MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 16 augusti 2025

lördag 16 augusti 2025

Pumor anpassar dygnsrytmen för att klara mänsklig närvaro

publicerad 6 mars 2025
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Pumor undviker aktivt kontakt med människor, visar en amerikansk studie. I områden med hög mänsklig aktivitet blev pumorna mer nattaktiva, medan de i avlägsna regioner oftare var aktiva under gryning och skymning.

I Los Angeles lever pumor i flera naturområden som också lockar många människor till friluftsliv. I en studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Biological Conservation, spårade forskare 22 pumor i Santa Monica Mountains med GPS mellan 2011 och 2018. Syftet var att undersöka hur pumornas aktivitetsmönster anpassar sig till ökad mänsklig närvaro. Studien genomfördes av University of California, Davis, Cal Poly Pomona och National Park Service.

Pumornas rörelsemönster jämfördes med en omfattande databas över människors GPS-spårade aktiviteter i området. Resultaten visade att pumor i områden med hög mänsklig aktivitet anpassade sig genom att bli mer nattaktiva, istället för att vara aktiva vid gryning och skymning, som är deras naturliga aktivitetstid.

Studien visar på det fantastiska faktum att en population av ett stort kattdjur finns kvar i ett av världens största stadsområden. Det skulle inte vara möjligt om pumor inte kunde anpassa sig till mänsklig aktivitet på ett sådant här sätt, säger Seth Riley, avdelningschef för vilda djur vid National Park Service, i ett pressmeddelande.

”Pumorna gör jobbet”

Pumor i områden med mindre mänsklig aktivitet var mer aktiva vid gryning och skymning, enligt studien. Generellt visade honor större aktivitet närmare soluppgången och under dagsljus jämfört med hanar.

Den här flexibiliteten som vi ser i pumornas aktivitet är det som gör att vi kan dela dessa naturområden tillsammans. Pumorna gör jobbet så att samexistens kan ske, säger huvudförfattaren Ellie Bolas, doktorand vid UC Davis Department of Wildlife, Fish and Conservation Biology.

Forskarna understryker att även människor måste bidra till samexistensen, både för att skydda sig själva och pumorna. Invånare i områden med pumor uppmanas till försiktighet nattetid, särskilt vid bilkörning, och att vara medvetna om att pumor ofta är aktiva vid gryning och skymning.

Tidigare studier i Norge har också visat att vargar undviker människor så mycket som möjligt, enligt en rapport från norska statskanalen NRK. I studien, som genomfördes vid Högskolan i Innlandet, flydde alla vargar som deltog när människor närmade sig eller höll sig gömda.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya studien av nationalparken: Vargen fick naturen att läka

publicerad Igår 15:16
– av Redaktionen
Varg i Yellowstone National Park under 2016.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vargens återkomst till Yellowstone National Park har medverkat i en ekologisk återhämtning efter årtionden av skador på växt- och djurlivet. Nu visar en ny studie att parkens aspbestånd äntligen börjar återetablera sig – av allt att döma tack vare rovdjurets påverkan på ekosystemet.

Under 1930-talet utrotades vargarna helt från Yellowstone National Park i Klippiga bergen i USA. Det fick stora konsekvenser för ekosystemet – då hjortstammen ökade kraftigt och började beta intensivt i parken. Detta ledde till att träd som aspar minskade kraftigt. Just aspen ses som en nyckelart i parken, och minskningen påverkade andra arter som är beroende av lövträden, bland annat bävrar, insekter och fåglar.

På 1990-talet återintroducerades vargar i parken, vilket omedelbart förändrade hjortarnas beteende – inte bara genom att vissa togs som byte, utan främst genom att hjortarna slutade beta länge på samma platser. Resultatet blev att växtligheten återhämtade sig, vilket haft en stor effekt på den biologiska mångfalden.

Anmärkningsvärd förändring

Nu har forskare dokumenterat den första nya generationen av aspar i parken. I studien, som publicerats i Forest Ecology and Management, menar man att vargens återkomst har bidragit till att arten kunnat återhämta sig.

Återintroduktionen av stora rovdjur har satt igång en återhämtningsprocess som varit avstängd i årtionden, menar studiens huvudförfattare Luke Painter, som undervisar i ekologi och naturvård vid OSU College of Agricultural Sciences, i ett pressmeddelande. Cirka en tredjedel av de 87 aspbestånd som vi undersökte hade ett stort antal höga unga träd, en anmärkningsvärd förändring jämfört med 1990-talet, då undersökningar inte fann några alls.

Ytterligare en tredjedel av de undersökta bestånden hade partier med höga plantor som höll på att växa upp till nya träd i trädskiktet, medan resten fortfarande hölls tillbaka av betning. Detta menar man kan bero på att bisonoxar ökat i vissa delar av parken. Det faktum att bestånd med många höga plantor har låga nivåer av bete, medan andra fortsatt hålls tillbaka, tyder på att aspens återhämtning beror på en ekologisk kedjereaktion där rovdjur påverkar växtlivet genom att minska antalet betande djur – snarare än på faktorer som klimat eller markens bördighet.

Detta är ett anmärkningsvärt fall av ekologisk återställning, säger Painter. Återintroduktionen av varg ger långsiktiga ekologiska förändringar som bidrar till ökad biologisk mångfald och habitatdiversitet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Radioaktiv metod redo att användas mot tjuvjakt

Den biologiska mångfalden

publicerad 11 augusti 2025
– av Redaktionen
Noshörningarna injiceras med radioaktivt material.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Efter en längre testperiod är Rhisotope-projektet i Sydafrika nu i full drift. Tekniken, som gör noshörningshorn både spårbara och ointressanta för tjuvjägare, kan nu användas i stor skala.

Det var i juni förra året som forskare injicerade radioaktivt material i hornen på 20 noshörningar i Sydafrika. Projektet, som kallas Rhisotope Project och leds av Wits University i Sydafrika, påbörjades redan för sex år sedan med tanken att sätta stopp för tjuvjakt på de utrotningshotade noshörningarna. Tanken var att det radioaktiva materialet ska kunna upptäckas vid gränskontroller, men blir också giftigt att konsumera. Vidare ska det radioaktiva materialet vara ofarligt för noshörningarna.

Nu har projektet testats ordentligt och nått fullständig driftstatus, skriver Wits University i ett pressmeddelande.

Vi har bevisat, bortom vetenskapligt tvivel, att processen är helt säker för djuret och effektiv för att göra hornet detekterbart genom internationella tullsystem för kärnsäkerhet, säger James Larkin, professor vid Wits University och vetenskaplig chef för Rhisotope Project.

Säljs som ”medicin”

Tjuvjakt på noshörningar är ett återkommande problem, särskilt i Sydafrika. Förra året dödades 420 noshörningar illegalt i landet, där hornen ofta hamnar på svarta marknaden. Ofta säljs de som medicin och kan vara värda mer än guld. Behandlingen genomförs genom att man söver ner noshörningen och sedan borrar ett litet hål i dess horn. sedan sätter man i två små isotoper med radioaktivt material.

Det innebär i praktiken att privata och offentliga noshörningsägare, icke-statliga organisationer och naturvårdsmyndigheter kan kontakta Rhisotope Project för att behandla sina noshörningar med det radioaktiva materialet.

Vårt mål är att använda Rhisotope-tekniken i stor skala för att skydda en av Afrikas mest ikoniska och hotade arter. På så sätt skyddar vi inte bara noshörningar utan också en viktig del av vårt naturarv, säger Jessica Babich, vd för Rhisotope Project.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenska kräftor hotas av utrotning

Den biologiska mångfalden

publicerad 10 augusti 2025
– av Isac Boman
Från 30 000 bestånd till under 600 – flodkräftan är akut hotad.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Kräftpesten fortsätter att slå hårt mot Sveriges inhemska flodkräfta. På bara några decennier har bestånden rasat från omkring 30 000 till färre än 600 – och utvecklingen fortsätter peka nedåt.

Den största boven är illegala utsättningar av främmande signalkräfta, som själv är hårt fiskad och också kan drabbas av sjukdomen.

Signalkräftan, som sprider sjukdomen, har ökat kraftigt och finns i dag i mellan 10 000 och 15 000 bestånd. I Värmland har olagliga utsättningar kartlagts i hela 239 vatten mellan år 2000 och 2024.

— Bestånden av flodkräfta i Värmland och Dalsland var 430 i början av 2000-talet; i dag är bara 60 kvar, säger Lennart Edsman, kräftexpert och forskare vid Sötvattenslaboratoriet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), till TT.

När augusti och kräftsäsongen är här väcks frågan om vilken art den miljömedvetna konsumenten bör välja till kräftskivan.

— Man ska äta flodkräftor om man har råd. Det ger dem ett värde som gör dem skyddsvärda. Och man ska äta signalkräftorna också, men absolut inte sprida dem, menar Edsman.

Import för hundratals miljoner

Svenskar äter långt fler kräftor än landet kan producera. Mellan 70 och 80 procent av kräftorna på borden är importerade. Under 2023 uppgick importen till ett värde av 450 miljoner kronor, medan svenska kräftor såldes för 300 miljoner.

Tidigare kom den största delen av importen från Kina, men i dag dominerar Spanien, Turkiet och även Egypten den svenska marknaden.

De flesta svenskfångade kräftor är signalkräftor, varav en stor andel kommer från Vättern och Hjälmaren. På senare tid har dock många konsumenter klagat på att kräftorna blivit mindre.

— Det beror delvis på att fisket har varit för hårt. Det finns en stor efterfrågan på kräftor i det här landet. Sverige är ganska extremt vad gäller kräftkonsumtion, förklarar Edsman.

Signalkräftan härstammar från västra Nordamerika, liksom kräftpesten – en parasitisk algsvamp. Även om arten är mer motståndskraftig än flodkräftan är den inte immun mot sjukdomen.

Så tog signalkräftan över

Signalkräftan kommer ursprungligen från västra Nordamerika och infördes i Sverige på 1960-talet som ett sätt att ersätta flodkräftan, som då slagits hårt av kräftpesten. Tanken var att bevara kräftfisket och den ekonomiska nyttan, eftersom signalkräftan är mer motståndskraftig mot sjukdomen än flodkräftan.

Problemet är att signalkräftan bär på just kräftpesten – en parasitisk algsvamp – som är dödlig för flodkräftan. Även om den invasiva arten själv kan drabbas är den betydligt tåligare, vilket gör att den fungerar som smittbärare och påskyndar flodkräftans tillbakagång.

Sedan introduktionen har signalkräftan spridit sig snabbt och finns nu i mellan 10 000 och 15 000 bestånd. Många av dessa har tillkommit genom illegala utsättningar. Följden är att flodkräftan har minskat från omkring 30 000 bestånd till färre än 600 i hela landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu ska svenska igelkottar räknas

publicerad 9 augusti 2025
– av Redaktionen
Ge igelkotten vatten, inte mjölk.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Under igelkottsveckan uppmanas svenskar att räkna igelkottar, eller avsaknaden av dem, i sitt närområde. Målet är att ta reda på mer om igelkottarna och förbättra djurets livsmiljöer.

Igelkotten är ett djur som alltid levt nära människan och man kan ofta få syn på dem i trädgårdar, men även inne i befolkade städer. Det är ett vilt djur som är mycket älskat av svenskarna och man ställer ofta ut både mat och vatten till dem, samt gärna vill rädda dem från majbrasorna.

Igelkotten är ett djur som har levt nära oss människor hela tiden. När landsbygden såg ut på ett annat sätt såg man ofta igelkotten i anslutning till gårdarna. Det finns beskrivet både i folktron och i gamla nyhetsarkiv. Igelkotten har länge haft ett nyhetsvärde för oss människor, berättar Jessica Ångström, naturexpert på WWF, till Natursidan.

Trots den till synes delade kärleken arter emellan så orsakar människor ofta problem för igelkotten. Trafikdödlighet är exempelvis ett stort problem bland igelkottar och står för 33 procent av dödsfallen. Även minskandet av det småskaliga jordbruket har påverkat igelkotten negativt, samt bland annat brist på övervintringsplatser, sjukdom och insektsgifter.

Kraftig minskning

Idag är igelkotten rödlistad som sårbar, enligt SLU Artdatabanken. På 12 år har antalet igelkottar minskat med 48 procent i Sverige.

Nästa vecka uppmanar WWF alla svenskar att räkna igelkottarna i sitt område. Det gäller även de som bor inne i stan och man ska även rapportera in om man inte sett några igelkottar.

Vi räknar igelkottar under en vecka över hela landet och i år är vi särskilt intresserade av rapporter från dig som aldrig sett en igelkott där du bor”, skriver WWF.

Hjälp en igelkott

Igelkottar finns överallt och kan få för sig att vilja bo i vilken trädgård som helst. Har man därför möjlighet att skapa en bättre miljö i trädgården är igelkotten troligen tacksam, om inte annat kan det hjälpa den att överleva. Att ha lövträd, buskage och rishögar är bra i en trädgård. Spara exempelvis lövhögar i buskar, det blir perfekta sommarbon.

Bor man i exempelvis ett villaområde är det också fint om det finns lämpliga igelkottepassager mellan trädgårdarna, så igelkotten inte behöver ta sig ut på vägarna för mycket. En igelkott har inget revir, men brukar kunna röra sig i en fem hektars radie. Om man ska elda ris under våren så kika under högen först så ingen igelkott ligger och sover.

Robotgräsklippare och igelkottar går inte ihop, programmera den att köra under dagtid när igelkotten sover. Likt många djur är den oftast mest aktiv i skymning och gryning. Det går fint att mata igelkotten, men inte för mycket. Då kan den bli överviktig och få svårt att röra sig. Undvik dock att ge mjölk då igelkottar inte tål det särskilt bra, ge istället hund eller kattmat samt en skål med vatten.

Igelkotteveckan är 11–17 augusti.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.