Annons:

Crackmissbruket breder ut sig i Norge

Uppdaterad augusti 1, 2024, Publicerad juli 24, 2024 โ€“ av Isac Boman
Crack รคr en rรถkbar form av kokain, som fรถrst kokats tillsammans med bikarbonat.

Rรคttegรฅngen nรคrmar sig – hjรคlp Nya Dagbladet i mรฅl i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rรคtten till ett bankkonto รคr grundlรคggande โ€“ stรถd vรฅr stรคmningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedrรคknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Enligt norsk polis håller landet på att drabbas av en utländsk "kokaintsunami" och många missbrukare väljer också att koka drogen till crack.

Samtidigt rapporteras det om att det utbredda missbruket också leder till mer hot och våld där bråk med knivar och pistoler blivit ett allt vanligare inslag i Oslos gatubild.

Förra hösten började Oslo kommun dela ut crackpipor och droganvändandet på Prindsens mottagningsenhet har bara ökat varje månad sedan dess.

– Anledningen till att det kallas för crack är för att det låter som om man steker bacon när man tillagar det, berättar en tandlös missbrukare för NRK.

Annons:

Tillsammans med andra i hans situation brukar de samlas i en park i centrala Oslo för att få sig ett rus.

– Jag kan visa hur man kokar och röker det, säger han till reportern.

"Tagit över stadsmiljön"

Förr syntes det tunga droganvändandet mest på ett fåtal livliga gator, men så är inte fallet idag, och många vittnar om att narkotikan har spridit sig över hela staden.

– Det verkar som att cracket har tagit över hela stadsmiljön, säger en kvinna till statskanalen och berättar att hon gått ner 25 kilo sedan hon började med drogen.

– Man kan inte äta. Ja, man tynar bort, fortsätter hon.

Enligt den norska statskanalen har Norge tredje högst kokainkonsumtion i Europa. 2023 beslagtog polisen större kvantiteter av drogen än någonsin tidigare – samtidigt blir den allt vanligare bland ungdomar.

Crack ger ett kortvarigt men intensivt rus. Foto: DEA

"Kan inte göra det hippt"

På Prindsens mottagningscenter har man försökt larma myndigheter under lång tid om situationen – men samtidigt ger man missbrukarna utrustning så att de själva kan tillaga cracket.

– Skademinimering är inte smittsamt. Det här handlar om ett förhållningssätt till något som redan finns där. Vi kan inte göra det hippt att använda användarrummet, även om vi försökte, menar Christina Livgard, specialist vid mottagningen som drivs av Oslo kommun.

Enligt statskanalen ser kommunen hellre att missbrukarna tillagar crack med bakpulver på mottagningscentret än med andra medel ute på gatan.

"Blir desperata efter mer"

Arild Knutsen leder Föreningen för en human narkotikapolitik och menar att de flesta fortfarande använder kokain i pulverform – men att många också börjat ”förvandla” det till crack.

Han berättar att han märkt av en kraftig ökning av narkotikaanvändningen under det senaste året och ser idag ofta människor som öppet röker drogen mitt på ljusa dagen, mitt i centrum.

Knutsen menar att det som händer nu är helt nytt för Norge och Oslo och att marknaden är helt översvämmad av kokain, som blir alltmer lättillgänglig, billigare och mer potent än tidigare. Samtidigt har heroin blivit svårare att komma över vilket ska vara ett av skälen till att många missbrukare nu istället väljer att röka kokain som crack.

– Människor får abstinens mycket snabbt och blir desperata efter att få tag på mer… Bland brukarna finns det ökad psykisk ohälsa. Mer aggression. Mer impulsivitet. Mer desperation.

På Storgata i Oslo är missbruket en vanlig syn. Foto: Helge Høifødt/CC BY-SA 4.0

Hot och våld

Andra missbrukare vittnar om hur våldet också ökat när cracket ökat i popularitet och att det blivit allt vanligare med knivar och pistoler. En 51-årig man beskriver utvecklingen som ”sorglig”.

Enligt den norska polisen är Norge på väg att drabbas av en utländsk ”kokaintsunami” och det smugglas direkt från Sydamerika till den norska kusten – ofta med hjälp av minderåriga.

– Detta leder till en ökning av knivanvändning, skjutningar, hot och våld bland gatugängen, fortsätter Knutsen.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Annons:

Norsk borgmรคstare slรฅr larm om flyktingpolitiken

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Igรฅr 14:34 โ€“ av Redaktionen

Fyra av fem kronor i socialbidrag går till flyktingar i norska Sarpsborg. Nu kritiserar kommunens borgmästaren Norges integrationspolitik och kallar den misslyckad, med hänvisning till en ny kommunal rapport.

I den norska staden Sarpsborg, med cirka 60 000 invånare, har en ny kommunal rapport avslöjat siffror som väcker debatt. Hela 79,1 procent av det ekonomiska socialbidraget som betalades ut under 2024 gick till flyktingar.

Borgmästare Magnus Arnesen från Høyre tar nu stark ställning mot den norska statens integrationspolitik.

Kommunchefen presenterar siffror som jag anser visar att integrationspolitiken i Norge inte fungerar. Den är bristfällig, säger borgmästaren till norska statskanalen NRK.

Annons:

Rapporten visar också att hälften av invandrarna i kommunen har flyktingbakgrund, jämfört med en tredjedel på nationell nivå. Under de senaste 15 åren har antalet invandrare i Sarpsborg ökat med 132 procent, från 6115 till 15140 personer.

Enligt Arnesen beror problemen delvis på hur det norska systemet för flyktingmottagande är utformat. Flyktingar som beviljas uppehållstillstånd bosätts initialt i en kommun, men är fria att flytta efter fem år utan att förlora sin introduktionsersättning.

Många väljer då att flytta till större städer som Sarpsborg, Fredrikstad eller Drammen – så kallad sekundär bosättning. Problemet är att de då kommer utan arbete och utan de statliga medel som kommunerna får för primär bosättning.

Håller inte med

I veckan mötte arbets- och integrationsminister Kjersti Stenseng från Arbeiderpartiet borgmästarna i Sarpsborg och Fredrikstad för att diskutera problemen.

Men hon håller inte med Arnesen om att integrationspolitiken har misslyckats.

Nej, det håller jag inte med om. Vi har många goda exempel på människor som kommer till detta land, lär sig språket och hittar arbete, säger Stenseng.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Oro fรถr barns trygghet pรฅ finska daghem

Vรคlfรคrdskollapsen

Publicerad november 19, 2025 โ€“ av Redaktionen

En stor del av anställda på finska svenskspråkiga daghem upplever att miljön är otrygg för barnen. Främst pekar man mot att det handlar om personalbrist.

Finska statskanalen Yle skickade i april 2025 ut en enkät till drygt tusen anställda inom småbarnspedagogiken i Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt och Grankulla. Totalt 324 personer besvarade enkäten.

Resultaten visar att sex av tio anställda upplever att miljön är fysiskt eller emotionellt otrygg för barnen.  Personalbrist pekas ut som det genomgående problemet. Närmare 200 personer beskriver i de öppna svaren situationer där för få vuxna ska ta hand om för många barn.

Personalen har bytts ut på ganska kort tid, i flera grupper. Det påverkar barnens trygghet och välmående mycket, säger Marika, som arbetar på ett daghem, till Yle.

Annons:

Särskilt kritiska är tidiga morgontimmar och sena eftermiddagar. Marika berättar att hon vid ett tillfälle haft ansvar för tretton barn under tre år helt ensam. Enligt lagen ska det finnas minst en behörig person per högst fyra barn under tre år. Men genom att räkna ett medeltal för hela dagen kan daghemmen uppfylla kravet statistiskt.

Endast en tredjedel av alla som svarat tror att de kommer att arbeta kvar på samma daghem om fem år.

Jenni Tirronen, chef för småbarnspedagogiken i Helsingfors, bekräftar att utmattning är ett stort problem.

Vi är naturligtvis väldigt oroliga för utmattningen. I vår egen personalenkät syns det att ungefär 60 procent av våra arbetstagare upplever att de inte återhämtar sig tillräckligt efter arbetsdagen, säger Tirronen.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Norska experter slรฅr larm om bantningsmedicin

Publicerad november 18, 2025 โ€“ av Redaktionen

Allt fler använder viktminskningsmediciner för att gå ner i vikt. Nu slår norska experter larm om att preparaten kan utlösa en ny form av ätstörning – en så kallad "bantningsstörning" där patienter fastnar i ett destruktivt beteende.

Användningen av diverse mediciner för viktminskning har ökat i många länder den senaste tiden, exempelvis används allt oftare Wegovy och typ 2-diabetesmedicinen Ozempic vid viktminskning. Dessa preparat har fått ett genomslag eftersom de innehåller semaglutid som ökar mättnadskänslan.

Danska experter har tidigare varnat för att denna typ av mediciner kan förvärra och även utlösa olika typer av ätstörningar, där man sett en större andel patienter som tar medicinen på ett destruktivt vis. Nu går även norska experter inom området in och konstaterar att det finns en helt ny patientgrupp - de som inte kan sluta ta bantningsmediciner.

Vi får ganska många personer som kommer till oss efter att ha tagit bantningsmedicin under en tid och som säger att de inte längre kan kontrollera det själva, men de vågar inte sluta ta bantningsmedicinen eftersom de då kommer att gå upp i vikt, säger psykologen Bente Sommerfeldt till norska statskanalen NRK.

Annons:

"Bantningsstörning"

Sommerfeldt är specialiserad på ätstörningar och menar att allt fler inom området talar om att den växande marknaden för läkemedel mot fetma har utlöst vad som kan komma att bli en ny diagnos.

Vi är på väg att få ännu en ätstörning, som vi kanske kan kalla bantningsstörning.

Även allmänläkare ser att det finns risker med användning av viktminskningsmedicin och menar att det idag inte finns någon bra metod för att faktiskt sluta med den när man väl börjat.

I dagsläget har vi ingen bra metod för att sluta med denna medicinering. Det viktigaste är därför att vi pratar tydligt med patienterna, säger Torgeir Hoff Skavøy, som är ordförande för Norska allmänläkarföreningen.

Cathrine M Lofthu, som är chef för det norska hälsodirektoratet, menar att man tar experternas varningar på stort allvar och att man måste inse att detta är ett socialt problem.

Vi har skapat ett samhälle där det är svårt att göra bra val, säger hon.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Fler finlรคndare anmรคler polisen

Publicerad november 17, 2025 โ€“ av Redaktionen

Allt fler finländare polisanmäler enskilda poliser. Över 1 100 anmälningar har redan gjorts i år – flera hundra fler än under hela förra året.

Siffrorna kommer från tidningsgruppen Uutissuomalainen. Det rör sig om anmälningar riktade mot enskilda poliser för misstänkta tjänstebrott, inte klagomål mot polismyndigheten som organisation.

Markus Laine, polisjurist vid Polisinrättningen i Sydvästra Finland, förklarar att majoriteten av anmälningarna bottnar i allmänt missnöje med polisens agerande.

Det kan till exempel vara att någon är missnöjd med att en förundersökning aldrig inleddes eller att den lades ner. Det är också vanligt att någon tycker att den har blivit felaktigt omhändertagen på stan, exempelvis när personen varit påverkad, säger Laine till finska statskanalen Yle.

Annons:

Även utdelade böter kan ibland resultera i att den bötfällde polisanmäler polisen.

Trots det höga antalet anmälningar är det endast omkring tio procent som leder vidare till åtalsprövning. Disciplinära åtgärder som avstängning eller uppsägning är ovanliga och handlar om några fall per år.

Enligt den finska Polisbarometern ligger förtroendet för polisen på 92 procent. Men vissa grupper avviker markant från genomsnittet. Offer för sexualbrott eller våld i nära relationer, personer utsatta för människohandel samt sexuella minoriteter uppvisar betydligt lägre förtroendesiffror.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.