Norska stortinget röstade ja till att tillåta gruvbrytning på havsbotten, ett beslut som fått mycket hård kritik från flera håll. Norge blir således det första landet i världen att tillåta djuphavsbrytning.

Redan under förra året meddelade den norska regeringen att man ville öppna upp för djuphavsbrytning, det vill säga gruvdrift på havsbotten för att komma åt mineraler och metaller. Beslutet kritiserades starkt av bland andra Världsnaturfonden WWF eftersom det finns risker med att äventyra ekosystemen på havsbotten.

Ett antal studier varnar exempelvis för oåterkalleliga störningar av ekosystemen, men också för att man helt enkelt inte vet vad som kan hända eftersom man har för lite kunskap. I Japan testade man under 2020 att utvinna kobolt från havsbotten under endast två timmar. Forskare valde att undersöka området före koboltutvinningen och ett år efter att man avslutat gruvdriften. Då upptäckte man att den lokala fiskpopulationen minskat med 43 procent. I närliggande områden var minskningen ännu högre och hade minskat med hela 56 procent.

Miljörörelsen demonstrerade

Under tisdagen röstade Stortinget ja till att öppna upp sina havsområden för utvinning av djuphavsmineraler, rapporterar norska statskanalen NRK. Utgången av omröstning var väntad då Arbeiderpartiet och Senterpartiet redan i december meddelade att de kommit överens med Fremskrittspartiet och Høyre om att påbörja projektet.

Miljörörelsen demonstrerade utanför Stortinget och hade även en namnlista med 500 000 underskrifter riktad till bland andra statsminister Jonas Gahr Støre. I november skickade också 120 riksdagsmän och EU-parlamentariker från 19 olika parlament ett brev till Norges politiker med uppmaningen att säga nej till gruvbrytningen.

Området för gruvdriften är mellan Svalbard och ön Jan Mayen, och är 280 000 kvadratkilometer stort. Mineralerna man hoppas utvinna är kobolt, magnesium, nickel och koppar.