Annons:

Prins Charles vill sätta masker på kor – hyllar ny uppfinning

Klimatöverdrifterna

Uppdaterad oktober 31, 2025, Publicerad maj 7, 2022 – av Redaktionen
En ko i Storbritannien i den senaste klimatuppfinningen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Genom att tvinga kor bära mask ska metangas omvandlas till vattenånga och koldioxid - och hjälpa till att ”bromsa klimatförändringarna” - en ny uppfinning som prisas av Prins Charles i Storbritannien.

Djurrättsorganisationen PETA fördömer samtidigt prinsens uttalande och menar att han ”borde skämmas” för att ens överväga tanken.

I Storbritannien har startup-företaget Zelp tillsammans med en av landets största köttproducenter tillverkat vad man anser vara ett steg framåt i ”klimatkampen”. Kor producerar både metan och koldioxid, vilket påverkar klimatet och med tanke på storleken på köttindustrin i världen blir det en hel del ko-utsläpp. En lösning som man nu presenterat är att tvinga korna att ha på sig masker, rapporterar The Telegraph.

Metan kommer ut genom rapningar hos kon och därför har man nu skapat en ny uppfinning som ska omvandla metangasen till koldioxid och vattenånga. Uppfinningen är en form av grimma där det framtill sitter en slags mask, som täcker kons näsborrar. När kon andas ut ska masken fånga in metangasen och omvandla den.

Annons:

Företaget menar att man hittills fått en metangas-reduktion på 53 procent med maskerna, men hoppas komma upp i 60 procent under nästa år.

Uppfinningen var en av fyra som vann ett 50 000 euro-pris för Royal College of Art som drivs av Terra Carta Design Lab i Storbritannien. I panelen för tävlingen fanns prins Charles som lovordade uppfinningen och menade att den var ”fascinerande”.

Jag kan bara hoppas som ett resultat av detta att vi kommer ha en bättre chans att vinna den här kampen på kortare tid, sade han till uppfinnarna.

Djurrättsorganisationen PETA riktar samtidigt mycket hård kritik mot uppfinningen och även mot Prins Charles för hans lovord.

Man kanske avskriver det som ett grymt skämt, men här är sanningen: att man tvingar kor att bära tjocka ansiktsmasker av plast, säger PETA-direktören Elisa Allen enligt Daily Mail. Prinsen av Wales borde skämmas över att ge denna medeltida anordning en utmärkelse istället för att fördöma den.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Studie: Få vill ha klimatskatter

Klimatöverdrifterna

Publicerad Idag 09:20 – av Redaktionen

Trots att en stor del av befolkningen anser att så kallade klimatförändringar är ett allvarligt problem möter politiska åtgärder ofta stort motstånd – särskilt när det gäller klimatskatter. Detta beror ofta på ett lågt politiskt förtroende, visar en ny studie från Institutet för framtidsstudier, som granskat data från fyra europeiska länder, bland annat Sverige.

I studien, som publicerats i Journal of Public Policy, fick över 6000 människor från Sverige, Spanien, Tyskland och Polen bedöma 16 olika klimatpolitiska åtgärder. Där rankades skatter generellt bland de minst populära åtgärderna, där endast nya kärnkraft och ett förbud mot försäljning av bensin- och dieseldrivna bilar var ännu mer impopulära. Förutom i Sverige, där kärnkraft rankades ungefär i mitten.

Koldioxid- och fossila bränsleskatter var de minst omtyckta åtgärderna när det gällde klimatskatter. Forskarna menar att det handlar om ett lågt politiskt förtroende, att man helt enkelt inte litar på att politikerna kommer att använda skattepengarna rätt.

När människor har lågt politiskt förtroende är de mer benägna att överskatta kostnaderna för klimatpolitiken, säger Malcolm Fairbrother, professor i sociologi, i ett pressmeddelande och fortsätter:

Annons:

Detta förklarar det särskilt låga stödet för skatter på fossila bränslen eller koldioxid – en politik som många ekonomer anser vara den mest kostnadseffektiva klimatpolitiken av alla, men som paradoxalt nog är minst populär bland allmänheten.

Saknas kommunikation

Bland de mer välsedda klimatåtgärderna fanns bland annat regleringar, såsom energieffektivitetskrav för bilar och byggnader, och ökat naturskydd. Enligt studien kan det bero på att dessa åtgärder helt enkelt kostar mindre, och forskarna betonar att politikerna bör utnyttja sådana åtgärder i större utsträckning. Om politikerna vill få ett större stöd till exempelvis klimatskatter bör de vara mer ärliga kring hur de pengarna kommer att användas.

Klimatpolitikens framgång beror inte bara på ekonomisk effektivitet, utan också på allmänhetens stöd. Det finns strategier som är mer lovande för politiker att följa. Man skulle kunna göra mer för att helt enkelt kommunicera att många klimatåtgärder, inklusive koldioxidskatter, har lägre kostnader än många tror och är mer effektiva. Om politikerna kan kommunicera det kommer människor att vara mer positivt inställda, säger Fairbrother.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Geoengineering-experten till Tucker Carlson: ”Vi sprejar nanopartiklar över hela världen”

Klimatöverdrifterna

  • Tucker Carlson presenterar i en intervju forskaren Dane Wigington som i närmare 30 år har dokumenterat vad han kallar globala geoengineering-operationer.
  • Wigington hävdar att den amerikanska militären och andra aktörer systematiskt sprejar aluminiumpartiklar och andra kemikalier årligen i atmosfären under beteckningen "solar radiation management".
  • Enligt Wigington orsakar operationerna – som officiellt sägs syfta till att motverka global uppvärmning – istället omfattande skador på ozonskiktet, ekosystem och mänsklig hälsa.
Publicerad november 12, 2025 – av Redaktionen

Tucker Carlson inleder intervjun med att förklara varför han ville göra den. Han beskriver hur frågan om de långa strecken på himlen efter flygplan länge varit tabu, och hur alla som ställer frågor omedelbart kallas konspirationsteoretiker.

Som exempel läser han upp Wikipedias definition, där det som kallas "chemtrails" – eller mer korrekt aerosolbesprutning – beskrivs som en "felaktig övertygelse".

När jag läste det sa jag till mig själv att det uppenbart händer något, eftersom de människor som kontrollerar Wikipedia, vilket vi vet är underrättelsetjänsterna, inte vill att någon ska prata om detta, säger Carlson.

Filmat från NOAA:s forskningsflygplan

Dane Wigington, som driver webbplatsen GeoengineeringWatch.org, betonar att det inte handlar om någon teori.

Annons:

Vi har närbilder från dessa flygplan på hög höjd – KC-10, KC-135, C-17 Globemasters – med synliga munstycken som slår på och av spridningar. Detta är inte kondensation, säger Wigington.

Han beskriver hur hans organisation har varit den enda som tagit upp ett NOAA-forskningsflygplan (National Oceanic and Atmospheric Administration) med toppforskare för att ta prover på vad dessa tunga flygplan släpper ut på hög höjd.

Provet bearbetades vid Rensselaer Polytechnic Institute i New York, en av världens mest kända testinstitutioner. Vi hittade precis vad vi visste att vi skulle hitta: aluminiumnanopartiklar. Biotillgängligt fritt aluminium är giftigt för allt liv, punkt slut, förklarar Wigington.

Wigington betonar vikten av att använda de korrekta vetenskapliga termerna som "solar radiation management" och "stratosfärisk aerosolinjektion", istället för "chemtrails", vilket han kallar ett medvetet marginaliseringsbegrepp.

Han påpekar också att hela den globala klimatvetenskapsgemenskapen säger att vi behöver sätta ut flygplan i luften för att sprida ljusspridande partiklar, just för att minska uppvärmningen av planeten genom att reflektera bort en del av solens inkommande termiska energi.

Dessa program används som en form av krigföring. Efter 9/11 drabbades varje land på listan över länder som skulle attackeras av torka som inträffar en gång på tusen år. Statistiskt, matematiskt är det omöjligt utan klimatinterventionsoperationer, säger Wigington.

Började undersöka efter solpanelsförluster

Wigingtons egna resa började när han byggde ett off-grid-hem i norra Kalifornien som blev omslagsbild för världens största förnybar energitidning. Han förlorade på vissa dagar upp till 70 procent av sin solinmatning från vad flygplanen släppte ut.

När han började testa sitt regnvatten hade han efter 18 månader enskilda regnhändelser med 3 450 delar per miljard aluminium i regnet. I tester tillsammans med University of Minnesota har hans organisation genomfört 500 laboratorietester och funnit aluminium, barium, strontium, mangan, polymerfiber och grafen.

Enligt Wigington finns en illegal federal munkavle på National Weather Service och NOAA gällande dessa operationer. "Varför skulle vår regering känna behov av att munkavla vädermannen?" frågar han och berättar att en NOAA-forskare sagt: "Vi vet alla att detta pågår, vi har inget skydd enligt första tillägget, vi vet inte vad vi ska göra".

USA:s militär – den största aktören

Wigington pekar på USA:s militär som den största aktören.

Den amerikanska militären har tre gånger fler lufttankers, som är de primära flygplanen som används i dessa operationer, tre gånger fler än alla andra militärer i världen tillsammans, säger han.

Baserat på tester uppskattar Wigington att omkring 40 till 60 miljoner ton nanopartiklar sprids årligen över himlen runt hela världen.

Han hänvisar till president Lyndon Johnson som 1962, för 63 år sedan, på film sade att USA hade makten att kontrollera världens molnlager.

Den som kontrollerar vädret kontrollerar världen, citerar Wigington Johnson.

Han nämner även Project Popeye i Vietnam, där USA var så framgångsrika med att kontrollera nederbörd att det internationella samfundet 1976 antog miljömodifieringsfördrag som förbjuder vädermanipulation i krigstid – men inte över ett lands egen befolkning.

Omfattande miljöskador

Wigington beskriver katastrofala effekter på ekosystemen. Trädtäckningen globalt har minskat med 66 procent sedan för-civilisationsbaslinjer, och den återstående tredjedelen är döende på grund av giftigt regn och ozonskiktets kollaps.

Ozonskiktet är nära funktionell kollaps just nu. Den enskilt största skadliga faktorn är klimatteknik, punkt slut, betonar Wigington.

När det gäller bin rapporterades i år en 70-procentig kollaps, men enligt Wigington är det en 70-procentig kollaps av de 20 procent som återstod.

Vi är nere på ensiffriga procentandelar av pollinerare kvar just nu, säger han.

Insektspopulationer globalt har minskat med 80 till 90 procent. Planktonpopulationen i Atlanten har minskat med 90 procent.

Wigington hävdar också att teknologin för att styra stormar existerar och att frekvensöverföringar används för att manipulera orkaner. Han har funnit ett 140-sidigt amerikanskt militärdokument med titeln "Wildfires as a Military Weapon" där Los Angeles var en av 17 studiozoner.

Lagstiftning och framtiden

Wigington har haft möten med politiker, inklusive Kaliforniens guvernör Gavin Newsoms medarbetare, men inte fått något gensvar trots att han presenterat data om hur programmen påverkar Kaliforniens torka. Lagstiftning är nu under behandling i 36 amerikanska delstater för att förbjuda geoengineering. Tennessee och Florida har redan antagit sådan lagstiftning.

Det enda sättet vi kan flytta denna kamp framåt är att dela trovärdig data från en trovärdig källa, säger Wigington.

Han betonar vikten av att hålla fokus på klimatteknik och inte öppna hela klimatdebatten, eftersom det tenderar att omedelbart alienera hälften av de människor som behövs i kampen.

Carlson avslutar intervjun med att säga att han hoppas att samtalet väcker en nationell debatt.

Sprejar ni kemikalier i luften utan att berätta för mig med mina skattepengar? En enkel fråga som jag planerar att börja ställa idag till människor i ledarpositioner, säger Carlson avslutningsvis.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Turkiska arbetare planerar hungerstrejk – samtidigt får Stegra statligt miljardstöd

Klimatöverdrifterna

Uppdaterad november 5, 2025, Publicerad november 5, 2025 – av Redaktionen

Fyrtio turkiska gästarbetare som arbetade på Stegras "gröna" stålverksbygge i Boden har väntat i uppemot nio månader på sin lön. Nu planerar omkring 20 av dem att återvända till Norrbotten för att hungerstrejka.

Arbetarna var anställda av det turkiska företaget Ankitech, som anlitades av företaget Gemkom som i sin tur har avtal med Stegra. De kom till Boden för att arbeta genom det Stegra beskrev som "grön industriell revolution", men snart började problem uppdagas.

Först sänktes den utlovade timlönen från 13 till 9 dollar. Sedan slutade lönen att komma helt.

Några kollegor blev tvungna att stjäla mat för att ha något att äta över huvudtaget, säger arbetaren Ali Çur till Schibstedstidningen Aftonbladet.

Annons:

När problemen uppmärksammades, avslutade Ankitech sitt uppdrag i Boden och har inte längre någon verksamhet i Sverige.

Så fort vi fick signaler om att något inte stämde så gjorde vi en fördjupad granskning av lönerna och arbetsvillkoren. Då fick företaget kalla fötter och lämnade Sverige, säger Joakim Lindholm, regionordförande för fackförbundet Byggnads.

Mål att reducera koldioxid

Stegra startades 2020 av miljardären Harald Mix genom investmentbolaget Vargas och hette från början H2 Green Steel. Mix var också med och startade den nu kraschade batterifabriken Northvolt. Miljardären lämnade dock stålbolaget i oktober, tillsammans med sitt investmentbolag, som ersattes av Just Climate, som är dotterbolag till ökände klimatalarmisten Al Gores miljöinvesterings­företag.

Målet med det nya stålverket i Boden var att producera stål med hjälp av vätgas. Detta påstås vara "klimatvänligt" genom att reducera koldioxidutsläppen med upp till 95 procent.

Fått statligt miljardstöd

Stegra har fått en betydande del med statligt stöd, där Energimyndigheten tidigare beviljat totalt 1,2 miljarder, varav 840 miljoner som redan är utbetalt. Medan 259 miljoner kronor planeras att utbetalas under november. Vidare har de också fått 250 miljoner euro från EU:s innovationsfond, enligt Industrinyheter.se.

Företagets ekonomi kommer dock att granskas inför nästa beslut kring statligt stöd, men de redan beslutade pengarna kommer att betalas ut.

Det är det som gäller tills något annat är beslutat, säger Klara Helstad på Energimyndigheten till Dagens Industri.

Stegras presschef Karin Hallstan uppger i ett mejl att bolaget inte kommenterar enskilda underleverantörer, men att de generellt ställer krav på "svenska kollektivavtal" ska följas. Gemkom har lovat att arbetarna ska få sina pengar, men än har ingenting hänt. Nu planerar cirka 20 av dem att resa tillbaka till Boden för att genomföra en hungerstrejk i centrum. Exakt när demonstrationen ska inledas är ännu inte bestämt.

Vi vill inte ställa till problem för någon. Vi vill bara ha rättvisa, säger Ali Çur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Miljösmart” kofoder kan ge negativ klimateffekt

Klimatöverdrifterna

Publicerad november 3, 2025 – av Redaktionen
Alger har presenterats som "lösningen" på metanutsläpp från kor, men hela produktionskedjan ger en helt annan bild.

Alger i kofoder har presenterats som ett genombrott i kampen mot metanutsläpp från nötkreatur. Men ny svensk forskning visar att den verkliga klimatvinsten kan vara minimal – eller till och med negativ. Energikrävande produktion och långa transporter riskerar att äta upp eventuella miljövinster som uppnås i ladugården.

I takt med klimatalarmismens uppgång har kor alltmer anklagats för att vara riktiga klimatbovar på grund av det metanutsläpp som sker när de rapar och fiser – därför har också diverse påhitt uppdagats för att lösa detta så kallade problem. Under 2022 hyllade exempelvis prins Charles det brittiska startupföretaget Zelp för att ha uppfunnit en mask för kor att bära, som ska omvandla metangas till vattenånga. Komasken är fortfarande under utveckling, men kan sannolikt komma att bli en del av brittiska kors vardag.

Det mest omtalade har dock varit de metanreducerande tillskott man implementerat i kornas foder. Det mest kända är bovaer, som främst Arla fått kritik för att använda, där både danskar och svenskar uppmanade till bojkott av företaget. På grund av den starka kritiken planerar man ytterligare studier för att se hur det påverkar kors hälsa, men även köttet och mjölken.

Alger har beskrivits som klimatsmart

Ett annat tillskott man prövar till kor är alger, som enligt vissa studier ska ha visat sig reducera metanutsläpp med mellan 30 och 90 procent. Nu har dock forskning från Kungliga tekniska högskolan (KTH) visat att dessa siffror kan vara starkt missvisande.

Annons:

Att tillsätta alger i nötkreatursfoder har överskattats som en snabb lösning på utsläppen från boskap, säger Jean-Baptiste Thomas, forskare vid avdelningen för vatten- och miljöteknik på KTH, i ett pressmeddelande.

För att mäta klimatpåverkan krävs nämligen att man tar hänsyn till hur dessa alger produceras, bearbetas samt även hur långt den transporteras. Algerna torkas eller raffineras ofta, vilket innebär energikrävande metoder som exempelvis frystorkning. Vidare blir det förstås en miljöpåverkan när fossila bränslen används, menar Thomas.

Ibland finns ingen klimatvinst alls

Den vanligaste algen som används är Asparagopsis, vilket har den största effekten på metanutsläpp, men det är en tropisk art. Det innebär långa transporter hela vägen till Sverige. Att odla på plats i Sverige är heller inget bra alternativ, då det skulle kräva konstgjorda, energikrävande odlingssystem på land eftersom arten är invasiv.

Den verkliga klimatvinsten är mycket mindre – och ibland finns det ingen vinst alls, eller så kan det till och med bli sämre, säger Thomas.

Thomas tror ändå att alger kan vara till någon form av nytta som tillskott i kors foder, så länge miljöpåverkan är låg. Exempelvis skulle det kunna vara intressant att använda restprodukter istället, men han betonar dock att alger ensamt inte kan "förändra klimatavtrycket från boskap". Denna studie är den första som tittar på hela kedjan för algfoder, något som förvånar forskarna.

Det är rätt förvånande, med tanke på hur mycket uppmärksamhet som frågan fått i nästan ett decennium. Kanske visar det hur gärna vi vill hitta snabba tekniska lösningar på klimatkrisen, säger Thomas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.