Annons:

Crackmissbruket breder ut sig i Norge

Uppdaterad augusti 1, 2024, Publicerad juli 24, 2024 – av Isac Boman
Crack är en rökbar form av kokain, som först kokats tillsammans med bikarbonat.

Enligt norsk polis håller landet på att drabbas av en utländsk "kokaintsunami" och många missbrukare väljer också att koka drogen till crack.

Samtidigt rapporteras det om att det utbredda missbruket också leder till mer hot och våld där bråk med knivar och pistoler blivit ett allt vanligare inslag i Oslos gatubild.

Förra hösten började Oslo kommun dela ut crackpipor och droganvändandet på Prindsens mottagningsenhet har bara ökat varje månad sedan dess.

– Anledningen till att det kallas för crack är för att det låter som om man steker bacon när man tillagar det, berättar en tandlös missbrukare för NRK.

Annons:

Tillsammans med andra i hans situation brukar de samlas i en park i centrala Oslo för att få sig ett rus.

– Jag kan visa hur man kokar och röker det, säger han till reportern.

"Tagit över stadsmiljön"

Förr syntes det tunga droganvändandet mest på ett fåtal livliga gator, men så är inte fallet idag, och många vittnar om att narkotikan har spridit sig över hela staden.

– Det verkar som att cracket har tagit över hela stadsmiljön, säger en kvinna till statskanalen och berättar att hon gått ner 25 kilo sedan hon började med drogen.

– Man kan inte äta. Ja, man tynar bort, fortsätter hon.

Enligt den norska statskanalen har Norge tredje högst kokainkonsumtion i Europa. 2023 beslagtog polisen större kvantiteter av drogen än någonsin tidigare – samtidigt blir den allt vanligare bland ungdomar.

Crack ger ett kortvarigt men intensivt rus. Foto: DEA

"Kan inte göra det hippt"

På Prindsens mottagningscenter har man försökt larma myndigheter under lång tid om situationen – men samtidigt ger man missbrukarna utrustning så att de själva kan tillaga cracket.

– Skademinimering är inte smittsamt. Det här handlar om ett förhållningssätt till något som redan finns där. Vi kan inte göra det hippt att använda användarrummet, även om vi försökte, menar Christina Livgard, specialist vid mottagningen som drivs av Oslo kommun.

Enligt statskanalen ser kommunen hellre att missbrukarna tillagar crack med bakpulver på mottagningscentret än med andra medel ute på gatan.

"Blir desperata efter mer"

Arild Knutsen leder Föreningen för en human narkotikapolitik och menar att de flesta fortfarande använder kokain i pulverform – men att många också börjat ”förvandla” det till crack.

Han berättar att han märkt av en kraftig ökning av narkotikaanvändningen under det senaste året och ser idag ofta människor som öppet röker drogen mitt på ljusa dagen, mitt i centrum.

Knutsen menar att det som händer nu är helt nytt för Norge och Oslo och att marknaden är helt översvämmad av kokain, som blir alltmer lättillgänglig, billigare och mer potent än tidigare. Samtidigt har heroin blivit svårare att komma över vilket ska vara ett av skälen till att många missbrukare nu istället väljer att röka kokain som crack.

– Människor får abstinens mycket snabbt och blir desperata efter att få tag på mer… Bland brukarna finns det ökad psykisk ohälsa. Mer aggression. Mer impulsivitet. Mer desperation.

På Storgata i Oslo är missbruket en vanlig syn. Foto: Helge Høifødt/CC BY-SA 4.0

Hot och våld

Andra missbrukare vittnar om hur våldet också ökat när cracket ökat i popularitet och att det blivit allt vanligare med knivar och pistoler. En 51-årig man beskriver utvecklingen som ”sorglig”.

Enligt den norska polisen är Norge på väg att drabbas av en utländsk ”kokaintsunami” och det smugglas direkt från Sydamerika till den norska kusten – ofta med hjälp av minderåriga.

– Detta leder till en ökning av knivanvändning, skjutningar, hot och våld bland gatugängen, fortsätter Knutsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Island säger nej till nya EU-samtal

Publicerad Igår 10:02 – av Emil Fjellstedt
Islands parlamentsbyggnad Alltinget i Reykjavik.
Islands parlament Alltinget i Reykjavik. I den rådgivande folkomröstningen sade en majoritet nej till att återuppta samtal om EU-medlemskap.

Isländarna har röstat nej till att återuppta förhandlingar om EU-medlemskap. Nej-sidan fick 52,5 procent av de giltiga rösterna, mot 47,5 procent för ja-sidan.

Enligt den isländska public service-kanalen RÚV röstade 99 037 personer nej och 89 459 ja. Därtill registrerades 1 200 blanka eller ogiltiga röster.

Omröstningen var rådgivande och gällde inte ett omedelbart inträde i unionen, utan om de anslutningssamtal som lades på is för drygt ett decennium sedan skulle återupptas. Enligt Omni växlade ledningen under rösträkningen innan nej-sidan drog ifrån.

Island deltar redan i EES och Schengensamarbetet, men ett fullt medlemskap i EU har länge varit omstritt. Frågan har bland annat handlat om nationellt självbestämmande och kontrollen över landets fiskevatten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmark ersätter grönländska kvinnor efter spiralövergrepp

Publicerad augusti 28, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med grönländsk bebyggelse till vänster och en kopparspiral till höger.
Tusentals grönländska flickor och kvinnor fick spiral eller andra preventivmedel utan vetskap eller samtycke under den period då Danmark ansvarade för sjukvården.

Danmarks parlament har beslutat att ge ekonomisk ersättning till grönländska kvinnor som fick preventivmedel utan vetskap eller samtycke. Upp till 4 500 kvinnor kan omfattas av den så kallade spiralskandalen.

Varje godkänd sökande får 300 000 danska kronor skattefritt. Ersättningen är lika stor oavsett vilken preventivmetod som användes eller om kvinnan utsattes vid flera tillfällen.

Ordningen gäller kvinnor som bodde på Grönland eller gick på internatskola i Danmark under perioden 1960–1991, då Danmark ansvarade för det grönländska sjukvårdssystemet. Ansökningar har kunnat lämnas in sedan den 1 juli, men beslut kan fattas först när lagen träder i kraft den 1 september.

Den sökande ska lämna en försäkran om att ingreppet skedde utan hennes vetskap eller samtycke och göra händelsen sannolik genom en trovärdig berättelse eller annat relevant underlag. Journalhandlingar är inte ett krav, eftersom många fall ligger flera årtionden tillbaka och dokumentation kan saknas.

Tusentals fick spiral på några år

En oberoende dansk-grönländsk utredning visar att minst 4 070 kvinnor och flickor hade fått spiral insatt vid utgången av 1970. Det motsvarade omkring hälften av de grönlandsfödda kvinnorna i fertil ålder.

Utredningen bygger bland annat på berättelser från 354 kvinnor om 488 händelser. Av 410 fall som gällde spiralinsättning saknades samtycke eller tydligt samtycke i 300 fall. I ytterligare 63 fall var uppgifterna otillräckliga, medan samtycke hade lämnats i 47 fall.

Totalt 185 av flickorna var under 18 år när ingreppen genomfördes. De yngsta var tolv år. Flera berättade att de skickades till läkare från skolor, elevhem eller internat utan att själva ha valt eller ens förstått varför de skulle få en spiral.

Danska myndigheter drev under 1960- och 1970-talen en omfattande familjeplanering på Grönland. Bakom politiken låg oro över den snabba befolkningstillväxten och kostnaderna för bostäder, skolor och annan offentlig service. Utredningen beskriver även hur danska ideal om små kärnfamiljer fördes över på ett grönländskt samhälle där större släktnätverk hade en central roll.

”Kvinnorna har väntat länge nog”

Lagen röstades igenom med bred majoritet i Folketinget. Flera av kvinnorna följde omröstningen på plats och mötte beslutet med tårar och lättnad, rapporterar grönländska KNR.

Danmarks hälsominister Ida Auken sade efter omröstningen att kvinnorna hade väntat länge nog och att tidsplanen måste hållas. Ersättningen är enligt henne ett erkännande av den orätt som begicks.

Statsminister Mette Frederiksen bad 2025 om ursäkt på Danmarks vägnar och beskrev behandlingen av kvinnorna som systematisk diskriminering. Grönlands dåvarande regeringschef Múte B. Egede har gått längre och betecknat ingreppen som folkmord, en beskrivning som den danska regeringen inte har ställt sig bakom.

För kvinnorna är beslutet ingen slutpunkt. Sofie Chemnitz, som själv utsattes, beskrev ersättningen som ett plåster på såret och sade att det de gått igenom alltid kommer att finnas kvar i deras kroppar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norsk Tamagotchi-idé lockade till fler promenader

Digitaliseringen

Publicerad augusti 28, 2026 – av Markus Andersson
Två tecknade virtuella husdjur och ett av dem på en mobilskärm

Ett norskt mobilspel låter ett virtuellt husdjur växa och utvecklas när ägaren promenerar. Idén påminner om en modern Tamagotchi – men här är det spelarens verkliga steg som håller djuret i form.

I spelet BitPet tar användaren hand om ett digitalt husdjur, samlar resurser och möter andra djur på en karta. Mobilens stegräknare registrerar aktiviteten och påverkar djurets kondition och utveckling.

En masterstudie vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) följde 51 personer under tre veckor. Forskarna använde enkäter, intervjuer, stegräknardata och uppgifter från själva spelet.

Deltagarna var i genomsnitt drygt 20 procent mer aktiva under de dagar de spelade. Flera beskrev också hur det virtuella djuret gav dem ett konkret skäl att ta några extra steg.

Många deltagare berättade att de valde att gå en omväg, gick till butiken i stället för att köra eller tog en extra promenad för att utveckla sitt husdjur, säger NTNU-professorn Alf Inge Wang till Gemini.

Olika effekt för deltagarna

Deltagarna var mellan 20 och 52 år, men de flesta var 24–26 år och 65 procent var kvinnor. På grund av ett tekniskt fel kunde endast data från Android-användare användas. Spelet hade liten påverkan på den sociala aktiviteten och motivationen varierade kraftigt mellan deltagarna.

Studien ger ändå stöd för att spelmekanik kan göra vardagsmotion mer lockande för vissa. Den gamla Tamagotchi-idén om att ta ansvar för ett digitalt djur har i den norska versionen fått en ny uppgift: att få ägaren att lämna soffan.

En av de tydligaste slutsatserna var att det virtuella husdjuret blev en viktig motivation för många deltagare. Ansvarskänslan för husdjuret, i kombination med stegpoäng, framsteg, resurser och fototävlingar, gjorde att många ville röra sig lite extra, säger Alf Inge Wang.

Bolaget har nu lanserat en spelbar betaversion på både App Store och Google Play. Spelet finns inte bara i Norge utan går även att ladda ned i Sverige via båda appbutikerna.

FAKTA: Tamagotchi

Tamagotchi är ett japanskt digitalt husdjur som lanserades av leksaksföretaget Bandai 1996. I den äggformade leksaken måste ägaren mata och sköta en liten varelse som utvecklas över tid.

Produkten blev ett världsomspännande 1990-talsfenomen och säljs fortfarande i nya versioner. BitPet är ingen officiell Tamagotchi-produkt, men bygger vidare på samma grundidé i mobilformat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Matriarkat: Kvinnor dominerar Islands topposter – hyllas som jämställdhet

Könskriget

Publicerad augusti 27, 2026 – av Jan Sundstedt
Islands president Halla Tómasdóttir och statsminister Kristrún Frostadóttir i ett montage.
Halla Tómasdóttir är Islands president och Kristrún Frostadóttir landets statsminister, två av flera kvinnor på landets högsta offentliga poster.

Islands president, statsminister och talman är kvinnor. Detsamma gäller ledningen för regeringspartierna, universiteten och Reykjavíks två högsta kommunala poster – en maktkoncentration som skulle ha kallats en allvarlig könsobalans om rollerna varit omvända.

Kvinnor dominerar Islands topposter och innehar en anmärkningsvärd del av landets mest symboltyngda offentliga ämbeten.

Halla Tómasdóttir är president, Kristrún Frostadóttir statsminister och Þórunn Sveinbjarnardóttir talman. Guðrún Karls Helgudóttir leder nationalkyrkan, Halla Bergþóra Björnsdóttir är rikspolischef och Sigríður J. Friðjónsdóttir riksåklagare.

Kristrún Frostadóttir, Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir och Inga Sæland leder också varsitt parti i regeringskoalitionen. Efter kommunalvalet 2026 är Hildur Björg Björnsdóttir Reykjavíks borgmästare, medan Björg Magnúsdóttir leder stadsfullmäktige.

Mönstret omfattar även hela universitetssektorn. Sex rektorer leder isländska universitet efter omorganisationen den 1 juli – samtliga är kvinnor. Islands universitet och Hólar bildade då ett konsortium som Silja Bára Ómarsdóttir leder, medan Hólmfríður Sveinsdóttir leder Hólar-enheten.

Island styrs numera av vad som på goda grunder kan beskrivas som ett matriarkat. Foto: Gabrielle Henderson/Unsplash

"Milstolpe för jämställdheten"

Isländska RÚV uppmärksammade samma förhållande i mars 2025. Iceland Review kallade utvecklingen en "milstolpe för jämställdheten".

Kvinnlig dominans på toppen framställs därmed som framsteg, medan jämställdhetsdebatten regelmässigt betecknar motsvarande manlig dominans som ett strukturellt problem.

Skillnaden finns även inbyggd i WEF:s index.

WEF gav Island förstaplatsen 2025 och bedömde att landet hade överbryggat 92,6 procent av könsgapet. Indexet jämför kvinnors utfall med mäns men kapar värden över full paritet till 1.

Metoden registrerar därför inte kvinnlig överrepresentation som ett omvänt könsgap, utan som uppnådd jämställdhet.

Kvinnor kontrollerar dock inte varje tung isländsk institution fullt ut. Den isländska regeringen består idag av sex kvinnor och fem män, centralbankschefen är en man och män innehar tre av de fyra vice ordförandeposterna i Reykjavíks stadsfullmäktige.

Den dokumenterade koncentrationen i landets främsta politiska, akademiska och offentliga ämbeten är ändå svår att förena med föreställningen att könsdominans bara utgör ett samhällsproblem när män står för den.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.