MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 19 april 2025

lördag 19 april 2025


Djurklippen du aldrig ska dela på sociala medier

publicerad 2 maj 2021
– av Sofie Persson
En bild kan säga mer än tusen ord.

På sociala medier sprids ofta klipp på både tama och vilda gulliga djur. Många delar och kommenterar hur gulliga djuren är. Men är det så gulligt egentligen? I själva verket kan det vara så att de är livrädda.

När djurklipp sprids på sociala medier bör du tänka en extra gång innan du delar eller kommenterar. Det kan vara så att djuret eller djuren i klippen är livrädda och det som tolkas som gulligt egentligen är en panikreaktion. Här listar Djurskyddet råd att tänka på när du tittar på klipp och bilder av djur på sociala medier.

Kaninen som badar i vasken är livrädd

Med öronen vilande på kanten och vattnet som spolas på magen tycks kaninen njuta som om den vore på ett SPA. Just det här specifika klippet har haft 12 489 899 visningar. Men kaninen spelar faktiskt död. En chockreaktion när överlevnadsinstinkten har slagit in. Helt onaturligt för kaniner att ligga på rygg och tvättas med schampo i en vask. Minnesregel: finns ett djur som ligger blickstilla i klippet? Det kan vara en panikreaktion. Dela inte.

Sengångaren på axeln

Vilda djur ska inte sitta på människors axlar eller ens vara i närheten av människor som kan röra dem. Ordnar en researrangör så att besökarna kan klappa eller komma så nära vilda djur att de äter direkt ur handen har djuret vid någon tidpunkt i sitt liv brutits ner och tvingats låta sig hanteras. Bilder tillsammans med vilda djur tas alltid på djurets bekostnad.

Minnesregel: är det ett vilt djur som hålls i eller hanteras av människor? Dela inte.

Utklädda djur

Djur behöver nödvändigtvis inte lida av att klä ut sig men frågan är hur fotosessionen har gått till. Människor delas i åsikter här. Vissa tycker att det inte är värre än att ta på en hund en sele eller att sadla en häst, men vissa menar att det beror på vad djuret är tränat till. En hund är tränad till att ha sele eller halsband samtidigt som många djur inte är tränat att ha tomteluva på sig.

Minnesregel: är djuret utklätt så att det inte kan röra sig normalt? Dela inte.

Små barn som drar i hundar

Det kan vara jättegulligt att visa sitt barn kravla runt på en stor hund och dra den i öronen och kinderna. Men detta är inte en bra början för barn att lära sig umgås med djur. Även om det inte händer något allvarligt i klippet så utsätts hunden för obehag och det uppmuntrar föräldrar att låta sina barn bete sig så mot djur. Minnesregel: drar barn i ett djur och djuret låter det hållas? Att inget händer är helt och hållet tack vare djurets förmåga att hantera något den inte skulle ha behövt utsättas för. Dela inte.

Supersmå fluffiga djur som ramlar omkull

När en liten fluffig hund med stort huvud ramlar kan det se väldigt gulligt ut, men kom ihåg att djur inte är leksaker utan levande varelser som avlats fram för att svara mot vårt ”gullighetsbehov”. Deras stora huvuden och ögon i förhållande till den lilla kroppen har redan från start hindrat dem från att röra sig obehindrat. Dela inte.

Skratta åt stereotypier

Stereotypier som ser ”konstiga” eller ”roliga” ut dyker ofta upp på olika filmsekvenser som delas. Det finns till exempel klipp på en hamster som gör back flips och filmer där man musiksatt olika beteendestörningar. Dela inte.

Fnissa åt fysiologiska fel

Många klipp med djur som har fysiologiska fel finns ute på sociala medier. Till exempel getter som svimmar. De kallas ”fainting goats” och är faktiskt ett fel hos getterna och inget att skratta åt. Flera filmer med djur som till exempel har amputerade ben finns också. Det kan vara väldigt välgjort och med goda intentioner men hur känns det när benen växer fel, och hur är det med naturligt beteende och normalt liv? Samma sak gäller amputerade hundar som ska gå på frambenen, hur påverkar felbelastningen övriga kroppen och hur är livskvaliteten? Dela inte.

Tänk kritiskt innan du gillar

Tänk efter innan du gillar eller sprider ett klipp. Fråga dig om det du ser verkligen är kompatibelt med god djurvälfärd och kärleksfull behandling av djur? Kanske ser det roligt ut när en hund som placerats bredvid två kaniner vilka gnager på morötter i en soffa och inte får något tittar bort och ser ut som att den skäms? Hunden är precis så obekväm av situationen som den ser ut att vara. Dela inte.

En bild säger mer än tusen ord

Varför är det då så farligt om vi delar eller gillar ett klipp där ett djur och ett barn busar även om barnet kanske är lite hårdhänt på barns vis? Hunden bet ju inte barnet och det är väl fint att kunna visa hur tålmodiga djur kan vara?

Därför att alla bilder och filmer sänder ut signaler om vad som är okej och ute. Om ett klipp visas mer än 12 miljoner gånger världen över sprids bilden att detta är ett sätt att umgås med djur. Alla kan göra misstag av ren okunskap och därmed utsätta djuren för obehag. Ju färre klipp på djur som sprids och misstolkas som gulliga och ju mer medvetna vi blir, desto bättre för alla djur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vårlökar innehöll förbjudna bekämpningsmedel

publicerad Igår 11:14
– av Sofie Persson
"Det är oroande att vi fortsätter hitta miljöskadliga bekämpningsmedel på helt vanliga växter", kommenterar Naturskyddsföreningens generalsekreterare.

Åtskilliga vårlökar som köps i svenska butiker innehåller miljöfarliga bekämpningsmedel som är förbjudna inom EU, enligt en rapport från Naturskyddsföreningen. Tulpanlökarna innehöll mest bekämpningsmedel.

I rapporten ”Miljögifter i vårlökar – en granskning av bekämpningsmedel i bivänliga vårblommor”  köpte man in lökar av tulpan, krokus och påskliljor från olika butiker runtom i Sverige för att undersökas. Alla vårlökar som köptes in var ursprungligen från Nederländerna. Totalt köpte man in 21 konventionellt odlade vårlökar och nio ekologiska. Sedan analyserade man vårlökarna med hjälp av det oberoende analysföretaget Eurofins.

Hela 19 av 21 konventionellt odlade vårlökar innehöll minst ett slags bekämpningsmedel, visar rapporten. Samtidigt innehåll åtta av dessa 21 ett medel som är förbjudet inom EU. Vidare innehöll nio av 21 minst ett PFAS-bekämpningsmedel och 13 av 21innehöll minst ett ämne som kan, eller misstänks kunna, orsaka cancer, ge genetiska defekter eller skada ofödda barn och även fertilitet i största allmänhet. Allra värst var tulpanlökarna.

Det är oroande att vi fortsätter hitta miljöskadliga bekämpningsmedel på helt vanliga växter. Växter som ska vara en glädje för våra trädgårdar borde inte innehålla ämnen som skadar naturen och oss människor. Vi uppmanar trädgårdsbranschen att ta sitt ansvar och skärpa sina kontrollrutiner, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande.

Vårlökar i krukor – mindre besprutade

Av de nio ekologiska vårlökarna innehöll endast en tulpanlök ett bekämpningsmedel.

I rapporten granskade man även vårlökar i kruka för att undersöka blommor och blad, och där var mängden bekämpningsmedel betydligt mindre. Endast två av totalt 20 testade blommande vårlökar i kruka hade rester av bekämpningsmedel.

Detta tyder på att växterna inte besprutas när de drivs upp samt att skadliga ämnena inte verkar ”följa med upp” i blomman där bin och andra pollinatörer ska äta.

Det är glädjande att se att de blommande vårlökarna i kruka inte verkar vara så besprutade. Jag tycker att man med gott samvete kan njuta av sina blommande vårlökar, som gör nytta för bin och andra pollinatörer i våra trädgårdar, säger Lexén.

Naturvårdsverkets tips till trådgårdsintresserade

Prata med personalen i butiken om du handlar växter – fråga hur blommorna de säljer har odlats och om det finns ekologiska alternativ.

Odla gärna växter som kommer år efter år, så behöver du inte handla nya växter. Du kan också ta sticklingar och samla egna frön, eller hitta plantor på plantloppis.

Om du köper nytt: Välj i första hand ekologiskt odlade växter och i andra hand växter märkta med Svenskt Sigill, i tredje hand andra växter odlade i Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hackspetten försvinner när trädplanteringar ersätter naturskog

publicerad 17 april 2025
– av Redaktionen
Hackspetten är beroende av stora, sammanhängande områden med naturskog för att överleva.

Den tretåiga hackspetten har minskat kraftigt i antal i Sverige under de senaste två decennierna. En ny studie visar att arten är starkt beroende av opåverkade naturskogar – något som blir allt ovanligare i takt med att dessa ersätts av trädplanteringar.

Nedanför fjällgränsen har antalet tretåiga hackspettar minskat med hela 52 procent sedan 2002, enligt Svensk fågeltaxerings årliga inventeringar. I en 30-årig studie kring sjön Vällen i Uppland har artens närvaro kartlagts. När studien inleddes 1993 hittades 15 individer, varav tolv i par. Sex år senare hade antalet sjunkit till åtta fåglar och tre par. År 2012 fanns lika många individer kvar – men endast ett par. Vid den senaste inventeringen 2023 hittades inga hackspettar alls.

Att en art försvinner från en plats är ganska dramatiskt, det blottlägger att det sker stora förändringar som arter inte överlever, Pär Eriksson från Upplandsstiftelsen, som har lett studien, till Natursidan.

De äldre naturskogarna i området har minskat drastiskt. Mellan 1992 och 2011 försvann hela 67,4 procent av de grandominerade skogarna i undersökningsområdet. Studien pekar på att detta sannolikt är orsaken till artens lokala försvinnande.

Den tretåiga hackspetten är beroende av stora, sammanhängande områden med naturskog för att överleva. I fjällnära trakter, där orörda skogar fortfarande finns kvar, klarar sig arten väl. I övriga delar av landet minskar populationerna i takt med att naturskogarna försvinner.

Fakta: Tretåig hackspett (Picoides tridactylus) 

Arten är en svartvit hackspett som lever främst i granskogar över hela tajgabältet. Hanen har en gul hjässa och arten har fått sitt namn för att den bara har tre tår. Den livnär sig på insekter som lever i döda eller skadade träd, särskilt barkborrar. Under häckningen lägger honan 3–5 ägg i ett bohål som paret hackat i ett dött träd. Båda föräldrar ruvar och matar ungarna. I Sverige är arten rödlistad som nära hotad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lodjuren trivs i Finland

publicerad 11 april 2025
– av Redaktionen

De senaste tjugo åren har antalet lodjur mer än fördubblats i finska skogar, uppskattas det enligt den senaste räkningen.

Under 1960-talet blev lodjuret en skyddad djurart i landet, men idag har den ökat så pass mycket att den anses livskraftig. De senaste tjugo åren har antalet lodjur i Finland mer än fördubblats och i år räknade man till 2300 individer.

Lodjur förekommer i hela Finland, förutom vid renskötselområdet i norr och vissa delar i Österbotten. Enligt Annika Herrero, forskare vid Naturresursinstitutet, förekommer lodjuren allra tätast i Nyland, Egentliga Finland, Tavastland och Södra Savolax.

En stor anledning till ökningen är riklig föda. Lodjur äter gärna harar och små hjortdjur, som till exempel vitsvanshjortar och rådjur, något det funnits mycket gott om i Finland. Fortplantningen går också framåt.

Lodjuren förökar sig effektivt, säger Herrero till finska statskanalen Yle.

Lodjuret var nära utrotning för omkring 100 år sedan, men även i Sverige finns idag cirka 1300 lodjur. Stammen har varit relativt stabil de senaste åren, där de ökat i vissa län och minskat i andra.

I både Sverige och Finland utförs en form av licensjakt på lodjur, i syfte att bland annat reglera stammarna i länderna. I Sverige motiveras jakten främst med att man vill minska risken för allvarlig skada på tamdjur, samtidigt som Världsnaturfonden WWF lyfter fram att lodjuren också har en viktig funktion i ekosystemet och efterlyser andra förebyggande åtgärder framom jakt. Vid årets svenska licensjakt fick totalt 87 lodjur skjutas, året innan var siffran betydligt högre då vart tionde lodjur fick skjutas i landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Östersjön blir bättre – och sämre

publicerad 11 april 2025
– av Redaktionen

Syrehalterna i vissa delar av Östersjön har förbättrats, särskilt i Finska viken. Men i andra områden, som Östersjöns huvudbassäng och Bottenhavet, är syreläget fortsatt sämre.

Den årliga forskningsresan med havsforskningsfartyget Aranda gick genom Finska viken, norra Östersjön och Bottniska viken. Resan genomförs inom EU:s ramdirektiv för havsmiljö och enligt det övervakningsprogram som Skyddskommissionen för Östersjön tagit fram. Under expeditionen samlades data in om bland annat syre-, salthalts- och temperaturskiktning i havet samt näringshalter.

Resultaten visar att syrehalten i Finska viken, från botten till ytan, är bättre än på fem år. Förhållandena var goda från östra delen av viken hela vägen till Hangö udd. Först vid Estlands nordvästra kust upptäcktes syrefritt vatten med svavelväte.

Även i Skärgårdshavet var syrenivåerna höga. Stormen Jari och ovanligt höga temperaturer hjälpte till att blanda om vattnet från ytan ner till botten.

Sämre på vissa håll

Forskarna bedömer generellt inte att förbättringen skett tack vare mänskliga insatser, utan på vädret. Vintrarna 2020 och 2025 hade liknande vädermönster med långvariga västvindar som pressade in nytt vatten i Finska viken.

Den senaste datan är heller inte odelat positiv, där en försämring skett av syrehalten i Bottenhavets djupområden.

I Östersjöns huvudbassäng är läget samtidigt oförändrat. Syrelöst vatten återfinns från 80–90 meters djup, och det syrefattiga området sträcker sig hela vägen från Bornholmsdjupet till de norra delarna av huvudbassängen.

Det syrefria området i huvudbassängen mäter nu nästan 50 000 kvadratkilometer, säger forskare Pekka Kotilainen i ett pressmeddelande.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.