MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 1 juni 2025

söndag 1 juni 2025

Djurklippen du aldrig ska dela på sociala medier

publicerad 2 maj 2021
– av Sofie Persson
En bild kan säga mer än tusen ord.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


På sociala medier sprids ofta klipp på både tama och vilda gulliga djur. Många delar och kommenterar hur gulliga djuren är. Men är det så gulligt egentligen? I själva verket kan det vara så att de är livrädda.

När djurklipp sprids på sociala medier bör du tänka en extra gång innan du delar eller kommenterar. Det kan vara så att djuret eller djuren i klippen är livrädda och det som tolkas som gulligt egentligen är en panikreaktion. Här listar Djurskyddet råd att tänka på när du tittar på klipp och bilder av djur på sociala medier.

Kaninen som badar i vasken är livrädd

Med öronen vilande på kanten och vattnet som spolas på magen tycks kaninen njuta som om den vore på ett SPA. Just det här specifika klippet har haft 12 489 899 visningar. Men kaninen spelar faktiskt död. En chockreaktion när överlevnadsinstinkten har slagit in. Helt onaturligt för kaniner att ligga på rygg och tvättas med schampo i en vask. Minnesregel: finns ett djur som ligger blickstilla i klippet? Det kan vara en panikreaktion. Dela inte.

Sengångaren på axeln

Vilda djur ska inte sitta på människors axlar eller ens vara i närheten av människor som kan röra dem. Ordnar en researrangör så att besökarna kan klappa eller komma så nära vilda djur att de äter direkt ur handen har djuret vid någon tidpunkt i sitt liv brutits ner och tvingats låta sig hanteras. Bilder tillsammans med vilda djur tas alltid på djurets bekostnad.

Minnesregel: är det ett vilt djur som hålls i eller hanteras av människor? Dela inte.

Utklädda djur

Djur behöver nödvändigtvis inte lida av att klä ut sig men frågan är hur fotosessionen har gått till. Människor delas i åsikter här. Vissa tycker att det inte är värre än att ta på en hund en sele eller att sadla en häst, men vissa menar att det beror på vad djuret är tränat till. En hund är tränad till att ha sele eller halsband samtidigt som många djur inte är tränat att ha tomteluva på sig.

Minnesregel: är djuret utklätt så att det inte kan röra sig normalt? Dela inte.

Små barn som drar i hundar

Det kan vara jättegulligt att visa sitt barn kravla runt på en stor hund och dra den i öronen och kinderna. Men detta är inte en bra början för barn att lära sig umgås med djur. Även om det inte händer något allvarligt i klippet så utsätts hunden för obehag och det uppmuntrar föräldrar att låta sina barn bete sig så mot djur. Minnesregel: drar barn i ett djur och djuret låter det hållas? Att inget händer är helt och hållet tack vare djurets förmåga att hantera något den inte skulle ha behövt utsättas för. Dela inte.

Supersmå fluffiga djur som ramlar omkull

När en liten fluffig hund med stort huvud ramlar kan det se väldigt gulligt ut, men kom ihåg att djur inte är leksaker utan levande varelser som avlats fram för att svara mot vårt ”gullighetsbehov”. Deras stora huvuden och ögon i förhållande till den lilla kroppen har redan från start hindrat dem från att röra sig obehindrat. Dela inte.

Skratta åt stereotypier

Stereotypier som ser ”konstiga” eller ”roliga” ut dyker ofta upp på olika filmsekvenser som delas. Det finns till exempel klipp på en hamster som gör back flips och filmer där man musiksatt olika beteendestörningar. Dela inte.

Fnissa åt fysiologiska fel

Många klipp med djur som har fysiologiska fel finns ute på sociala medier. Till exempel getter som svimmar. De kallas ”fainting goats” och är faktiskt ett fel hos getterna och inget att skratta åt. Flera filmer med djur som till exempel har amputerade ben finns också. Det kan vara väldigt välgjort och med goda intentioner men hur känns det när benen växer fel, och hur är det med naturligt beteende och normalt liv? Samma sak gäller amputerade hundar som ska gå på frambenen, hur påverkar felbelastningen övriga kroppen och hur är livskvaliteten? Dela inte.

Tänk kritiskt innan du gillar

Tänk efter innan du gillar eller sprider ett klipp. Fråga dig om det du ser verkligen är kompatibelt med god djurvälfärd och kärleksfull behandling av djur? Kanske ser det roligt ut när en hund som placerats bredvid två kaniner vilka gnager på morötter i en soffa och inte får något tittar bort och ser ut som att den skäms? Hunden är precis så obekväm av situationen som den ser ut att vara. Dela inte.

En bild säger mer än tusen ord

Varför är det då så farligt om vi delar eller gillar ett klipp där ett djur och ett barn busar även om barnet kanske är lite hårdhänt på barns vis? Hunden bet ju inte barnet och det är väl fint att kunna visa hur tålmodiga djur kan vara?

Därför att alla bilder och filmer sänder ut signaler om vad som är okej och ute. Om ett klipp visas mer än 12 miljoner gånger världen över sprids bilden att detta är ett sätt att umgås med djur. Alla kan göra misstag av ren okunskap och därmed utsätta djuren för obehag. Ju färre klipp på djur som sprids och misstolkas som gulliga och ju mer medvetna vi blir, desto bättre för alla djur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Forskare: Ingen myggsommar att vänta

publicerad Idag 9:01
– av Redaktionen
I Sverige finns cirka 2500 olika myggarter - men "bara" ett 30-tal av dessa suger blod.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den ovanligt torra och blåsiga våren ser ut att dämpa årets mygginvasion – till glädje för alla som gärna slipper surrande plågoandar. Enligt forskare pekar väderförhållandena på att en ovanligt myggfri sommar är att vänta.

Orsaken är att myggäggen behöver stående vatten för att kläckas, och just nu är det brist på både pölar och höga vattennivåer.

– Grundvattnet är väldigt torrt när man är ute i skog och mark och finns det inga pölar kommer inte äggen att kunna kläckas, säger Jan Lundström, forskare vid Biologisk myggkontroll, till statsradion P4 Dalarna.

– Hoppas vi får lite värme och lite sol också så kan nog midsommar bli riktigt bra, fortsätter han.

”Kan kläckas vid varje översvämning”

Men även om myggen uteblir i år, kan de göra comeback längre fram. Myggägg har nämligen förmågan att ligga vilande under flera år i marken i väntan på rätt förhållanden.

– De kan kläckas vid varje översvämning under maj till augusti, förklarar Lundström.

I Sverige finns cirka 2500 olika myggarter – men ”bara” ett 30-tal av dessa suger blod från människor eller djur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Privatpersoner får betalt för att rädda naturen från invasiva arter

Den biologiska mångfalden

publicerad 28 maj 2025
– av Redaktionen
Blomsterlupiner är vackra - men mycket invasiva.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Genom ett mobilspel kan privatpersoner ”spela” genom att ge sig ut i naturen, rensa bort invasiva växter och dessutom få betalt för sina insatser. I år testar sju kommuner mobilspelet.

Mobilspelet Crowdsorsa har använts i Finland i tre år i rad, där man förra året tog bort invasiva växter från 7000 observationer. Det finns även i Kanada.

I år prövar Hagfors, Örebro, Sunne, Karlsborg, Lilla Edet, Tanum och Falun att använda sig av spelet. Det går ut på att privatpersoner hittar invasiva växter, antingen via kartan i appen eller själv, rensar bort dem och får betalt. Som bevis ska man filma före och efter rensning.

Årets budget i Sverige ligger totalt på 126 000 kronor som privatpersoner kan ”spela” om. Som mest kan man tjäna 200 kronor per timme, där kommunen ansvarar för att betala ut belöningen.

”Kul sätt att jobba”

Förra året användes det även framgångsrikt i Hagfors och Örebro. I Hagfors spelade totalt 17 olika lag.

Spelarna skötte sig bra! Vi tycker att det är ett kul sätt att jobba med invasiva främmande arter och ett bra sätt att nå ut till allmänheten och framför allt ungdomar med kunskap om invasiva arter, säger kommunekologen Katarina Karlsson i Hagfors kommun till Natursidan.

Invasiva arter sprider sig ofta snabbt och kan tränga undan de ursprungliga arterna, vilket i sin tur kan skada ekosystemet. Spelet startar redan i juni, där man bland annat kommer att rensa bort lupin, jättebalsamin och kanadensiskt gullris.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Antalet lejon ökar i Indien

publicerad 23 maj 2025
– av Jan Sundstedt
asiatiskt lejon Indien
En asiatisk lejonunge i väntan på mat.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Asiatiska lejon har de senaste åren haft en stark återväxt i Indien. En ny räkning visar att stammen ökat med över 30 procent på bara fem år.

Antalet asiatiska lejon i delstaten Gujarat i västra Indien har stigit från 674 individer år 2020 till 891, enligt den senaste officiella räkningen (10–13 maj 2025), rapporterar The Independent. En ökning med 32 procent.

Lejonen lever huvudsakligen i och omkring Gir National Park – det enda område i världen där denna underart av lejon förekommer i det vilda.

Den nya siffran offentliggjordes nyligen av Gujarats chefsminister Bhupendra Patel.

Antalet lejon i delstaten har gradvis ökat, inte bara på grund av gynnsam geografi och klimat, utan också tack vare vår regerings konsekventa och noggranna strategi för bevarande av vilda djur, menar Patel.

Växande population

Under det senaste decenniet har populationen stadigt vuxit, och lejonen har nu spridit sig till elva distrikt i regionen Saurashtra i Gujarat där de kan observeras i skogar, gräsmarker, jordbruksområden och till och med kustområden.

Av de 891 individerna är 196 vuxna hanar, 330 vuxna honor, 140 unga vuxna (sub-adults) och 225 ungar, enligt delstatsregeringens siffror.

Gujarat tillskriver framgången flera insatser: regelbunden övervakning, förstärkt veterinärvård, vatten- och foderresurser i naturen samt program för att minska konflikter mellan människor och rovdjur.

Man använder även drönare, sensorer och kamerafällor i ett omfattande övervakningsnätverk.

Sårbarheten kvarstår

Trots ökningen är dock lejonen fortfarande sårbara. Arten klassas som sårbar på den internationella rödlistan och hoten inkluderar genetisk inavel, sjukdomar som kan spridas snabbt i den tätt koncentrerade populationen samt bränder och översvämningar i Girskogen.

Sanjeev Kumar, chefssekreterare för skog och miljö i Gujarat, förklarar.

Kapaciteten i nationalparken och reservaten kommer att ökas genom insatser och förbättringar av livsmiljön. Det finns fortfarande utrymme att öka kapaciteten, och skogs- och miljödepartementet arbetar aktivt i den riktningen.

Gujarat har tidigare motsatt sig förslag om att transplantera delar av populationen till andra delar av Indien – bland annat till delstaten Madhya Pradesh – vilket har lett till debatt inom landets miljörörelse.

Asiatiska lejon (Panthera leo persica) är genetiskt och fysiskt distinkta från sina afrikanska släktingar. De är något mindre till storleken, har kortare man hos hanarna och lever i mindre flockar.

FAKTA: Gir National Park

  • Plats: Belägen i delstaten Gujarat, västra Indien
  • Grundad: 1965 (som nationalpark; reservatet grundades tidigare, 1913)
  • Yta: Cirka 1 412 kvadratkilometer (inklusive nationalpark och angränsande viltreservat)
  • Syfte: Bevara den sista vilda populationen av asiatiskt lejon (Panthera leo persica)
  • Ekosystem: Torr lövskog, savann och buskskog med inslag av halvöken
  • Djurarter: Förutom asiatiska lejon finns leoparder, fläckiga hyenor, indiska krokodiler (muggerkrokodiler), axishjortar (chital), sambarhjortar, samt över 300 fågelarter
  • Hot: Skogsbränder, torka, genetisk inavel, sjukdomar och mänsklig påverkan såsom habitatförlust och konflikter med människor

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kemikalier i elektronikavfall kan skada celler

publicerad 23 maj 2025
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Elektronikavfall innehåller cancerframkallande ämnen, enligt forskning från bland annat Örebro universitet. Kemikalierna i avfallet kan orsaka hormonstörningar och inflammation i mänskliga celler.

Det finns fortfarande begränsad forskning om hur plast och andra material i avfallet påverkar hälsan och miljön. Forskare vid Linköpings universitet, Örebro universitet och forskningsinstitutet RISE har undersökt hur kemikalier från plast i elektronikavfall påverkar mänskliga celler. De använde tekniken ”cell painting”, där olika delar av celler färgades med fluorescerande markörer.

Med hjälp av avancerad mikroskopi kan vi ta tusentals bilder på en cell och jämföra den med en cell som exponerats för kemikalier från elektronikavfall. Vi gör också bildanalyser med mjukvaran CellProfiler, som detekterar cellförändringar som är för subtila för det mänskliga ögat, säger Andi Alijagic i ett pressmeddelande.

Studien, publicerad i Environmental Research, visar att elektronikavfall innehåller en blandning av farliga kemikalier. Forskarna fann bland annat polyaromatiska kolväten (PAH), organofosfater och ftalater – ämnen som sedan tidigare är kända för sina skadliga effekter på hälsan. PAH innehåller exempelvis cancerframkallande ämnen.

Exponering för kemikalierna visade sig kunna orsaka inflammatoriska reaktioner i cellerna, en process som ofta ligger bakom olika sjukdomar. Forskarna noterade också att kemikalierna påverkade hormonsignaler, vilket kan ha negativa effekter på den reproduktiva hälsan hos både kvinnor och män.

Forskarna betonar att kemikalierna måste hanteras vid återvinning för att förhindra spridning i miljön.

Vi slänger enorma mängder elektronik varje dag, och kemikalierna skulle kunna påverka människors hälsa om de hamnar i mark och vatten, säger Alijagic.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.