Annons:
Annons:

Stortinget röstar ja till djuphavsbrytning

Publicerad 16 januari 2024 – av Sofie Persson
Norges statsminister Jonas Gahr Støre.

Norska stortinget röstade ja till att tillåta gruvbrytning på havsbotten, ett beslut som fått mycket hård kritik från flera håll. Norge blir således det första landet i världen att tillåta djuphavsbrytning.

Redan under förra året meddelade den norska regeringen att man ville öppna upp för djuphavsbrytning, det vill säga gruvdrift på havsbotten för att komma åt mineraler och metaller. Beslutet kritiserades starkt av bland andra Världsnaturfonden WWF eftersom det finns risker med att äventyra ekosystemen på havsbotten.

Ett antal studier varnar exempelvis för oåterkalleliga störningar av ekosystemen, men också för att man helt enkelt inte vet vad som kan hända eftersom man har för lite kunskap. I Japan testade man under 2020 att utvinna kobolt från havsbotten under endast två timmar. Forskare valde att undersöka området före koboltutvinningen och ett år efter att man avslutat gruvdriften. Då upptäckte man att den lokala fiskpopulationen minskat med 43 procent. I närliggande områden var minskningen ännu högre och hade minskat med hela 56 procent.

Miljörörelsen demonstrerade

Under tisdagen röstade Stortinget ja till att öppna upp sina havsområden för utvinning av djuphavsmineraler, rapporterar norska statskanalen NRK. Utgången av omröstning var väntad då Arbeiderpartiet och Senterpartiet redan i december meddelade att de kommit överens med Fremskrittspartiet och Høyre om att påbörja projektet.

Annons:

Miljörörelsen demonstrerade utanför Stortinget och hade även en namnlista med 500 000 underskrifter riktad till bland andra statsminister Jonas Gahr Støre. I november skickade också 120 riksdagsmän och EU-parlamentariker från 19 olika parlament ett brev till Norges politiker med uppmaningen att säga nej till gruvbrytningen.

Området för gruvdriften är mellan Svalbard och ön Jan Mayen, och är 280 000 kvadratkilometer stort. Mineralerna man hoppas utvinna är kobolt, magnesium, nickel och koppar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Läkemedelsexporten lyfter Danmark till EU:s tillväxttopp

Danmarks ekonomi

Publicerad Igår 06:39 – av Markus Andersson
Novo Nordisks huvudkontor i Bagsværd med en böjd fasad och en blå företagsskylt i förgrunden till höger.
Läkemedelsbolaget Novo Nordisks huvudkontor i Bagsværd.

Danmark väntas få EU:s högsta BNP-tillväxt i år, men nästa år väntas Sverige växa snabbare än grannen. Det framgår av EU-kommissionens höstprognos, där läkemedelsexport driver Danmark medan svensk tillväxt bygger på hemmamarknaden.

Danmark placeras främst bland de 27 medlemsstaterna med 4,5 procent 2026, medan Sverige väntas växa 2,8 procent och hela EU 1,4 procent.

Nästa år vänder rangordningen mellan grannländerna. Sverige väntas då växa 2,2 procent och Danmark 2,0 procent. Siffrorna är prognoser, och omkörningen gäller tillväxttakten.

Drivkrafterna skiljer sig åt. Dansk tillväxt bärs av exceptionellt stark läkemedelsexport under första halvåret, medan svensk tillväxt enligt kommissionen kommer från bred inhemsk efterfrågan, med högre hushållskonsumtion och investeringar.

Annons:

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nordkaparen riskerar att dö ut – nu minskar beståndet igen

Publicerad 18 november 2026 – av Jan Sundstedt
En nordkapare sticker upp sitt mörka huvud med ljusa hudpartier ur havet.
Det akut hotade beståndet av nordkapare uppskattades till 382 individer 2025. Arkivbild.

Den akut hotade nordkaparen minskade till omkring 382 individer 2025, ned 1,8 procent från den reviderade skattningen på 389 för 2024. Nedgången kommer efter flera års långsam ökning.

Skattningen tas fram av forskare vid New England Aquarium och amerikanska havsmyndigheten NOAA och presenteras av North Atlantic Right Whale Consortium, enligt akvariets pressmeddelande. Felmarginalen är 11 valar. Antalet reproduktiva honor ligger kvar på 73, och beståndet ligger 20 procent under toppen på 483 år 2011.

Kalvningssäsongen 2025–2026 är en annan sak. Då föddes 24 kalvar, flest sedan 2009. Hoten består ändå: hittills i år har två döda valar upptäckts och åtta fall av människoorsakade skador registrerats, sju intrasslingar i fiskeredskap och en fartygskollision. Hanen Division hittades död utanför North Carolina i januari efter en allvarlig intrassling som spårades till kanadensiskt snökrabbsredskap.

I USA har representanthuset samtidigt antagit ett lagförslag som skjuter upp vissa skyddsregler.

Annons:

— Valarna har inte råd att vänta längre på ett tillräckligt skydd, säger Heather Pettis, som leder akvariets forskningsprogram om nordkapare och är ordförande i konsortiet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

PST: Terrorförsök i Norge är sannolika

Ökade otryggheten

Publicerad 18 november 2026 – av Markus Andersson
En norsk flagga mot en blå himmel.
PST:s tidigare huvudkontor i Oslo på en arkivbild från 2006. Den norska säkerhetspolisen bedömer nu terrorförsök som sannolika utan att höja hotnivån.

Norska säkerhetspolisen PST bedömer nu att terrorförsök i Norge är sannolika under det kommande året. Den samlade hotnivån ligger ändå kvar på tre av fem.

Myndigheten pekar ut extrema islamister och högerextremister som den största terrorrisken i och mot Norge.

— Det finns goda skäl att vänta sig försök till terrorhandlingar från de här miljöerna i Norge under det kommande året, säger PST:s kontraterrorchef Ane Mannsåker Roald till NRK.

Extrema islamister i Norge bildar i högre grad grupper och nätverk, både fysiskt och digitalt. Utvecklingen i extremt våldsamma nätsamfund väcker också oro.

Annons:

Säkerhetspolisen ser dessutom ett växande inslag av element från starkt våldsförhärligande nätverk inom nihilistisk extremism, en mindre och avgränsad del av de extremt våldsamma nätmiljöerna. Att nihilistiska extremister försöker sig på terrorangrepp i Norge det kommande året bedöms som möjligt.

Redan i augusti såg PST tätare kontakter mellan extrema islamister och varnade för att minderåriga kan radikaliseras snabbare än tidigare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Oenighet om ryskt Nato-krav på Finland

Kriget i Ukraina

Publicerad 17 november 2026 – av Jan Sundstedt
Finlands blåvita flagga och blå Natoflaggor vajar mot en klarblå himmel.
Finlands och Natos flaggor utanför Finlands utrikesministerium den 4 april 2023, dagen då landet blev medlem i alliansen. Arkivbild.

Tyska Bild uppger att ryska samtalskretsar vill se Finland lämna Nato i förhandlingarna om Ukraina. Kremls talesman Dmitrij Peskov förnekar att något sådant krav har ställts.

Bild skriver att förslaget lades fram för europeiska företrädare under samtalen i Abu Dhabi. Förslaget ska enligt uppgifterna även innebära att Nato inte får ha baser i de baltiska staterna.

Tidningen betonar att det gäller ett inofficiellt förslag från ryska samtalskretsar, inte Kremls officiella fredsplan.

Dmitrij Peskov avvisade på fredagen Bilds uppgifter inför journalister, uppger Interfax.

Annons:

— Jag känner inte till något sådant. Nej, det har inte framförts. Det har naturligtvis inte varit tal om något sådant, sade han.

Finlands försvarsminister Antti Häkkänen sade enligt Yle att sådana krav inte är en förhandlingsfråga och att Ryssland vet det. Utrikesminister Elina Valtonen sade att Natomedlemskap avgörs av Finland och alliansen.

Ryske presidenten Vladimir Putins utrikespolitiske rådgivare Jurij Usjakov bekräftade på torsdagen att Moskva vill ha Natos militära närvaro tillbaka på 1997 års nivå.

Förändrad militär närvaro är dock inte i sig ett krav på utträde.

Ett land kan ha färre utländska soldater och baser och ändå vara medlem i Nato. Finland gick med i Nato 2023 och Sverige i mars 2024.

Uppgiften om ett finländskt utträde kommer från Bild, ett påstående som Kreml alltså dementerar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.