MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 29 september 2025

måndag 29 september 2025

Djurklippen du aldrig ska dela på sociala medier

publicerad 2 maj 2021
– av Sofie Persson
En bild kan säga mer än tusen ord.
4 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

På sociala medier sprids ofta klipp på både tama och vilda gulliga djur. Många delar och kommenterar hur gulliga djuren är. Men är det så gulligt egentligen? I själva verket kan det vara så att de är livrädda.

När djurklipp sprids på sociala medier bör du tänka en extra gång innan du delar eller kommenterar. Det kan vara så att djuret eller djuren i klippen är livrädda och det som tolkas som gulligt egentligen är en panikreaktion. Här listar Djurskyddet råd att tänka på när du tittar på klipp och bilder av djur på sociala medier.

Kaninen som badar i vasken är livrädd

Med öronen vilande på kanten och vattnet som spolas på magen tycks kaninen njuta som om den vore på ett SPA. Just det här specifika klippet har haft 12 489 899 visningar. Men kaninen spelar faktiskt död. En chockreaktion när överlevnadsinstinkten har slagit in. Helt onaturligt för kaniner att ligga på rygg och tvättas med schampo i en vask. Minnesregel: finns ett djur som ligger blickstilla i klippet? Det kan vara en panikreaktion. Dela inte.

Sengångaren på axeln

Vilda djur ska inte sitta på människors axlar eller ens vara i närheten av människor som kan röra dem. Ordnar en researrangör så att besökarna kan klappa eller komma så nära vilda djur att de äter direkt ur handen har djuret vid någon tidpunkt i sitt liv brutits ner och tvingats låta sig hanteras. Bilder tillsammans med vilda djur tas alltid på djurets bekostnad.

Minnesregel: är det ett vilt djur som hålls i eller hanteras av människor? Dela inte.

Utklädda djur

Djur behöver nödvändigtvis inte lida av att klä ut sig men frågan är hur fotosessionen har gått till. Människor delas i åsikter här. Vissa tycker att det inte är värre än att ta på en hund en sele eller att sadla en häst, men vissa menar att det beror på vad djuret är tränat till. En hund är tränad till att ha sele eller halsband samtidigt som många djur inte är tränat att ha tomteluva på sig.

Minnesregel: är djuret utklätt så att det inte kan röra sig normalt? Dela inte.

Små barn som drar i hundar

Det kan vara jättegulligt att visa sitt barn kravla runt på en stor hund och dra den i öronen och kinderna. Men detta är inte en bra början för barn att lära sig umgås med djur. Även om det inte händer något allvarligt i klippet så utsätts hunden för obehag och det uppmuntrar föräldrar att låta sina barn bete sig så mot djur. Minnesregel: drar barn i ett djur och djuret låter det hållas? Att inget händer är helt och hållet tack vare djurets förmåga att hantera något den inte skulle ha behövt utsättas för. Dela inte.

Supersmå fluffiga djur som ramlar omkull

När en liten fluffig hund med stort huvud ramlar kan det se väldigt gulligt ut, men kom ihåg att djur inte är leksaker utan levande varelser som avlats fram för att svara mot vårt ”gullighetsbehov”. Deras stora huvuden och ögon i förhållande till den lilla kroppen har redan från start hindrat dem från att röra sig obehindrat. Dela inte.

Skratta åt stereotypier

Stereotypier som ser ”konstiga” eller ”roliga” ut dyker ofta upp på olika filmsekvenser som delas. Det finns till exempel klipp på en hamster som gör back flips och filmer där man musiksatt olika beteendestörningar. Dela inte.

Fnissa åt fysiologiska fel

Många klipp med djur som har fysiologiska fel finns ute på sociala medier. Till exempel getter som svimmar. De kallas ”fainting goats” och är faktiskt ett fel hos getterna och inget att skratta åt. Flera filmer med djur som till exempel har amputerade ben finns också. Det kan vara väldigt välgjort och med goda intentioner men hur känns det när benen växer fel, och hur är det med naturligt beteende och normalt liv? Samma sak gäller amputerade hundar som ska gå på frambenen, hur påverkar felbelastningen övriga kroppen och hur är livskvaliteten? Dela inte.

Tänk kritiskt innan du gillar

Tänk efter innan du gillar eller sprider ett klipp. Fråga dig om det du ser verkligen är kompatibelt med god djurvälfärd och kärleksfull behandling av djur? Kanske ser det roligt ut när en hund som placerats bredvid två kaniner vilka gnager på morötter i en soffa och inte får något tittar bort och ser ut som att den skäms? Hunden är precis så obekväm av situationen som den ser ut att vara. Dela inte.

En bild säger mer än tusen ord

Varför är det då så farligt om vi delar eller gillar ett klipp där ett djur och ett barn busar även om barnet kanske är lite hårdhänt på barns vis? Hunden bet ju inte barnet och det är väl fint att kunna visa hur tålmodiga djur kan vara?

Därför att alla bilder och filmer sänder ut signaler om vad som är okej och ute. Om ett klipp visas mer än 12 miljoner gånger världen över sprids bilden att detta är ett sätt att umgås med djur. Alla kan göra misstag av ren okunskap och därmed utsätta djuren för obehag. Ju färre klipp på djur som sprids och misstolkas som gulliga och ju mer medvetna vi blir, desto bättre för alla djur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rönn – nyttiga bär och magiska krafter

publicerad 26 september 2025
– av Redaktionen
Rönnbär går utmärkt att frysa in eller torka.
4 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Rönnbär är extremt rika på c-vitamin och antioxidanter och rönnen har länge varit ett aktat skyddsträd som omnämns som magiskt i gammal folktro och nordisk mytologi.

Rönn är ett vanligt träd i Sverige som många idag ofta kanske går förbi utan tänka särskilt mycket på. Förr hade dock rönnen en mycket speciell plats i den nordiska miljön och ansågs exempelvis kunna skydda mot onda krafter. Bären som kommer under hösten innehåller även mycket nyttigheter och kan med fördel både frysas och torkas. Frågan är även om det gamla talesättet att rönnen kan förutspå hur vintern blir är sann eller inte…


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 7 oktober 2022.


Ett året runt-träd

Rönnen växer på flera håll i Europa, Nordamerika och Asien och ses ofta som ett typiskt höstträd, men det är faktiskt ett träd som är vackert året om och gör sig bra som trädgårdsträd eftersom den är lättodlad och ofta frisk. Ofta växer den snabbt, men blir dock inte mer än 50 till 60 år gammal. Det finns flera olika sorters rönn, exempelvis finns den som gulfruktiga träd och även en variant som kallas sötrönn.

Tre bär om dagen räcker

Rönnbär har tidigare kanske inte uppfattats som särskilt ätbart, men har fått en renässans på senare år. Bären är egentligen små äppelfrukter och är ofta beska och syrliga i smaken. Efter den första frosten ska bären kunna bli mildare i smaken.

Bären är oerhört rika på c-vitamin och endast tre bär om dagen ska kunna täcka dagsbehovet. Bra att tänka på är att rönnbären även innehåller sockeralkoholen sorbitol, som ofta används som sötningsmedel i livsmedel, och äter man en större andel kan det ha en laxerande effekt, noterar Land. På grund av detta kan bären fungera bra mot förstoppning.

De innehåller även antioxidanter i form av polyfenoler och en del betakaroten. Bären har också en mindre del av flera andra vitaminer och mineraler. Likt lingon och tranbär ska rönnbär kunna förebygga urinvägsinfektioner och användes tidigare även för att behandla skörbjugg, ledvärk och njursten.

Frys in eller torka

Rönnbär går med fördel att frysa, då kan man också skörda innan den första frosten för att sedan få den mildare smaken. Det är också vanligt att torka rönnbär för att sedan använda i fil eller gröt. Torkade rönnbär kan man också göra till ett pulver med hjälp av en kaffekvarn.

Annars går det också utmärkt att göra sylt, marmelad eller gelé på bären. Tillsammans med äpple brukar bären göra sig bra. Likt lingon innehåller rönnbär bensoesyra, vilket är ett naturligt konserveringsmedel. Rönnbär passar även bra att ha i bröd.

Torkade rönnbär kan man dessutom brygga te av, vilket också fungerar att göra med unga blad från rönnen.

Tänk på fåglarna

Efter frosten, när bären blir mildare, blir också rönnbären mat till flera fågelarter och är en viktig föda under vintern. Även om rönnar kan bli väldigt höga och vi knappast når alla bären kan det därför vara bra att tänka på att lämna bär till fåglarna. Man kan även frysa in och spara till fågelbordet framåt senvintern.

Magiska krafter

Rönn är ett fornnordiskt namn för ”röd” och trädet har haft en speciell plats i den nordiska miljön. I de norra delarna av Sverige var det ett vanligt vårdträd, ett träd som fungerade som en slags förbindelse med andevärlden och även kunde ses som en levande skyddsande för gården. Speciellt på gårdar i skogen, där så kallade skogsfinnar kan ha bott, utgör rönnen ofta vårdträdet eftersom det var en viktig symbol för de migrerande finnarna. I det finska nationaleposet Kalevala kan vi läsa att ”Helig rönnen är på gården”. I Finland förekommer det fortfarande att man har rönn som vårdträd på gården.

I Skáldskaparmál, en del av Snorres Edda, räddar asen Tor sig själv från en ström med hjälp av en rönn och enligt folktro fick rönnen då kraft av Tor som tack för hjälpen. Rönnen ansågs skydda mot exempelvis blixtnedslag samt även mot trolldom och den så kallade skogsfrun. Flygrönn, det vill säga en rönn som börjat gro och växa som ett eget träd i ett annat träd, ansågs vara extra magisk och särskilt beskyddande.

Något av de mest kända talesätten om rönnen är att den ska kunna förutspå hur vintern blir. Har rönnen många bär kommer en kall vinter. Dock menar Ulf Sperens, före detta forskare vid Umeå Universitet, att detta är en skröna.

– Rönnarna kan inte förutsäga framtiden, sade Sperens till Land.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Staten sviker naturen – nu måste företag hoppa in

publicerad 25 september 2025
– av Redaktionen
Regeringens minskade anslag syns tydligt – vandringsleder runt om i landet vittnar om år av vanvård och eftersatt underhåll.
2 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Regeringens nedskärningar på naturunderhållet syns tydligt – leder, broar och vindskydd förfaller. Nu satsar istället Naturkompaniet miljoner på att rusta upp det svenska friluftslivet.

I regeringens budget förra året fick Naturvårdsverket betydligt mindre pengar att dela ut till landets länsstyrelser – pengar som används för upprustning av naturreservat och nationalparker. Redan vid tidpunkten varnade både Friluftsfrämjandet och Turistföreningen vad den minskade budgeten skulle innebära för de svenska vandringslederna, grillplatserna och andra naturvårdsprojekt.

Under året har man sett en markant försämring på leder, utedass, broar, vindskydd, fågeltorn och annat i den svenska naturen. I budgeten finns helt enkelt inte utrymme för de resurser som behövs för att underhålla de hjälpmedel som finns i naturen.

Rustar upp leder

Nu kommer Naturkompaniet, genom sitt initiativ Naturbonusen, att dela ut tre miljoner kronor för att rusta upp vissa vandringsleder.

Anslagen från statligt håll minskar samtidigt som fler och fler är ute i naturen och vandrar. Det är en självklarhet att vi måste hålla våra leder intakta och säkra – det är ett sätt att hålla både människor och natur friska. Dessutom är det ju så att vandring är för alla, det fungerar för alla människor och för alla åldrar. Det är också en aktivitet som är utmärkt att göra tillsammans med någon annan, man kan prata och umgås samtidigt som man får med sig allt gott som naturen ger en, säger Henrik Hoffman, vd vid Naturkompaniet, till Natursidan.

Totalt kommer 13 vandringsleder att få 230 769 kronor var, där man bland annat kommer att sätta upp nya vindskydd och övernattningsstugor.

Bland annat kommer Gästrikeleden, Högboleden och Digeröleden rustas upp med bredare spänger, vindskydd, bryggor och eldstad. S:t Olavsleden i Östersund kommer att få en ny sträckning med spänger, rastplatser, broar, förstärkningslager med grus och ett torrdass. Söderut kommer Skåneleden att få nya toaletter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Många svenskar är växtblinda – men vill inte vara det

publicerad 18 september 2025
– av Redaktionen
Hundkäx (Anthriscus sylvestris).
2 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Ett stort antal svenskar är växtblinda, visar en undersökning från Pollinera Sverige. Samtidigt har svenskarna ett stort intresse för naturen och vill lära sig mer om vilda växter.

I undersökningen frågade man 1 000 svenskar om sin kunskap kring naturen och vilda växter, träd och buskar – där syftet var att få en bild av det rådande kunskapsläget.

Av dessa svarade 58 procent att de kan namnet på under tio vilda, inhemska växter. Nio procent svarade att de inte kunde några alls. I snitt kunde svenskarna namnet på 6,5 vilda växter. Främst är det unga i åldern 18–34 som anser sig ha dåliga kunskaper om svenska vilda växter, där 72 procent anser sig ha dåliga kunskaper.

Så kallad växtblindhet är en informell benämning för människans tendens att ignorera växtlighet och kan också syfta på att man inte erkänner växtlighetens betydelse för biosfären, men i det här fallet handlar det snarare om svenskarnas okunskap än ointresse.

”Stor efterfrågan på mer kunskap”

Samtidigt uppger 69 procent att de har ett stort eller ganska stort intresse för naturen och växter, endast fyra procent menar att de inte har något intresse alls, och två procent undviker att vistas i naturen. 64 procent är oroliga över förlusten av biologisk mångfald eller att arter dör ut.

Svenskarna visar också en stark vilja att öka sina naturkunskaper, där 60 procent är intresserade av att lära sig mer om vilda växter. Bland unga vill 58 procent lära sig mer.

Resultatet visar på kunskapsbrist men också stor efterfrågan på mer kunskap”, skriver Pollinera Sverige i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Avverkning kan ha förvärrat skyfallsolyckorna

publicerad 17 september 2025
– av Redaktionen
Ett godståg med ammunition och diesel spårare ur efter skyfallen.
2 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Skogsstyrelsen har under flera år varnat för att avverkning nära infrastruktur ökar riskerna vid skyfall. Nu visar en analys att avverkningen delvis kan ha bidragit till de senaste olyckorna i Västernorrland.

De senaste veckorna har skyfallen i Västernorrland orsakat kaos i samhället. Ett stort antal vägar har förstörts, tåg med farligt gods har spårat ur och en person har även avlidit till följd av olyckorna. I Kramfors kom det exempelvis 123,5 millimeter regn på ett dygn, vilket är det högsta som uppmätts i september sedan 1913 – enligt statistik från SMHI.

En av orsakerna bakom kaoset kan vara det svenska skogsbruket, enligt en analys som Skogsstyrelsen genomfört. Två av de värsta olyckorna i Västernorrland har nämligen skett i områden där man avverkat mycket skog de senaste åren, visar underlaget som Bonniertidningen DN tagit del av.

Den ena olyckan skedde utanför Härnösand, där en man körde ner i en spricka i en förstörd väg och avled. Den andra olyckan handlar om godståget som spårade ur i Skorped vid en sjö, där tåget innehöll bland annat ammunition och diesel.

Skogsstyrelsen har varnat för att omfattande avverkning kan påverka samhällsviktiga funktioner i flera år, särskilt när det sker i branta slänter. I ett flertal rapporter som lämnats in till regeringen har man lyft frågan, men ingenting har hänt.

Vi har varnat för riskerna väldigt länge och det verkar vara just det vi ser exempel på nu. Vi behöver göra en ordentlig analys av orsak och verkan tydligt, men utifrån det vi vet hur avverkning påverkar avrinning ser det problematiskt ut, säger Anja Lomander, markspecialist på Skogsstyrelsen.

”Måste förändras snabbt”

Avverkning av skog kan göra att avrinningen fördubblas när det kommer skyfall, eftersom träden inte är där dels fångar vattnet i trädkronorna, dels suger upp det i rötterna, något som är särskilt riskabelt i branta sluttningar. Även körspår och diken gör det lättare för vattnet att rinna ner och dessa typer av avverkningar har dock ökat i Sverige de senaste åren.

Lomander menar att det saknas både kunskap och resurser inom området, samt att dagens regelverk gör att Skogsstyrelsens granskningar av skogsägarnas avverkningsanmälningar inte räcker.

Det måste förändras snabbt för att inte fler liv ska gå till spillo och för att inte kostnaderna för samhället ska bli enorma, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.