Annons:

Crackmissbruket breder ut sig i Norge

Uppdaterad augusti 1, 2024, Publicerad juli 24, 2024 – av Isac Boman
Crack är en rökbar form av kokain, som först kokats tillsammans med bikarbonat.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 39 700,00 SEK 53% Mål: 75 000,00 SEK

Enligt norsk polis håller landet på att drabbas av en utländsk "kokaintsunami" och många missbrukare väljer också att koka drogen till crack.

Samtidigt rapporteras det om att det utbredda missbruket också leder till mer hot och våld där bråk med knivar och pistoler blivit ett allt vanligare inslag i Oslos gatubild.

Förra hösten började Oslo kommun dela ut crackpipor och droganvändandet på Prindsens mottagningsenhet har bara ökat varje månad sedan dess.

– Anledningen till att det kallas för crack är för att det låter som om man steker bacon när man tillagar det, berättar en tandlös missbrukare för NRK.

Annons:

Tillsammans med andra i hans situation brukar de samlas i en park i centrala Oslo för att få sig ett rus.

– Jag kan visa hur man kokar och röker det, säger han till reportern.

"Tagit över stadsmiljön"

Förr syntes det tunga droganvändandet mest på ett fåtal livliga gator, men så är inte fallet idag, och många vittnar om att narkotikan har spridit sig över hela staden.

– Det verkar som att cracket har tagit över hela stadsmiljön, säger en kvinna till statskanalen och berättar att hon gått ner 25 kilo sedan hon började med drogen.

– Man kan inte äta. Ja, man tynar bort, fortsätter hon.

Enligt den norska statskanalen har Norge tredje högst kokainkonsumtion i Europa. 2023 beslagtog polisen större kvantiteter av drogen än någonsin tidigare – samtidigt blir den allt vanligare bland ungdomar.

Crack ger ett kortvarigt men intensivt rus. Foto: DEA

"Kan inte göra det hippt"

På Prindsens mottagningscenter har man försökt larma myndigheter under lång tid om situationen – men samtidigt ger man missbrukarna utrustning så att de själva kan tillaga cracket.

– Skademinimering är inte smittsamt. Det här handlar om ett förhållningssätt till något som redan finns där. Vi kan inte göra det hippt att använda användarrummet, även om vi försökte, menar Christina Livgard, specialist vid mottagningen som drivs av Oslo kommun.

Enligt statskanalen ser kommunen hellre att missbrukarna tillagar crack med bakpulver på mottagningscentret än med andra medel ute på gatan.

"Blir desperata efter mer"

Arild Knutsen leder Föreningen för en human narkotikapolitik och menar att de flesta fortfarande använder kokain i pulverform – men att många också börjat ”förvandla” det till crack.

Han berättar att han märkt av en kraftig ökning av narkotikaanvändningen under det senaste året och ser idag ofta människor som öppet röker drogen mitt på ljusa dagen, mitt i centrum.

Knutsen menar att det som händer nu är helt nytt för Norge och Oslo och att marknaden är helt översvämmad av kokain, som blir alltmer lättillgänglig, billigare och mer potent än tidigare. Samtidigt har heroin blivit svårare att komma över vilket ska vara ett av skälen till att många missbrukare nu istället väljer att röka kokain som crack.

– Människor får abstinens mycket snabbt och blir desperata efter att få tag på mer… Bland brukarna finns det ökad psykisk ohälsa. Mer aggression. Mer impulsivitet. Mer desperation.

På Storgata i Oslo är missbruket en vanlig syn. Foto: Helge Høifødt/CC BY-SA 4.0

Hot och våld

Andra missbrukare vittnar om hur våldet också ökat när cracket ökat i popularitet och att det blivit allt vanligare med knivar och pistoler. En 51-årig man beskriver utvecklingen som ”sorglig”.

Enligt den norska polisen är Norge på väg att drabbas av en utländsk ”kokaintsunami” och det smugglas direkt från Sydamerika till den norska kusten – ofta med hjälp av minderåriga.

– Detta leder till en ökning av knivanvändning, skjutningar, hot och våld bland gatugängen, fortsätter Knutsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Stenringar låg gömda under en norsk åker

Arkeologi och historia

Publicerad Igår 08:43 – av Redaktionen
Stenringar på en gräsplan med skog bakom, på Sydfältet vid Hunn i Østfold
De synliga stenringarna på Sydfältet vid Hunn. De nya spåren ligger under åkern på Vestfältet och syns inte här.

Under en plöjd åker vid Hunnfältet i Østfold i Norge har arkeologer hittat spår av ringar som legat dolda under matjorden. I åtminstone en av dem tycks resta stenar en gång ha stått.

Kulturhistorisk museum undersöker åkern i Borge i Fredrikstad inför dränering. Fyndet gjordes vid Vestfältet, där det finns stora gravhögar men inga synliga stenringar.

Østfold fylke och Norska institutet för kulturminnesforskning hade redan undersökt området med georadar och provschakt. Undersökningarna visade flera strukturer som kan vara gravar och borttagna stensättningar, enligt Riksantikvaren. Institutets karta är från 2025.

När matjorden togs bort framträdde fotdiken, avtryck av ringarnas ytterkant. Några kan ha varit stenringar, andra gravhögar. Närheten till kända gravhögar fick arkeologerna att först tro att alla var högar.

— En av cirklarna har spår efter 15 stenar som är borttagna, säger Anne Lene Melheim, arkeolog och professor vid Kulturhistorisk museum, till forskning.no.

Uppgiften kommer från Lasse Biørnstads reportage den 2 oktober, inte en publicerad utgrävningsrapport.

— Här är vi ganska säkra på att det har stått resta stenar, säger utgrävningsledaren Jakob Jan Edvin Kile-Vesik, arkeolog vid samma museum, om en av ringarna.

Ringarna har tidigare tolkats som tingsplatser för domar och beslut, men Melheim ser dem främst som gravminnen. Många ligger på samma plats, och människolämningar har hittats bland vissa kända ringar, men inte alla. De möjliga gravarna i det nya området är ännu inte analyserade.

På Sydfältet finns synliga stenringar med stenar som väger hundratals kilo och oftast står i udda antal. Dateringen till brons- och järnålder, omkring 3500–1000 år sedan, gäller bara de kända monumenten och gravarna där; spåren under åkern är inte daterade.

Undersökningen har fått 6,3 miljoner norska kronor av beräknade 12,7 miljoner, enligt Riksantikvaren.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Obehöriga kom åt 8,8 miljoner personnummer i Danmarks centrala register

Digitaliseringen

Publicerad oktober 5, 2026 – av Redaktionen
Danmarks digitaliseringsminister Christina Egelund i ett officiellt porträtt.
Digitaliseringsminister Christina Egelund har begärt en grundlig säkerhetsgenomgång av CPR-systemet efter den obehöriga åtkomsten. Arkivfoto.

Obehöriga har kommit åt namn, adresser och personnummer för omkring 8,8 miljoner personer i Danmarks centrala personregister CPR. Vägen in gick genom ett privat danskt företags fullt lagliga åtkomst till registret.

Beskedet kom från CPR-administrationen under måndagen. Myndigheten skriver att det rör sig om en "allvarlig säkerhetsincident".

Siffran omfattar levande, utvandrade och avlidna. Registret rymmer totalt omkring 11 miljoner personer, vilket innebär att ungefär fyra av fem registrerade berörs.

De obehöriga missbrukade företagets rätt att söka i CPR, inom ramen för de uppgifter som privata företag får ta del av. Enligt CPR-lagens paragraf 38 får företag med berättigat intresse hämta uppgifter om större, i förväg identifierade grupper av personer. Företagets åtkomst har nu stoppats.

Fredag kväll den 2 oktober upptäckte myndigheten att det under september förekommit oregelbunden aktivitet i systemet. Under helgen stod omfattningen klar. Namn och adresser för personer med namn- och adresskydd omfattas enligt genomgången inte.

Digitaliseringsminister Christina Egelund (M) uppgav efter att ha informerat två folketingsutskott att det handlat om ett ovanligt stort antal sökningar från ett litet danskt företag under tio dagar, rapporterar TV2. Hon kunde inte säga om det rör sig om ett internationellt cyberangrepp, och enligt henne är det för tidigt att avgöra om någon behöver nytt personnummer. System som använder MitID, bland annat inom sjukvården, förefaller enligt ministern inte vara komprometterade.

Vem som ligger bakom är okänt och utredningen befinner sig i ett inledande skede. Myndigheten har inte uppgett att uppgifterna sålts eller publicerats. Datatilsynet har underrättats och polisen utreder tillsammans med andra myndigheter.

I ministeriets pressmeddelande kallar Egelund intrånget "en djupt allvarlig händelse" och uppger att hon begärt en grundlig säkerhetsgenomgång av CPR-systemet.

Myndigheten varnar nu för bedragare: lämna aldrig ut lösenord eller andra förtroliga uppgifter vid samtal eller mejl, inte ens om den som hör av sig redan tycks känna till ditt namn, din adress och ditt personnummer. Kartläggningen av hela förloppet pågår.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Två döda efter skjutning mot jaktlag i Norge

Publicerad oktober 5, 2026 – av Markus Andersson
Delad bild med ett jakttorn i skog till vänster och ryggen på en norsk polis med texten POLITI till höger.
Arkivbild. En far och en son dödades när jaktlaget samlades utanför Halden. Den misstänkte hörde inte till laget.

En far och hans son sköts ihjäl och en tredje man skadades när ett jaktlag fördelade poster på en gårdsplan i Halden under söndagsmorgonen. En man som inte hörde till laget greps på plats.

En man i övre 20-årsåldern misstänks för två mord och mordförsök, och polisens huvudhypotes är en konflikt.

Fadern var i 70-årsåldern och sonen i 40-årsåldern. Den skadade mannen, också han i 40-årsåldern, fördes med ambulanshelikopter till Kalnes sjukhus.

Han sköt med ett jaktgevär, lade själv ner vapnet och hölls under uppsikt tills polisen kom.

Han vill inte höras av polisen. I en skriftlig förklaring erkänner han däremot att han avlossade de dödande skotten och skottet som skadade den tredje personen, uppger polisen.

— Han har erkänt att ha vållat skada, inte mordförsök, säger försvararen Ole Richard Holm-Olsen till NTB.

Polisen ser en koppling till jaktlaget men inget familjeband mellan den misstänkte och offren. En preliminär rättspsykiatrisk undersökning är gjord, och utlåtandet väntas de närmaste dagarna.

Mannen har samtyckt till häktning med restriktioner. Häktningsförhandlingen ska hållas som kontorsförhandling på måndagen och var vid halv sju på morgonen ännu inte avgjord.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danska elever slåss i skolan

Publicerad oktober 2, 2026 – av Markus Andersson

Våld mellan elever har förekommit i över hälften av Danmarks skolklasser under ett läsår. Värst är det i lågstadiet, och regeringen vill nu ge lärarna större rätt att gripa in fysiskt.

Våld mellan elever har förekommit i 55 procent av klasserna, och i 36 procent sker det minst en gång i månaden, skriver det danska undervisningsministeriet. Rapporten är gjord av analysföretagen Epinion och Als Research på uppdrag av ministeriet.

I årskurs 0–3 har våld och utagerande beteende förekommit i tre av fyra klasser. Där har också 39 procent av klasserna haft fysiskt våld mot personalen, jämfört med 3 procent i högstadiet.

Slagen faller oftast utanför lektionerna, när lek, sport eller skämt går över styr, enligt Berlingskes återgivning av rapporten. Bara i sju procent av fallen beskrivs våldet som medvetet och planerat.

Ofta handlar det om ett fåtal barn. I 60 procent av klasserna med minst en episod uppger klassläraren att en eller två elever står för våldet. Klasser med elever som får stöd utöver den vanliga undervisningen löper större risk.

Hoten är också vanliga. Enligt Berlingske förekommer verbala eller digitala hot om våld minst en gång i månaden i 34 procent av klasserna.

— Omfattningen av våldet i skolan är milt sagt bekymmersam. Skolan ska inte vara en plats där varken elever eller lärare är rädda att vara. Punkt slut, säger undervisningsminister Magnus Heunicke (S).

Regeringen lägger inom kort fram ett lagförslag som ska ge lärarna bättre möjligheter att gripa in fysiskt. I undersökningen anser 43 procent av lärarna att en sådan utökad rätt skulle rusta dem bättre, medan 78 procent pekar på fler timmar med två vuxna i klassrummet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.