Annons:

Myror bidrar till den biologiska mångfalden

Uppdaterad maj 7, 2023, Publicerad maj 7, 2023 – av Sofie Persson
Gul tuvmyra (Lasius flavus) bor ofta i grästuvor och ses sällan lämna boet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Myror tillför mycket för den biologiska mångfalden ute på hedlandskapen, visar en ny dansk studie vid Aarhus universitet. Näringen som skapas i jorden tillsammans med extra värme från myrstackarna bidrar till att fler arter trivs och frodas i närheten. En art har till och med hittat ett unikt sätt att nyttja myrorna till sin fördel.

I studien som gjorts vid Institutionen för ekovetenskap i Aarhus universitet i Danmark har man studerat myrstackar på danska hedar för att undersöka myrornas betydelse för andra insekter och växter.

Det visar sig att myror är mycket betydelsefulla för den biologiska mångfalden. Detta eftersom myror bland annat drar med sig döda djur till sina stackar, vilket i sin tur ger näring till jorden. Myrstacken värmer också upp marken omkring, där exempelvis ormar, skalbaggar och andra djur gärna uppehåller sig om våren för att få värme.

Värmen och näringsämnena skapar unika förhållanden som gör att vissa växtarter som annars inte trivs på hedmark kan trivas på myrstacken, förklarar Rikke Reisner Hansen.

Annons:

Reiser Hansen har tittat på två typer av myrstackar, de med hårig hedmyra och de med gul tuvmyra. Båda arter finns också i Sverige. När hon sedan funnit en sådan stack grävde hon ett hål bredvid stacken för att kunna titta på jorden. Vidare har man mätt temperaturen i toppen av myrstackarna och kunnat konstatera att den har en hel del värme.

Det verkar som om den övre delen av myrstacken fungerar som ett slags Costa del Sol i miniatyr för insekter och reptiler, säger Reiser Hansen. Djuren utnyttjar överskottsvärmen från myrorna för att få värme tidigt på våren och på kyliga morgnar.

Växtligheten påverkas positivt

Även växter drar nytta av myrstackarna då de som växer omkring snabbare blommar eller får gröna blad, vilket också bidrar till att pollinerande insekter tidigare kan ta del av blommors nektar.

Alkonblåvinge är en fjärilsart som verkligen dragit nytta av myrorna. Den lever enbart på hedar i närheten av myror. Arten har utvecklat ett annorlunda sätt att lura myrorna. Fjärilen lägger sina ägg på den ovanliga växten Klockgentiana där larven äter frön från blomman. När den är tillräckligt stor faller den till marken och börjar då utsöndra en lukt och även speciella ljud som är identiska med de från larven till en myrdrottning.

När arbetarmyrorna upptäcker vad de felaktigt tror är en drottninglarv drar de in den i myrstacken. De matar larven, och ibland glömmer de till och med sin egen avkomma, och kolonin dör, förklarar Resier Hansen.

Sedan övervintrar larven i myrstacken och på våren breder den ut sina vingar och lämnar myrstacken.

I Danmark är omkring 1 844 arter under hot om utrotning, bland andra Alkonblåvinge, och Reiser Hansen menar att det delvis beror på hur man behandlar hedlandskapet i landet. Hon säger att mänsklig påverkan bland annat förstör myrstackarna och med detta också påverkar resterande natur och arter i områdena.

För att säkerställa att det finns många olika växter och djur på hedarna måste vi förvilda landskapet, eller åtminstone återställa det till hur det såg ut innan maskinerna tog över från de traditionella förvaltningssystemen, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Norge misslyckas med att utrota vildsvin

Publicerad Igår 07:11 – av Redaktionen

Trots att norska myndigheter vill bli av med alla vildsvin i landet förblir populationen stabil. Enligt nya siffror från Norsk institutt for naturforskning (NINA) lever mellan 450 och 700 vildsvin i gränsområdena mot Sverige – och migrationen från svenska skogar gör det nästan omöjligt att nå noll.

Siffrorna kommer från NINA:s senaste övervakning av vildsvinsbeståndet under jaktsäsongen 2024/2025. Norge har sedan en tid tillbaka försökt minska populationen, främst på grund av de skador som vildsvin kan utgöra. Men populationen håller sig varje år på stabil nivå.

— Vildsvin kan skada grödor och sprida sjukdomar till tamgrisar, vilket kan skada industrin. Det är därför Norge vill utrota arten, säger Inger Maren Rivrud, forskare vid NINA, till norska statskanalen NRK.

Bakom Norges svårigheter att bli av med vildsvinen ligger framför allt det stora beståndet på andra sidan gränsen. I Sverige finns över 300 000 vildsvin, och där skjuts nästan 120 000 djur varje år utan att populationen minskar nämnvärt.

Annons:

Den svenska biologen Marcus Öhman har tidigare föreslagit att vildsvinskött borde serveras i offentliga institutioner som en del av lösningen. För Norge innebär det svenska beståndet att djuren ständigt vandrar in över gränsen.

Även om vi blir av med alla i Norge kommer vildsvin fortfarande att komma från Sverige. Att hålla populationen på noll kommer att vara nästan omöjligt, säger Rivrud.

Norska livsmedelsverket och Miljöverket har tidigare föreslagit att ett staket ska byggas längs gränsen i de områden där flest vildsvin vandrar in. Men enligt Rivrud krävs också omfattande jaktinsatser för att populationen ska minska.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fjällugglan föreslås utdöd i Sverige

Den biologiska mångfalden

Publicerad november 17, 2025 – av Redaktionen

Fjällugglan kan försvinna från den svenska fågelfaunan. Det är första gången på 20 år som en svensk häckfågel försvinner helt, enligt BirdLife Sverige.

Detta framgår av en preliminär bedömning från Sveriges fågelexperter inför den nya rödlistan 2025. Arten föreslås nu klassas som nationellt utdöd efter att inte ha häckat i landet sedan 2015. Även tornugglan, som senast häckade 2003, föreslås klassas som nationellt utdöd.

Dessa arter är dock långt ifrån ensamma om att ha det svårt. Flera andra ugglearter befinner sig på en nedåtgående spiral.

Hökuggla och pärluggla, som båda är starkt beroende av skog, klassades ännu 2020 som livskraftiga. Nu har båda minskat med minst tio procent under de senaste 15 åren. Pärlugglan bedöms hamna i kategorin "nära hotad", medan hökugglan får den allvarligare klassningen "sårbar".

Annons:

Hornugglan har minskat med 25 procent på 18 år och går från "livskraftig" till "nära hotad".

Enligt BirdLife Sverige är orsakerna till ugglearternas tillbakagång flera, men ett varmare klimat med sämre tillgång på gnagare pekas ut som en viktig faktor.

Den preliminära bedömningen visar också att skogs- och jordbruksmarkens fåglar har det alltmer besvärligt. Storspoven klassas som starkt hotad efter att ha minskat med över 50 procent på 30 år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Krukväxter som klarar det nordiska mörkret

Publicerad november 15, 2025 – av Redaktionen

När vintermörkret sänker sig över Norden är det inte bara människor som påverkas – utan även våra krukväxter. Men för den som väljer rätt finns det växter som klarar sig utmärkt i mörka förhållanden.

Nu börjar den mörkaste tiden på året och det kan innebära fler svårigheter för den växtintresserade. En hel del krukväxter kräver nämligen sin beskärda del av solljuset, något det inte finns gott om under den svenska vintern.

Det är bra att tänka till lite extra under vintern för krukväxterna. Bland annat bör man undvika gödning för vår- och sommarblommande växter eftersom de behöver vila under den mörka perioden. Bladkrukväxter kan dock få sin dos näring då och då. Flytta gärna krukorna om det är dags för vädring, då de ogillar kalla drag.

Växtbelysning kan ibland vara att föredra på vintern, beroende på hur mycket ljus man kan erbjuda växterna samt förstås vad det är för växt. Vissa växter mår också bra av att få en dusch med vattenspray för att hålla fukten.

Annons:

Att ha växter i hemmet har ett flertal hälsofördelar, bland annat kan de hjälpa till att rena luften från skadliga ämnen, men också minska stress. För den som vill undvika dyr växtbelysning, oro eller rent av vill ha lättskötta växter finns det dock en hel del som tål lite mörker, något som Land.se skrivit om.

Gullranka (Epipremnum aureum)

Foto: Yazid N/Unsplash

Lättskött är definitivt ett ord att beskriva gullrankan med. Den växer snabbt, angrips sällan av skadedjur och har överlevnadsinstinkter på vintern. Inte nog med det – den kan också minska halten av kemiska gaser inomhus. Växtsaften kan vara irriterande så den bör hållas på säkert avstånd från barn, hundar och katter.

Benjaminfikus (Ficus benjamina)

Foto: In Memoriam: Andy / Andrew Fogg/CC BY 2.0

Det tropiska trädet vill gärna inte ha drag och inte för mycket sol, men har däremot låga ljuskrav och man får inte glömma bort vattningen – då blir benjaminfikusen ledsen.

Fredskalla (Spathiphyllum wallisii)

Montage. Foto: Outi Marjaana, Elena Golovchenko/Pexels

Denna vackra växt är känd för sin förmåga att rena luften från skadliga ämnen, något som exempelvis Nasa forskat kring. I den studien kom man fram till att växten bland annat kan minska det giftiga ämnet bensen med så mycket som 79,5 procent under bara 24 timmar.

I en annan studie som utfördes av forskare vid University of Birmingham, testade man tre vanliga krukväxter, däribland fredskalla, om de kunde hjälpa till att ta bort luftföroreningar i hemmet. Alla tre plantor visade sig vara effektiva mot luftföroreningar, där de tog bort omkring hälften av kvävedioxiden som de exponerades för - på endast en timme.

Fredskallan är lättskött och klarar av att stå mörkt. Växten kan blomma året om, men står den för mörkt kan blommorna förstås utebli fram till våren.

Garderobsblomma (Zamioculcas zamiifolia)

Montage. Foto: WeFt, feey/CC BY-SA 3.0

Denna gröna, ståtliga växt heter egentligen zamiakalla, men går ofta under sitt mer kända namn garderobsblomma – eftersom den går att ha vart som helst, även i garderoben. Den klarar både ljusa och mörka förhållanden samt olika temperaturer, då den helt enkelt anpassar sig till sin omgivning.

Svärmors tunga (Dracaena trifasciata)

Foto: Olha Ruskykh/Pexels

Förr i tiden var det vanligt att dessa växter gick i arv från generation till generation – så pass tålig är svärmorstunga. Den passar också perfekt för den som inte har så mycket tid att sköta sina växter, den kräver inte så mycket vatten utan man ska snarare vara noga med att inte övervattna den. Den tål både solljus och skugga, men kan få förändrade färger på bladen beroende på ljusnivå. Även denna växt är en höjdare på att rena luften.

Paradisträd (Crassula ovata)

Foto: Lucie Hošová/Unsplash

Trots sitt afrikanska ursprung är denna växt utomordentligt lämplig för det nordiska klimatet. Den kan klara temperaturer från 30 grader ner till noll. Den spar också vatten i bladen och stammen, därför bör man inte vattna för mycket.

Ampellilja (Chlorophytum comosum)

Foto: Ravi Kant/Pexels

Denna växt är också känd för att suga åt sig farliga ämnen i luften, men är också en fin luftfuktare. Den ställer inga större krav på sin skötare utan är både tålig och klagar sällan. Bäst är det om den får vara i rumstemperatur året om.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Den stora älgvandringen” lindrar stress och ångest

Publicerad november 14, 2025 – av Redaktionen

SVT:s naturprogram hjälper miljontals tittare att koppla av och känna närhet till naturen – trots att upplevelsen är digital, visar en studie från SLU.

Den stora älgvandringen är ett program där man varje år livesänder älgarnas vårvandring i Kullberg i Ångermanland. Under 20 dagar får man följa älgarnas väg över skog och simmandes över Ångermanälven. Programmet lockar miljoner svenskar varje år, och även i andra länder.

Nu har forskare vid SLU har undersökt hur tittarna påverkas av älgprogrammet. Genom enkäter som spridits via sociala medier och programmets livechatt har över 2000 personer beskrivit sina upplevelser. Resultaten, som publicerats i tidskriften People and Nature, visar att programmet skapar en stark känsla av lugn och naturkontakt.

Tittarna beskriver hur ljudet av vind, fåglar och regn ger en känsla av närvaro, och hur den långsamma rytmen i sändningen hjälper dem att varva ner. Många upplever att programmet påminner om barndomsminnen, tidigare naturupplevelser eller platser de har en personlig koppling till, säger forskaren Minh-Xuan Truong i ett pressmeddelande.

Annons:

Lindrar ångest

Programmet är ett typiskt exempel på så kallat "slow-tv", där man helt enkelt följer älgarna i naturens takt utan någon kommentator, snabba klipp eller dramatisk musik.

Det som gör upplevelsen så verklighetsnära är framför allt de naturliga ljuden. Älvens brus, fågelsång och vindens sus skapar en känsla av att faktiskt befinna sig på platsen. Vissa tittare uppgav till och med att de kunde känna doften av regn eller granskog.

Att programmet inte är redigerat uppskattas också. Ibland syns djur, ibland inte – precis som när man vandrar i skogen på riktigt.

Studien visar att tystnaden, de långsamma bilderna och naturens skönhet fungerar som en paus från vardagens stress. Flera deltagare i undersökningen beskrev hur programmet lindrar huvudvärk och ångest, medan andra framhöll den lugnande effekten av att se djur i sin naturliga miljö.

Ersätter inte verkliga naturupplevelser

De som tittar uppger generellt att de känner en stark koppling till naturen. Känslan var särskilt uttalad hos personer som ofta vistas utomhus och är miljöengagerade. Kopplingen till naturen tenderade också att öka med åldern. Även livechatten uppskattas under programmets gång, då många upplever att det skapar en känsla av gemenskap.

Forskarna betonar att digitala naturupplevelser aldrig kan ersätta att själv vara ute, men att de kan fungera som ett viktigt komplement.

Digitalt friluftsliv verkar kunna främja återhämtning och naturkontakt på ett liknande sätt som upplevelser i den verkliga naturen. Det kan förstås aldrig ersätta verkliga naturupplevelser men det kan vara ett viktigt komplement, särskilt för personer som har svårt att ta sig ut, sade Truong.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.