänna databaser och kan följa individers digitala fotspår, även över nationsgränser. Enligt henne har AI visat sig befästa vissa stereotyper.

— Den drar slutsatser utifrån de digitala fotspåren hos människor som den anser vara lika personen i fråga. Om den bedömde mig kunde den dra slutsatsen: jag är en kvinna i den här åldern, jag har arbetat inom det här området, och kvinnor som jag är så eller så, säger hon.

Svarta lådan

AI kan vara användbar när uppgiften är avgränsad, till exempel att hitta sökande med körkort. När den ska avgöra vem som är bäst kvalificerad blir besluten betydligt svårare att förutse. Guðbjörg Linda Rafnsdóttir säger att det kallas problemet med den svarta lådan.

— Man vet inte varför den har valt just de fem personerna som mest kvalificerade, eftersom den arbetar med den information den matats med, men också använder digitala fotspår och drar slutsatser om människors förmågor utifrån något den anser rimligt, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Allt fler unga danskar bor kvar hemma

Publicerad 21 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Fotomontage med en dansk flagga mot blå himmel till vänster och en kvinna med glasögon i en svart soffa till höger, åtskilda
Andelen danska 21-åringar som bor hos föräldrarna har ökat från 32 till 57 procent sedan 2011. Genrebild.

Unga danskar dröjer allt längre med att flytta hemifrån. Bland landets 21-åringar är de som bor kvar hos mamma och pappa nu i majoritet.

År 2011 bodde 32 procent av de danska 21-åringarna hemma. 2025 hade andelen stigit till 57 procent, enligt siffror från Danmarks Statistik som föreningen Realdania publicerar i en ny rapport om ungas livskvalitet.

Realdanias analyschef Henrik Mahncke pekar på höga bostadspriser och att många unga trivs hemma som möjliga förklaringar. Enligt en analys från Danmarks Statistik spelar även avståndet till utbildningar in: ju längre bort, desto fler flyttar hemifrån.

Mette Mechlenborg, seniorforskare vid Aalborgs universitet som forskar om boende, lyfter fram att många unga växer upp i stora bostäder. Särskilt villor har med åren fått separata avdelningar för barn och föräldrar. Då kan ett litet och dyrt rum kännas mindre lockande.

— Det kan göra att man säger att det är bättre att bo hemma hos mamma och pappa, där jag har en hel avdelning för mig själv, säger hon till DR.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.