MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 14 maj 2025

onsdag 14 maj 2025


Apor kan känna igen gamla vänner på bild

publicerad 8 januari 2024
– av Sofie Persson
Schimpanser på Taronga Zoo, Sydney, Australien.

Apor kan känna igen gamla vänner de inte sett på över 25 år, visar en studie. Det är nytt rekord för hur långt det sociala minnet hos djur är, ett rekord som delfiner tidigare hade.

I en studie visades schimpanser och bonobos vid Edinburgh Zoo i Skottland, Planckendael Zoo i Belgien och Kumamoto Sanctuary i Japan fotografier av apor som antingen avlidit eller lämnat gruppen. För jämförelse presenterades de även bilder av tidigare okända apor. Forskarna från University of California och Johns Hopkins University valde ut bilder på individer som aporna inte sett under perioder från nio månader till 26 år, och noterade tidigare relationer mellan aporna.

Forskarna placerade sedan två fotografier framför aporna, ett av en bekant apa och ett av en okänd, och observerade var och hur länge de tittade. Resultaten, publicerade i Proceedings of the National Academy of Sciences, visade att aporna tittade ”betydligt längre” på bekanta apor, oavsett tid sedan senaste mötet, och ännu längre på de de tidigare varit vänliga mot.

Bonobon Louise hade inte sett sin syster Loretta eller brorson Erin på 26 år, men visade en tydlig tendens att titta på deras bilder under experimentet.

Det verkar som om detta närmar sig ett slags livslångt minne för dessa djur, säger professor Christopher Krupenye till CNN.

Hoppas på ökad empati

Denna upptäckt utgör ett nytt rekord för längden på socialt minne hos icke mänskliga djur. Tidigare forskning har visat att delfiner kan minnas individer de inte sett på 20 år.

Forskningen pekar även mot att apor kan sakna sina nära och kära, även om det inte går att bevisa i nuläget. Däremot menar forskarna att tanken på att minnas andra kan utgöra en ”kraftfull kognitiv mekanism” som tidigare endast ansetts vara unikt mänskligt.

Vår studie fastställer inte att de gör detta, men den väcker frågor om möjligheten att de kan ha förmågan att göra det, säger biologen Laura Lewis.

Författarna hoppas att studien ökar medvetenheten om hot som tjuvjakt och avskogning. Framtida forskning planeras för att undersöka om apor kan känna igen vänner som de ser ut nu, samt om andra primater också har långvariga sociala minnen.

Vi hoppas att dessa resultat kommer att ge människor mer empati med våra närmaste levande kusiner, säger Lewis.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trana sätter nytt rekord

Den biologiska mångfalden

publicerad Igår 17:27
– av Redaktionen
Lady B ringmärktes redan 1997.

Med nära 28 år på nacken har Lady B satt nytt åldersrekord för tranor i Sverige.

Det var den 30 juni 1997 som tranan ringmärktes i Håcksvik i Svenljunga kommun, som ligger i sydöstra Västergötland. Då var hon endast sju till åtta veckor gammal. Tranan, som fick namnet Lady B, har sedan ringmärkningen övervintrat i bland annat Tyskland och Spanien men kommer tillbaka varje år och häckar i Sverige, inte långt ifrån där hon blev ringmärkt.

I Tranemo i Västergötland, knappt en mil från där hon ringmärktes som unge, häckar Lady B varje år sedan 2002. Totalt har hon fått tio ungar genom åren, varav sex som också blivit ringmärkta.

I år sågs hon första gången den 21 mars i sitt revir med sin partner, skriver Birdlife Sverige. Det är totalt 27 år sedan och 270 dagar efter ringmärkningen på 90-talet. Det gör att Lady B sätter åldersrekord för tranor i Sverige.

Även i år ser det ut att bli ungar för Lady B, då ruvningen påbörjats under början av maj.

Fakta: Trana (Grus grus)

Tranan är en stor flyttfågel med grå fjäderdräkt, svartvit hals och röd hjässa. Den häckar i våtmarker i Sverige och lever av växter, insekter och smådjur. På våren återvänder tranorna i stora flockar från södra Europa, och Hornborgasjön i Västergötland är en välkänd plats för att se deras spektakulära dans.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Var tredje dos antibiotika hamnar i floder

publicerad 12 maj 2025
– av Redaktionen

Nära en tredjedel av all antibiotika som används globalt hamnar i floder, visar en studie. Totalt uppskattar man att sex miljoner kilometer floder världen över har för höga koncentrationer av antibiotika.

I studien, som publicerats i PNAS Nexus, har man kartlagt omfattningen av den globala föroreningen av antibiotika i vattendrag världen över. Det har gjorts med hjälp av en global modell som validerats med fältdata från cirka 900 flodplatser, där man tittat på de 40 mest använda antibiotikasorterna.

När man använder antibiotika bryts en del ner i kroppen, men rester följer med urinen ut i avloppsvattnet. Därifrån kan de spridas vidare genom reningsverk, floder och till slut till havet – konstaterar forskare vid McGill University i Kanada.

Tusentals ton hamnar i naturen

Forskarna beräknade att cirka 8 500 ton antibiotika – nästan en tredjedel av vad människor konsumerar årligen – hamnar i flodsystemen runtom i världen varje år. Detta trots att en stor del passerat avloppssystemen. Vidare når 11 procent, 3 300 ton, haven. Den årliga konsumtionen av antibiotika som används av människor beräknas vara 29 200 ton.

Problemet finns på alla kontinenter, men anses vara som värst i Sydostasien. Där har man en hög användning av antibiotika och begränsad avloppsrening vilket ökar problematiken.

Bidrar till resistens

Antibiotika i vattendrag utgör risk för både miljö och människor eftersom ämnena är giftiga och det kan även bidra till utveckling av antibiotikaresistens, varnar forskarna. Totalt uppskattar man att sex miljoner floder har för höga nivåer av antibiotika.

Våra resultat visar att antibiotikaföroreningar i floder som härrör från människors konsumtion är ett kritiskt problem, som sannolikt skulle förvärras av veterinärmedicinska eller industriella källor till relaterade föreningar, säger Jim Nicell, professor vid McGill University, enligt Phys.org.

Resultaten är särskilt anmärkningsvärda eftersom studien inte tog hänsyn till antibiotika från boskap eller läkemedelsfabriker, som båda är stora bidragsgivare till miljöföroreningar, utan fokuserade endast på mänsklig konsumtion. De största bovarna är ämnena amoxicillin, ceftriaxon och cefixim.

Det behövs därför övervakningsprogram för att upptäcka antibiotika eller andra kemiska föroreningar i vattendrag, särskilt i områden som vår modell förutspår vara utsatta för risk.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vildare skogar mer motståndskraftiga

publicerad 10 maj 2025
– av Redaktionen
Visenter på Bornholm.

Återförvildande av natur och skogar ökar inte bara den biologiska mångfalden utan även ekosystemens motståndskraft i allmänhet, enligt en studie ledd av Lunds universitet.

Så kallad rewilding – att återintroducera växt- och djurarter i landskap där de tidigare funnits – är en växande metod inom naturvård. I Sverige har man exempelvis gjort en förstudie kring huruvida visenter ska återintroduceras i svensk natur.

I en ny studie från bland andra Chinese Academy of Sciences, Universitetet i Köpenhamn, University of Augsburg och Aarhus universitetet, ledd av Lunds universitet, har forskare undersökt skogar som i olika stor utsträckning får sköta sig själva fram till avverkning. En rad parametrar som struktur, funktion och långsiktig hållbarhet har studerats och sedan jämförts med skogar som sköts med konventionella förvaltningsmetoder.

Vi utforskar begränsningarna med konventionella skogsbruksmetoder, såsom intensiv skötsel av monokulturella plantager där bara en trädart odlas. I stället presenterar studien ett skogsbruk inspirerat av rewilding som alternativ för att återställa ekologiska processer och förbättra skogslandskapens resiliens och hållbarhet globalt, säger Lanhui Wang, forskare i naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Resultatet från studien visar på konkreta strategier som kan tillämpas på flera nivåer, från lokal skogsskötsel till internationell policy, genom praktiska riktlinjer som att främja naturlig återväxt och återinföra nyckelarter genom så kallad assisterad migration, menar forskarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Åkesson avfärdar klimatalarmismen: ”Ingen anledning att ha panik”

Klimatöverdrifterna

publicerad 7 maj 2025
– av Redaktionen
Jimmie Åkesson vill att fokus ska ligga på långsiktiga och hållbara satsningar - inte snabba paniklösningar.

Till skillnad från de flesta andra svenska etablissemangspolitiker är SD-ledaren Jimmie Åkesson mycket skeptisk till den klimatalarmistiska retorik som dominerar – och vill att EU ska bromsa sina klimatsatsningar.

Åkesson tror inte att ”klimathotet” i verkligheten är så allvarligt som det ofta utmålas av politiker och i massmedia, och han köper heller inte argumentet att vi måste skynda oss och göra allt vi kan innan det är för sent.

– Jag delar inte uppfattningen att det är så bråttom, säger han till tabloiden Aftonbladet. Istället vill han lägga mer resurser på den militära upprustningen.

– Jag är absolut ingen expert, men alla jag pratar med som på riktigt har satt sig in i vad IPCC:s olika rapporter och scenarier säger, så finns det ingen som helst anledning att ha panik eller klimatångest, eller någonting sådant överhuvudtaget.

Istället för snabba och ogenomtänkta åtgärder som kan få mycket negativa konsekvenser för samhället i stort, argumenterar Sverigedemokraternas partiledare för att vi bör satsa på en långsiktig omställning och elektrifiering.

Att Åkesson avviker från det etablerade narrativet vad gäller klimatfrågan har som väntat inte fallit i god jord hos alla.

Klimatprofessor: ”Väldigt bråttom”

Markku Rummukainen är professor i klimatologi vid Lunds universitet och representerade fram till 2023 Sverige i FN:s klimatpanel IPCC – ett organ som bland annat har till uppgift att sammanställa och presentera forskning kopplad till påstådda klimatförändringar, global uppvärmning och dess konsekvenser.

Klimatprofessorn rasar mot Åkessons utspel och hävdar med bestämdhet att dennes uppfattning går emot IPCC:s rapporter – och till skillnad från SD-ledaren betonar Rummukainen att det är ”väldigt bråttom” att stoppa klimatförändringarna.

– Ja, det är det. Det finns givetvis olika möjligheter för utvecklingen framåt beroende på det vi gör. Det finns möjligheter att begränsa klimatförändringen mellan 1,5 och 2 grader. Om vi inte tar klimatfrågan på allvar så kommer vi hamna på högre siffror.

– Enligt IPCC spelar alla utsläpp roll. Vi ser redan, och påverkas av, effekter av klimatförändringen. Det handlar om stigande temperatur, ökad havsnivå och mer extremer som kraftigare värmeböljor och kraftigare regn. Effekterna ökar snabbt med utsläppen, fortsätter han.

”Går i Putin ledband”

Även Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén upprörs över Jimmie Åkessons kommentarer och menar att han ”fått hela klimatfrågan om bakfoten”.

Helldén gör också upprepade försök att koppla ihop SD-ledaren med Ryssland och Vladimir Putin – detta eftersom rysk gas- och oljeexport påstås gynnas om EU inte storsatsar på ”grön” energi.

– Det skulle stärka de stater som vi nu försöker rusta oss emot. Den politiken han driver är ju verkligen att gå i Putins ledband. Han måste jubla över det som sägs.

– Rysslands enorma export av gas och olja är högre än de bistånd Europa ger till Ukraina. Om EU skulle bromsa klimatarbetet kan Ryssland fortsätta exporten. Det blir Putin som vinner på det, upprepar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.