MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 26 juli 2025

lördag 26 juli 2025

Stortinget röstar ja till djuphavsbrytning

publicerad 16 januari 2024
– av Sofie Persson
Norges statsminister Jonas Gahr Støre.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Norska stortinget röstade ja till att tillåta gruvbrytning på havsbotten, ett beslut som fått mycket hård kritik från flera håll. Norge blir således det första landet i världen att tillåta djuphavsbrytning.

Redan under förra året meddelade den norska regeringen att man ville öppna upp för djuphavsbrytning, det vill säga gruvdrift på havsbotten för att komma åt mineraler och metaller. Beslutet kritiserades starkt av bland andra Världsnaturfonden WWF eftersom det finns risker med att äventyra ekosystemen på havsbotten.

Ett antal studier varnar exempelvis för oåterkalleliga störningar av ekosystemen, men också för att man helt enkelt inte vet vad som kan hända eftersom man har för lite kunskap. I Japan testade man under 2020 att utvinna kobolt från havsbotten under endast två timmar. Forskare valde att undersöka området före koboltutvinningen och ett år efter att man avslutat gruvdriften. Då upptäckte man att den lokala fiskpopulationen minskat med 43 procent. I närliggande områden var minskningen ännu högre och hade minskat med hela 56 procent.

Miljörörelsen demonstrerade

Under tisdagen röstade Stortinget ja till att öppna upp sina havsområden för utvinning av djuphavsmineraler, rapporterar norska statskanalen NRK. Utgången av omröstning var väntad då Arbeiderpartiet och Senterpartiet redan i december meddelade att de kommit överens med Fremskrittspartiet och Høyre om att påbörja projektet.

Miljörörelsen demonstrerade utanför Stortinget och hade även en namnlista med 500 000 underskrifter riktad till bland andra statsminister Jonas Gahr Støre. I november skickade också 120 riksdagsmän och EU-parlamentariker från 19 olika parlament ett brev till Norges politiker med uppmaningen att säga nej till gruvbrytningen.

Området för gruvdriften är mellan Svalbard och ön Jan Mayen, och är 280 000 kvadratkilometer stort. Mineralerna man hoppas utvinna är kobolt, magnesium, nickel och koppar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu börjar rötmånaden

publicerad Igår 14:25
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rötmånaden är här – tiden då maten surnar snabbare, bananflugorna invaderar köket och gamla råd plötsligt känns högst relevanta. Även om få längre oroar sig på allvar, finns det gott om tips att ta till för att klara sig genom värmen.

Rötmånaden karaktäriseras av att det är den tiden på året då vädret är som varmast och fuktigast, vilket innebär större risk för maten att bli dålig även att man blir sjuk. Ordet kommer från fornsvenskans röta som betyder ”få att ruttna” och infaller traditionellt mellan 22–24 juli och 22–24 augusti varje år. Ibland kallas den även för ”hunddagarna” eftersom solen står i närheten av Hundstjärnan (Sirius) vid periodens början, enligt Institutet för språk och folkminnen.

Kunde bli fördärvade

Även om det idag ofta inte innebär någon panik för svenskarna att det är rötmånad, är det något som hängt med i vårt ordförråd och ofta påpekas varje år, speciellt av den äldre generationen, vilket inte är särskilt märkligt med tanke på hur viktig den tidigare var i det svenska samhället. Bakterier sprids som bäst under den här tiden, maten blir snabbt försämrad och sjukdomar sprids mer. I folktron trodde man också att om en människa föddes under den här tiden kunde den bli klen eller ”till och med fördärvad”. Kalvar troddes kunna bli vanskapta och föl otämjbara under den här månaden.

Vid den här tiden undvek man ofta slakt eftersom köttet blev dåligt snabbt. Svenskar undvek också att bada samt att syssla med exempelvis åderlåtning, en historisk medicinsk metod som innebär att man tappade blod från en patient för att bota eller förebygga sjukdomar, eftersom sår läkte dåligt.

Eftersom märkliga och osannolika saker ofta sades inträffa under rötmånaden, började man kalla otroliga eller överdrivna berättelser för ”rötmånadshistorier” – alltså historier som man har svårt att tro på.

Tips under rötmånaden

Även om man idag har både kyl och frys, samt mer kunskaper inom allt från medicin till mathantering, kan det vara bra att tänka till lite extra under den här perioden för att undvika sjukdomar och dålig mat, enligt Livsmedelsverket.

  • Håll maten kall från affären till hemmet, särskilt om man bor en bit bort. Kylväska med kylklampar är bra.
  • Tvätta händerna både före och efter matlagning, särskilt om man hanterat rått kött eller kyckling.
  • Håll varm mat varm och kall mat kall.
  • Låt inte kylvaror stå framme mer än två timmar i sträck.
  • Ha kallt i kylen, +4 är lagom.

Den ökända plågan som heter bananflugor är också extra ivriga under rötmånaden. För att undvika att de frodas kan man lägga in sin frukt i kylen, särskilt bananer lockar dessa små irritationsmoment. Vidare kan man klippa ner blommor och växter inomhus, sådana som drar till sig flugor.

Håll även rent, särskilt i köket. Bananflugor kan lägga ägg i avloppen, därför kan man hälla kokande vatten i avloppet för att minska bestånden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Återvunnen plast kan orsaka hormonstörningar

publicerad 24 juli 2025
– av Redaktionen
Återvunnen plastpellet från polyetylen kan användas för att tillverka exempelvis en vattenflaska.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Återvunnen plast läcker ut kemikalier som kan påverka hormoner och metabolism hos zebrafiskyngel, visar forskning från Sverige och Tyskland. En enda plastpellet med återvunnen plast kunde innehålla mer än 80 kemikalier.

Plastföroreningar världen över är ett starkt hot mot både människors hälsa och miljö. Att återvinna plast har setts som en del av lösningen, men eftersom plast innehåller tusentals kemiska tillsatser och andra ämnen som kan vara giftiga, och dessa nästan aldrig deklareras, kan de farliga kemikalierna hamna i återvunna produkter.

För att undersöka detta närmare köpte forskare från Göteborgs universitet in plastpellet återvunnen från polyetylenplast från olika delar av världen. Polyetylen, som förkortas PE, är en sorts plast som används i åtskilliga produkter som exempelvis plastpåsar, kapsyler, rör, rep, leksaker och hushållsartiklar. Dessa typer av plastpellet används till att tillverka exempelvis plastpåsar eller vattenflaskor i hårdplast.

Förändrade hormoner

Forskarna lät plastpellet ligga i vatten i 48 timmar. Efter detta exponerade man yngel av arten zebrafisk för vattnet under fem dagars tid. Där upptäckte forskarna att genuttrycket i ynglen förändrades i gener kopplade till fettomsättning och hormonreglering.

Dessa korta utlaknings- och exponeringstider är ännu en indikator på de risker som kemikalier i plast utgör för levande organismer. De effekter som vi registrerade visar att plast i naturen har potential att förändra fiskarnas fysiologi och hälsa, säger Azora König Kardgar, huvudförfattare och forskare i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Vidare genomförde forskare en kemisk analys av de kemikalier som läckte ut från plastpellet till vatten. Där upptäckte man en hel del olika kemiska föreningar, men de skiljde sig åt mellan olika prover av pellet. En enda pellet kunde dock innehålla över 80 olika kemikalier.

Vi identifierade vanliga plastkemikalier, inklusive UV-stabilisatorer och mjukgörare, samt kemikalier som inte använts i tillverkningen av plasten, inklusive bekämpningsmedel, läkemedel och biocider. Dessa kan ha förorenat plasten under dess första användningsfas, innan den blir avfall som ska återvinnas. Detta är ytterligare bevis på komplexiteten i frågan om plastavfallsflöden och de giftiga kemikalier som förorenar återvunnen plast, säger Eric Carmona, forskare vid Department of Exposure Science, Helmholtz Centre for Environmental Research i Leipzig i Tyskland.

Inte säkert med återvunnen plast

Tidigare forskning har även visat att exponering för giftiga kemikalier i plast har liknande effekter på människor som på zebrafiskyngel. Vissa kemikalier som används i plast är kända för att störa hormoner, som i sin tur kan ha negativ effekt på fertilitet och barns utveckling samt ha kopplingar till vissa cancerformer och metaboliska störningar, inklusive fetma och diabetes. Forskarna pekar därför på att detta är bland de största hindren med återvunnen plast, att man helt enkelt aldrig vet säkert vilka kemikalier som kommer att hamna i ett föremål som tillverkats av denna plast.

Slutligen konstaterar forskarna att plast inte återvinnas på ett säkert och hållbart sätt om man inte tar itu med farliga kemikalier.

Vår studie visar tydligt på behovet av att ta itu med giftiga kemikalier i plastmaterial och plastprodukter under hela deras livscykel. Vi kan inte producera och använda återvunnen plast på ett säkert sätt om vi inte kan spåra kemikalierna genom hela produktions-, användnings- och avfallsfasen, säger professor Bethanie Carney Almroth.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmark på väg bort från Microsoft

publicerad 16 juli 2025
– av Markus Andersson
För mycket offentlig digital infrastruktur har varit kopplad till väldigt få utländska aktörer, förklarar Danmarks digitalminister Caroline Stage om att man nu frångår Microsoft till förmån för fria och mer kostnadseffektiva alternativ.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Danmarks digitala ministerium har under sommaren påbörjat en övergång från Microsofts ordbehandlare Office 365 till det fria alternativet LibreOffice, där en fullständig övergång förväntas kunna slutföras under hösten. Man kommer även att överge Microsoft Windows till förmån för Linux.

Förändringen förklaras med Danmarks målsättning att stärka sin digitala suveränitet, samt att man vill försäkra sig om att kontrollen över känsliga data och system förblir i nationell ägo.

Danmark går med detta i den angränsande tyska delstaten Schleswig-Holsteins fotspår, som är i färd med att omvandla 30 000 offentliga datorer från Microsoft till Linuxbaserade och fria lösningar.

”Det handlar inte om isolering eller digital nationalism. Vi ska inte vända ryggen helt till globala teknikföretag, många av dem erbjuder lösningar som gynnar oss. Det gäller idag såväl som i framtiden.

Vi får däremot inte göra oss själva så beroende av så få att vi inte längre kan agera fritt. Just nu är för mycket offentlig digital infrastruktur kopplad till väldigt få utländska aktörer. Det gör oss sårbara, även finansiellt”, säger digitalministern Caroline Stage (Venstre) på LinkedIn om projektet som bland annat rapporteras av Politiken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Invasiva sammetsgetingen hotar nordiska honungsbin

publicerad 15 juli 2025
– av Isac Boman
Sammetsgeting till vänster, europeiskt honungsbin.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sammetsgetingen har nu observerats i Danmark. Oro finns för att europeiska honungsbin nu är alltmer hotade, inklusive i Norden.

Sammetsgetingen, Vespa velutina nigrithorax, tillhör familjen bålgetingar och förekommer naturligt i Asien. Den misstänks från början ha kommit till Europa med en sändning lergods från Kina till Frankrike år 2004, och har sedan dess snabbt spridit sig till Spanien, Schweiz och även Tyskland.

Observerad i Danmark

Nu har arten observerats även på ön Fyn i Danmark och spridningen betraktas som ett allvarligt hot mot binäringen, säger Astrid Bjerke Lund, kommunikationsansvarig i Norges Birøkterlag (Norges biodlarförbund) till den norska statskanalen NRK.

Det oroar oss. Det är ett hot mot bland annat våra honungsbin och därmed också frukt- och grönsaksproduktionen, säger Bjerke Lund.

Det östasiatiska honungsbiet har för vana att forma en boll kring invaderande Vespa velutina-individer och värma ihjäl dem, men det europeiska honungsbiet har inte lärt sig denna försvarsmetod. I Europa uppfattar europeiska honungsbin den asiatiska getingen som skrämmande så till den grad att de inte vågar flyga på samma sätt som annars.

Om honungsbiet inte kan komma ut för att samla nektar och pollen kommer de inte att överleva. Därför är det väldigt allvarligt om sammetsgetingen kommer till Norge, fortsätter Bjerke Lund.

Även Jordbruksverket varnar

Det svenska Jordbruksverket utesluter inte att den kan bli ett hot även för södra Sverige, både mot honungsbin genom predation, och vanlig bålgeting genom födokonkurrens.

Den asiatiska getingen är något mindre än den europeiska och mörk på bakkroppen, förutom en gul rand på bakdelen, medan den europeiska getingen har röda tecken på bakkroppen. Dessutom är den känd för att ha gula ben.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.