MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 7 september 2025

söndag 7 september 2025

Tusentals intresserade av Musks hjärnimplantat

publicerad 10 november 2023
– av Markus Andersson
Neuralink Elon Musk
Neuralink har redan genomfört operationerna på grisar och apor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tusentals människor har uttryckt intresse för att få ett av Neuralinks hjärnimplantat inopererat, enligt en nyligen publicerad Bloomberg-rapport från Ashlee Vance, som tidigare bland annat författat Elon Musks biografi.

Ingreppet förväntas ta ”ett par timmar” och genomförs av en kirurg – därefter tar det ytterligare 25 minuter för en robot att sätta in enheten som ska ersätta den del av skallen som avlägsnas.

Vance, som sade sig ha besökt Neuralinks anläggningar 10 gånger på tre år, berättar att företaget ännu inte implanterat sin enhet i en människa men att man har som mål att operera 11 personer nästa år och över 22 000 fram till 2030.

Tidigare i år gav USA:s läkemedelsmyndighet Neuralink, som Musk grundade 2016, godkännande att påbörja tester på människor med enheten som Musk beskrivit som en ”Fitbit i din skalle”. FDA hade tidigare avvisat Neuralinks ansökan om att genomföra mänskliga tester i mars på grund av säkerhetsproblem – bland annat eftersom ledningarna som är anslutna till hjärnchippet riskerar att röra sig i en försökspersons huvud eller att chippet kan överhettas.

I september började företaget rekrytera för sina första tester på människor. Neuralink skrev i ett blogginlägg att man letade efter personer som hade förlamning i alla fyra extremiteterna på grund av ryggmärgsskada eller amyotrofisk lateral skleros. Företaget säger att det hoppas att så småningom kunna skapa en enhet som kommer att skapa en slags symbios mellan människor och maskiner och göra det möjligt för människor att skicka meddelanden eller spela spel endast med hjälp av sina tankar. Men först och främst hoppas företaget kunna hjälpa människor med neurologiska sjukdomar.

Hård konkurrens

Enligt Vance finns det ”ett stort intresse från tusentals potentiella patienter” – men tillägger att trots intresset, letar företaget alltjämt efter ”någon som är villig att få en bit av sin skalle borttagen av en kirurg så att en stor robot kan sätta in en serie elektroder och supertunna ledningar i deras hjärna”.

Själva ingreppet förväntas ta ”ett par timmar” och genomförs av en kirurg. Sedan tar det ytterligare 25 minuter för en robot att sätta in enheten – denna ska också ersätta den del av skallen som avlägsnas.

Hittills ska fler än 155 operationer ha genomförts med roboten på en mängd olika djur – bland annat grisar och apor. Enligt Vance har Musk också förhoppningar om att roboten snart kan genomföra operationen helt utan mänsklig hjälp.

Neuralink har inte velat kommentera publiceringen. Det kan dock noteras att bolag som Synchron och Onward, som fokuserar på ”hjärndatorer”, redan har påbörjat tester på människor – någonting som bidrar till att Musk vill påskynda utvecklingen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Google slipper sälja Chrome – får behålla webbläsaren trots monopoldom

Övervakningssamhället

publicerad 3 september 2025
– av Markus Andersson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En federal domare i USA avfärdade justitiedepartementets krav på att Google skulle tvingas sälja sin Chrome-webbläsare för att bryta sitt sökmonopol. Domen markerar en viktig milstolpe i det mest betydelsefulla antitrustmålet mot ett teknikjätte på 25 år.

Domare Amit Mehta vid DC:s distriktsdomstol beslutade på tisdagen att Google inte behöver sälja sin Chrome-webbläsare, trots att företaget för över ett år sedan befanns ha brutit mot antitrustlagstiftningen (konkurrenslagstiftning) genom sitt olagliga monopol inom onlinesökning, skriver The Verge.

Mehta avfärdade flera av justitiedepartementets mest ambitiösa förslag för att återställa konkurrensen på marknaden. Förutom att låta Google behålla Chrome får företaget även fortsätta betala distributionspartners för förinstallation och standardplacering av sina sök- och AI-produkter.

Domaren beordrade dock Google att dela värdefull sökinformation med konkurrenter som kan hjälpa dem att konkurrera bättre, samt förbjöd företaget från att ingå exklusiva distributionsavtal som skulle kunna stänga ute rivaler.

Omfattande konsekvenser väntar

— Vi har farhågor om hur dessa krav kommer att påverka våra användare och deras integritet, och vi granskar beslutet noggrant, sade Lee-Anne Mulholland, Googles vicepresident för regulatoriska frågor, i ett uttalande.

Justitiedepartementets antitrustchef Gail Slater var mer triumferande i sitt uttalande:

— Den första Trump-administrationen stämde Google för att återställa konkurrensen för miljontals amerikaner som utsätts för Googles monopolmissbruk. Idag har den andra Trump-administrationen vunnit ett rättsmedel för att göra just det.

I sitt 230 sidor långa beslut förklarade Mehta att även om Googles standardstatus som sökmotor i Chrome ”utan tvekan bidrar till Googles dominans inom allmän sökning”, är ett påtvingat försäljning av webbläsaren ytterst ”en dålig lösning för detta fall”.

Det skulle vara otroligt rörigt och mycket riskabelt, sade domaren om en potentiell Chrome-försäljning, eftersom webbläsaren inte fungerar som en ”fristående verksamhet” och är starkt beroende av Googles egen infrastruktur.

Konkurrenter kritiska till beslutet

DuckDuckGo:s vd Gabriel Weinberg, som vittnade som sökkonkurrent för regeringens sida, kritiserade Mehtas beslut hårt:

— Google kommer fortfarande att tillåtas använda sitt monopol för att hålla tillbaka konkurrenter, inklusive inom AI-sökning. Som resultat kommer konsumenterna att fortsätta lida.

American Economic Liberties Project, en grupp som förespråkar starkare antitrustövervakning av teknikindustrin, kallade Mehtas dom för en akt av ”feghet”.

— Man finner inte någon skyldig till bankrån och dömer honom sedan till att skriva ett tackbrev för bytet.

Målet, som ursprungligen lämnades in 2020, kan nu överklagas av Google hela vägen upp till Högsta domstolen. Implementeringen av eventuella lösningar kan därmed dröja år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

IP-adresser används för att spåra arbetslösa

publicerad 1 september 2025
– av Redaktionen
Arbetsförmedlingen har redan hittat cirka 4000 personer som tycks ha loggat in från ett annat land än Sverige.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Arbetsförmedlingen har börjat spåra arbetslösas IP-adresser för att kontrollera att de verkligen befinner sig i Sverige. Cirka 4 000 personer som loggat in från utländska IP-nummer riskerar nu att förlora sin ersättning.

För att ha rätt till A-kassa och andra former av ersättning kopplade till att man är arbetslös ställs vissa krav. Ett av dessa krav är att man måste befinna sig i Sverige, detta för att vara tillgänglig ifall ett arbete dyker upp.

När den arbetssökande loggar in på Arbetsförmedlingens hemsida kontrolleras nu personens IP-adress. Om personen loggar in från ett utländskt IP-nummer antyder detta att denne befinner sig i ett annat land.

Arbetsförmedlingen har börjat spåra arbetssökande sedan slutet av juni och myndigheten har redan hittat cirka 4 000 personer som till synes har loggat in från ett annat land än Sverige.

Det är ett sätt att motverka risken för felaktiga utbetalningar. Vi pratar om personer som befinner sig utomlands fast de borde vara i Sverige och söka arbete eller delta i arbetsmarknadspolitiska program, säger Andreas Malmgren, verksamhetscontroller på Arbetsförmedlingen, till Bonniertidningen DN.

Ingen av personerna har ännu kontaktats, men myndigheten planerar att ta kontakt under september. Dessa personer riskerar att få sin ersättning indragen.

Vidare ska myndigheten även ha upprättat ett särskilt verktyg för att kontrollera om arbetssökande använder sig av VPN, så att ingen ska hamna bland de utpekade av misstag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Wifi-signaler kan identifiera personer med 95 procents säkerhet

Övervakningssamhället

publicerad 21 augusti 2025
– av Markus Andersson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Italienska forskare har utvecklat en teknik som kan spåra och identifiera individer genom att analysera hur wifi-signaler reflekteras mot mänskliga kroppar. Metoden fungerar även när personer byter kläder och kan användas för övervakning.

Forskare vid La Sapienza-universitetet i Rom har tagit fram en ny metod för att identifiera och spåra människor med hjälp av wifi-signaler. Tekniken, som forskarna kallat ”WhoFi”, kan känna igen personer med en träffsäkerhet på upp till 95 procent, skriver Sweclockers.

Metoden bygger på att wifi-signaler reflekteras och bryts på olika sätt när de träffar mänskliga kroppar. Genom att analysera dessa reflektionsmönster med hjälp av maskininlärning och artificiella neuronnät kan forskarna skapa unika ”fingeravtryck” för varje individ.

Fungerar trots klädbyten

Försöken visar att dessa digitala fingeravtryck är stabila nog för att identifiera personer även när de byter kläder eller bär ryggsäck. Den genomsnittliga igenkänningsgraden ligger på 88 procent, vilket forskarna menar är jämförbart med andra automatiska identifieringsmetoder.

Forskningsresultaten publicerades i mitten av juli och beskriver hur tekniken skulle kunna användas inom övervakningssammanhang. Enligt forskarna kan WhoFi lösa problemet med att återidentifiera personer som först observerats via en övervakningskamera på en plats och sedan behöver hittas i bildmaterial från kameror på andra platser.

Kan användas för övervakning

Tekniken öppnar för nya möjligheter inom säkerhetsövervakning, men väcker samtidigt frågor om integritet och personlig säkerhet. Att wifi-nätverk, som finns överallt i dagens samhälle, kan användas för att spåra människor utan deras vetskap innebär en ny dimension av digital övervakning.

Forskarna presenterar sin upptäckt som ett genombrott inom området för automatisk personidentifiering, men påpekar inte de etiska implikationer som tekniken kan medföra för privatpersoners integritet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Facebooks lömska övervakning: Använde VPN-appen för att spionera

Övervakningssamhället

publicerad 9 augusti 2025
– av Markus Andersson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


År 2013 köpte Facebook det israeliska företaget Onavo för omkring 120 miljoner dollar. Onavo marknadsfördes som en VPN-app som skulle skydda användarnas data, minska mobilanvändningen och säkra onlineaktiviteter. Över 33 miljoner människor laddade ner appen i tron att den skulle stärka deras integritet.

I själva verket gav Onavo Facebook fullständig insyn i användarnas telefoner – inklusive vilka appar som användes, hur länge de var öppna och vilka webbplatser som besöktes.

Enligt domstolsdokument och tillsynsmyndigheter använde Facebook dessa data för att identifiera trender och kartlägga potentiella konkurrenter. Genom att analysera användarmönster i appar som Houseparty, YouTube, Amazon och Snapchat kunde företaget avgöra vilka plattformar som utgjorde ett hot mot dess marknadsdominans.

När Snapchats popularitet började explodera 2016 stötte Facebook på ett problem: krypterad trafik förhindrade insyn i användarnas beteende, skriver Business Today. För att kringgå detta lanserade Facebook en intern operation kallad ”Projekt Ghostbusters”.

Ingenjörer på Facebook tog fram specialanpassad kod baserad på Onavos infrastruktur. Appen installerade ett så kallat root-certifikat på användarnas telefoner – samtycke doldes i juridisk dokumentation – vilket möjliggjorde att Facebook kunde skapa falska certifikat som imiterade Snapchats servrar.

Detta gjorde det möjligt att dekryptera och analysera Snapchats trafik internt. Syftet var att använda informationen som underlag för strategiska beslut, produktutveckling eller eventuella förvärv.

Snapchat sa nej – Facebook kopierade istället

Med utgångspunkt i data från Onavo erbjöd Facebook att köpa Snapchat för 3 miljarder dollar. När Snapchats vd Evan Spiegel tackade nej, svarade Facebook genom att lansera Instagram Stories – en direkt kopia av Snapchats mest populära funktion. Detta blev ett avgörande drag i konkurrensen mellan de två plattformarna.

År 2018 tog Apple bort Onavo från App Store, med hänvisning till att appen bröt mot bolagets dataskyddsregler. Facebook svarade genom att lansera en ny app: Facebook Research, internt kallad Project Atlas, som erbjöd liknande övervakningsfunktioner. Den här gången betalade företaget användare – vissa så unga som 13 år – upp till 20 dollar i månaden för att installera appen.

När Apple upptäckte detta agerade bolaget kraftfullt och drog in Facebooks företagsutvecklingscertifikat. Det innebar att samtliga interna iOS-appar tillfälligt stoppades – en av Apples mest långtgående åtgärder någonsin.

År 2020 stämde den australiska konkurrens- och konsumentkommissionen (ACCC) Facebook, som nu heter Meta, för att ha vilselett användare med falska löften om integritet. År 2023 bötfälldes Metas dotterbolag med totalt 20 miljoner australiska dollar för vilseledande beteende.

Varför det fortfarande spelar roll

Business Insider är noga med att poängtera att Onavo-historien inte bara handlar om en missvisande app. Den illustrerar även hur ett av världens mäktigaste teknikbolag byggde ett övervakningssystem maskerat som ett integritetsverktyg.

Det faktum att Facebook använde datan för att kartlägga konkurrenter, kopiera funktioner och behålla kontrollen över sociala medier-marknaden – och dessutom riktade sig mot minderåriga användare för datainsamling, väcker ytterligare etiska frågor.

Även tio år senare är Onavo fortfarande ett typexempel på hur ”data är makt” – och hur långt företag är villiga att gå för att få tag på den”, konstaterar tidningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.