Annons:

Djurklippen du aldrig ska dela på sociala medier

Uppdaterad januari 4, 2023, Publicerad maj 2, 2021 – av Sofie Persson
En bild kan säga mer än tusen ord.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

201 950 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

På sociala medier sprids ofta klipp på både tama och vilda gulliga djur. Många delar och kommenterar hur gulliga djuren är. Men är det så gulligt egentligen? I själva verket kan det vara så att de är livrädda.

När djurklipp sprids på sociala medier bör du tänka en extra gång innan du delar eller kommenterar. Det kan vara så att djuret eller djuren i klippen är livrädda och det som tolkas som gulligt egentligen är en panikreaktion. Här listar Djurskyddet råd att tänka på när du tittar på klipp och bilder av djur på sociala medier.

Kaninen som badar i vasken är livrädd

Med öronen vilande på kanten och vattnet som spolas på magen tycks kaninen njuta som om den vore på ett SPA. Just det här specifika klippet har haft 12 489 899 visningar. Men kaninen spelar faktiskt död. En chockreaktion när överlevnadsinstinkten har slagit in. Helt onaturligt för kaniner att ligga på rygg och tvättas med schampo i en vask. Minnesregel: finns ett djur som ligger blickstilla i klippet? Det kan vara en panikreaktion. Dela inte.

Sengångaren på axeln

Vilda djur ska inte sitta på människors axlar eller ens vara i närheten av människor som kan röra dem. Ordnar en researrangör så att besökarna kan klappa eller komma så nära vilda djur att de äter direkt ur handen har djuret vid någon tidpunkt i sitt liv brutits ner och tvingats låta sig hanteras. Bilder tillsammans med vilda djur tas alltid på djurets bekostnad.

Minnesregel: är det ett vilt djur som hålls i eller hanteras av människor? Dela inte.

Utklädda djur

Djur behöver nödvändigtvis inte lida av att klä ut sig men frågan är hur fotosessionen har gått till. Människor delas i åsikter här. Vissa tycker att det inte är värre än att ta på en hund en sele eller att sadla en häst, men vissa menar att det beror på vad djuret är tränat till. En hund är tränad till att ha sele eller halsband samtidigt som många djur inte är tränat att ha tomteluva på sig.

Minnesregel: är djuret utklätt så att det inte kan röra sig normalt? Dela inte.

Små barn som drar i hundar

Det kan vara jättegulligt att visa sitt barn kravla runt på en stor hund och dra den i öronen och kinderna. Men detta är inte en bra början för barn att lära sig umgås med djur. Även om det inte händer något allvarligt i klippet så utsätts hunden för obehag och det uppmuntrar föräldrar att låta sina barn bete sig så mot djur. Minnesregel: drar barn i ett djur och djuret låter det hållas? Att inget händer är helt och hållet tack vare djurets förmåga att hantera något den inte skulle ha behövt utsättas för. Dela inte.

Supersmå fluffiga djur som ramlar omkull

När en liten fluffig hund med stort huvud ramlar kan det se väldigt gulligt ut, men kom ihåg att djur inte är leksaker utan levande varelser som avlats fram för att svara mot vårt ”gullighetsbehov”. Deras stora huvuden och ögon i förhållande till den lilla kroppen har redan från start hindrat dem från att röra sig obehindrat. Dela inte.

Skratta åt stereotypier

Stereotypier som ser ”konstiga” eller ”roliga” ut dyker ofta upp på olika filmsekvenser som delas. Det finns till exempel klipp på en hamster som gör back flips och filmer där man musiksatt olika beteendestörningar. Dela inte.

Fnissa åt fysiologiska fel

Många klipp med djur som har fysiologiska fel finns ute på sociala medier. Till exempel getter som svimmar. De kallas ”fainting goats” och är faktiskt ett fel hos getterna och inget att skratta åt. Flera filmer med djur som till exempel har amputerade ben finns också. Det kan vara väldigt välgjort och med goda intentioner men hur känns det när benen växer fel, och hur är det med naturligt beteende och normalt liv? Samma sak gäller amputerade hundar som ska gå på frambenen, hur påverkar felbelastningen övriga kroppen och hur är livskvaliteten? Dela inte.

Tänk kritiskt innan du gillar

Tänk efter innan du gillar eller sprider ett klipp. Fråga dig om det du ser verkligen är kompatibelt med god djurvälfärd och kärleksfull behandling av djur? Kanske ser det roligt ut när en hund som placerats bredvid två kaniner vilka gnager på morötter i en soffa och inte får något tittar bort och ser ut som att den skäms? Hunden är precis så obekväm av situationen som den ser ut att vara. Dela inte.

En bild säger mer än tusen ord

Varför är det då så farligt om vi delar eller gillar ett klipp där ett djur och ett barn busar även om barnet kanske är lite hårdhänt på barns vis? Hunden bet ju inte barnet och det är väl fint att kunna visa hur tålmodiga djur kan vara?

Därför att alla bilder och filmer sänder ut signaler om vad som är okej och ute. Om ett klipp visas mer än 12 miljoner gånger världen över sprids bilden att detta är ett sätt att umgås med djur. Alla kan göra misstag av ren okunskap och därmed utsätta djuren för obehag. Ju färre klipp på djur som sprids och misstolkas som gulliga och ju mer medvetna vi blir, desto bättre för alla djur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Varg fångad på film som tjuv – stal bete från krabbfällor

Publicerad Igår 09:05 – av Redaktionen

I den kanadensiska kuststaden Bella Bella hade man ett problem med invasiva krabbor – och satte ut fällor för att få bukt med dem. Problemet var att någon hela tiden stal bytet. Bland de misstänkta fanns uttrar, sälar och björnar - men den verkliga tjuven visade sig vara betydligt listigare.

I Bella Bella i Kanada, som ligger i provinsen British Columbia i den sydvästra delen av landet, har man haft ett problem med strandkrabbor. Denna art är invasiv i området och sedan 2021 har man därför satt upp fällor för att försöka begränsa populationen.

Fällorna var utplacerade med bitar av sill och sjölejon som bete. De placerades delvis på grunt vatten, men också på djupare nivåer. Men från och med år 2023 började fällorna förstöras och tömdes på bete upprepade gånger. På de trasiga burarna fanns det märken efter tänder.

För de fällor som låg placerade på lågt vatten gissade man att antingen varg eller björn var boven, eftersom de låg lättillgängligt och även exponerat. Men man kunde inte förstå vad som tog de djupare fällorna.

Vi antog att vargar eller björnar kom åt dessa fällor eftersom de var ganska lättillgängliga vid lågvatten, säger ekologen Kyle Artelle till The Guardian. Men vi kunde bara inte lista ut vad som attackerade de djupare fällorna.

"Kunde inte tro våra ögon"

Misstanken landade på uttrar eller sälar, men för att få klarhet i saken satte man ut viltkameror vid några av fällorna. Redan dagen efter fångades boven på film, och förvånade aktivisterna.

Filmen visar en varghona som simmar i land med en flottör mellan tänderna, en flottör som är bunden till en fälla. Hon drar den upp på stranden för att få en bättre vinkel på repet och drar i linan tills krabbfällan kommer upp från djupet. Strax därefter kommer hon åt betesbehållaren och smiter iväg med godsakerna inuti.

Vi kunde inte tro våra ögon. Det var en lycklig slump att vi faktiskt fångade detta beteende på film. Och det var helt enkelt inspirerande, säger Artelle vars fynd publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecology and Evolution.

Lever i samspel med varg

I större delen av provinsen har man haft stora problem med varg som också jagas frekvent, men inte i just det här området. Bella Bella är centrum för den inhemska befolkningen Heiltsuk, och där finns en ovanlig underart av varg, nämligen den så kallade kustvargen (Canis lupus columbianus) – även kallad British Columbia-vargen. De trivs i marina miljöer och äter främst lax, skaldjur och sälar. I Bella Bella jagar man inte varg, utan lever i samspel med rovdjuret.

Det finns en flock som lever i utkanten av staden. De har levt med människor i tusentals år, men de har skapat en påfallande annorlunda relation, säger Artelle och tillägger att det karga, tätt skogbevuxna landskapet och havslandskapet ”möjligen är en av de få platser i världen där vargar kan vara vargar fullt ut”.

Artelle menar att det karga, tätt skogbevuxna landskapet och havslandskapet ”möjligen är en av de få platser i världen där vargar kan vara vargar fullt ut”. Dock att beteendet är en "helt ny dimension" som man tidigare inte varit medvetna om.

Detta ger oss en ny aspekt av vad det innebär att vara en varg och väcker en större fråga: vad mer kan de göra?

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

75-åriga albatrossen kan bli fågelmor igen

Publicerad november 27, 2025 – av Redaktionen
Albatrossen Wisdom är fortfarande att räkna med - 75 år ung.

Laysanalbatrossen Wisdom har återvänt till Midwayöarna i Stilla havet. Den 75-åriga fågeln kan slå sitt eget rekord som världens äldsta fågelmor om årets häckning lyckas.

Wisdom ringmärktes första gången 1956 efter att hon lagt ett ägg. Eftersom laysanalbatrosser inte häckar före fem års ålder var hon redan då minst fem år gammal.

Nu är hon tillbaka på platsen där legenden om Wisdom en gång startade - på Midwayöarna i nordvästra Hawaiiökedjan.

Enligt personalen på naturreservatet Midway Atoll i centrala Stilla havet anlände hon något tidigare än vanligt i år, medan hennes partner från förra säsongen ännu inte dykt upp.

I fjol lade hon ett ägg för första gången på fyra år. Om det blir några ägg i år vet man inte, men skulle så vara fallet slår hon sitt eget rekord som den äldsta fågelmodern i världen.

Under sin livstid beräknas Wisdom ha producerat mellan 50 och 60 ägg, varav uppskattningsvis 30 ungar har blivit flygfärdiga.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finland tillåter vargjakt nästa år

Publicerad november 22, 2025 – av Redaktionen

Den finska regeringen presenterade på torsdagen ny lagstiftning som tillåter stamvårdande vargjakt nästa år. 65 vargar ska skjutas nästa år.

Naturresursinstitutet uppskattade tidigare i höstas att det finns cirka 430 vargar i Finland och att den har ökat med 46 procent det senaste året. Den kraftiga ökningen har gjort att regeringen nu vill tillåta jakt för att minska problemen.

Jord- och skogsbruksminister Sari Essayah motiverar beslutet med att vargarna rör sig allt närmare bebyggda områden.

Målet är en lagstiftning som på ett hållbart och långsiktigt sätt kan minska på de problem som vargen orsakar, säger hon till finska statskanalen Yle.

Martin Hägglund, ordförande för viltrådet i Egentliga Finland, välkomnar förslaget.

Det finns för mycket varg i vissa delar av Finland. Därför har vi problem som vi måste åtgärda, säger han.

Men miljöorganisationen Natur & Miljö är kritisk. Enligt verksamhetsledaren Jonas Heikkilä är vargstammen inte tillräckligt livskraftig för jakt. Han menar att vargstammen bör ligga på omkring 500 individer för att klassas som livskraftig.

Nu känns det bara som att regeringen driver igenom regionalpolitik, säger han.

Lagändringarna möjliggörs genom att EU:s ministerråd i somras nedgraderade vargens skyddsstatus från strikt skyddad till skyddad. Ändringarna ska träda i kraft i januari 2026 efter behandling i riksdagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kemikalieinspektionen skärper skyddet mot PFAS

Publicerad november 21, 2025 – av Redaktionen

38 växtskyddsmedel ska omprövas av Kemikalieinspektionen för att skydda grundvattnet från PFAS-ämnen. Åtgärden följer Danmarks beslut att förbjuda över 30 preparat av samma anledning.

Kemikalieinspektionen tar nu krafttag för att skydda framtidens grundvatten genom att ompröva växtskyddsmedel som innehåller PFAS-ämnen som kan brytas ner till trifluorättiksyra, TFA. Denna vattenlösliga substans kan inte renas bort med dagens teknik.

TFA är ett PFAS-ämne som är mycket lättrörligt i mark och som inte bryts ner i miljön. Ämnet har påträffats i grundvatten över stora delar av Europa.

TFA bedöms på lång sikt utgöra ett allvarligt hot mot grundvattnet och kan inte renas bort med dagens teknik. Eftersom TFA bildas från godkända växtskyddsmedel som innehåller PFAS-ämnen, måste vi agera, säger Mats Allmyr, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen, i ett pressmeddelande.

Danmarks Miljöstyrelse tog initiativet i somras och återkallade 33 växtskyddsmedel för att skydda grundvattnet då verksamma ämnen i preparaten visade sig bilda TFA. Enligt EU:s växtskyddsmedelsförordning innebär det att Sverige också måste ompröva sina produktgodkännanden av motsvarande produkter.

Kemikalieinspektionen tar nu ett helhetsgrepp och omprövar både de växtskyddsmedel som Danmark återkallat och som även finns i Sverige, samt övriga svenska preparat som innehåller något av de verksamma ämnena diflufenikan, flonikamid, fluazinam, fluopyram, mefentriflukonazol samt tau-fluvalinat.  Totalt rör det sig om 38 svenska växtskyddsmedel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.