MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 30 september 2025

tisdag 30 september 2025

Regeringen vill ha avlyssning av andra än brottsmisstänkta

publicerad 31 augusti 2021
– av Markus Andersson
Inrikesminister Mikael Damberg (S) vill ha större befogenheter för polisen att spionera på befolkningen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Regeringen vill se ny lagstiftning som bland annat innebär att polisen ska kunna avlyssna och kameraövervaka människor – även om de inte är misstänkta för några konkreta brott. Kritiker pekar på att denna typ av utökade tvångsåtgärder kan missbrukas och att de bryter mot grundläggande medborgerliga rättigheter.

Regeringen förklarar sina önskemål med att man vill ”förebygga, förhindra och upptäcka allvarliga brott” och har tillsatt en utredning för att se vilka möjligheter man har att införa ”hemliga tvångsmedel i preventivt syfte” – alltså möjligheterna att använda kameraövervakning och annan elektronisk övervakning mot människor utan att det finns någon förundersökning eller konkret brottsmisstanke.

Det är den organiserade gängkriminaliteten som påstås kräva denna typ av åtgärder och inrikesminister Mikael Damberg (S) säger under en pressträff att polisen måste få ökade befogenheter på grund av den eskalerande brottsligheten i Sverige.

– Nu har våldet nått en sådan nivå i Sverige att vi måste ge polisen nya verktyg att förhindra en våldsspiral, sa han och hävdade vidare att regeringen med dessa nya totalitära befogenheter kan ”avstyra skjutningar och rädda liv”.

Redan idag får hemlig avlyssning användas preventivt för att förhindra exempelvis terroristbrott, men nu vill regeringen utreda om det finns möjlighet att få den att omfatta även våldsbrottslighet i organiserade miljöer.

– Vi ska göra allt för att stoppa gängen, hävdar inrikesminister Mikael Damberg (S) och menar vidare att svensk polis länge har efterfrågat denna typ av hemliga tvångsmedel.

Många är dock kritiska till regeringens förslag, bland annat advokaten Hanna Larsson Rampe som ser stora risker att medborgarnas grundläggande rättigheter i praktiken urholkas på detta sätt.

– Det är ju givetvis oerhört integritetskränkande att bli avlyssnad i hemlighet och framförallt då om det inte finns någon konkret misstanke och man är inte misstänkt för brott men man riskerar att avlyssnas i vanliga miljöer.

– Det är problematiskt. Vi har rättigheter som medborgare att inte bli avlyssnade och att inte staten ska kunna övervaka oss och det finns ju alltid risk för att detta kommer att användas när det inte borde användas, tillägger hon.

Även Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander har tidigare uttryckt skarp kritik mot att förändra lagen och poängterat att medborgarnas rättssäkerhet hotas.

– Man ska komma ihåg att det i grund och botten handlar om statens maktapparat mot den enskilda personen. Och vi kan faktiskt inte utgå från att polisen, staten, alltid vet och har rätt innan saker och ting är färdigutrett. Det är det som rättssäkerheten går ut på, säger hon till SVT och menar att det finns en risk att gränserna för mänskliga fri- och rättigheter gång på gång förskjuts.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre än hälften delar på sociala medier – privata appar tar över

publicerad Igår 12:15
– av Redaktionen
Främst är det unga män som gör mindre inlägg på sociala medier.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Färre än hälften av svenskarna delar numera regelbundet egna inlägg på sociala medier, visar en ny rapport från Internetstiftelsen. Samtidigt minskar tiden på öppna plattformar – istället söker man sig allt mer till privata kanaler.

I Sverige är de fem största plattformarna YouTube, Facebook, Instagram, Snapchat och LinkedIn. Tittar man däremot på den dagliga användningen ersätts dock LinkedIn av TikTok, som har blivit allt mer populärt.

I rapporten ”Svenskarna och internet 2025” visar det sig dock att allt färre svenskar lägger ut egna inlägg på plattformarna. Endast 45 procent delar regelbundet egna inlägg i sociala medier, vilket är en minskning med fyra procentenheter jämfört med förra året.

Främst är det unga män som gör mindre inlägg på sociala medier, och det har främst skett en minskning på Snapchat. Även män födda på 70-talet har i princip slutat göra egna inlägg. Kvinnor gör däremot egna inlägg i ungefär samma utsträckning som föregående år.

Ju större tjänsterna blir desto mer fylls de av innehåll som användarna inte har bett om. Då känner man sig mer som en konsument än som någon som är med och bidrar, säger Måns Jonasson vid Internetstiftelsen, till skattefinansierade SVT.

Svenskar föredrar däremot mer och mer att istället vara på privata plattformar, som exempelvis WhatsApp – som ökar för tredje året i rad. Bland barn och unga är det fler som använder WhatsApp än Facebook Messenger.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bahnhof tvingas lämna ut användaruppgifter

publicerad 22 september 2025
– av Redaktionen
Bahnhof måste nu lämna ut information om vilka kunder som använt specifika IP-adresser vid olika tidpunkter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Internetleverantören Bahnhof förlorar i Kammarrätten och tvingas under hot om vite lämna ut känsliga användaruppgifter till polisen. Det handlar om information om vilka personer som använt vissa IP-adresser.

Bahnhof har förlorat sin kamp mot att tvingas lämna ut användaruppgifter till Polismyndigheten. Kammarrätten i Stockholm har avslagit företagets överklagande och fastställt att Post- och telestyrelsen hade rätt när de förelade internetleverantören att lämna ut informationen.

Tvisten började när Polismyndigheten inom ramen för sin brottsutredande verksamhet begärde ut uppgifter från Bahnhof om så kallade NAT:ade IP-adresser. Det handlar om IP-adresser som delas av flera användare samtidigt, där internetleverantören har information om vilka specifika abonnemang som använt adressen vid en viss tidpunkt. Denna teknik används ofta för att låta flera kunder dela på samma publika IP-adress.

När Bahnhof vägrade lämna ut uppgifterna beslutade Post- och telestyrelsen att förelägga företaget vid vite att lämna ut dem till polisen.

”Strider inte mot EU-rätten”

Bahnhof överklagade föreläggandet, men Kammarrätten bedömer att beslutet är förenligt med både svensk rätt och EU-rätten.

— Post- och telestyrelsen har haft rättslig grund för att förelägga Bahnhof att lämna ut uppgifterna. Föreläggandet strider inte som Bahnhof gjort gällande mot svensk rätt eller EU-rätten, säger Peder Liljeqvist, kammarrättslagman vid Kammarrätten i Stockholm.

Kammarrättens dom innebär att Bahnhof nu är skyldigt att följa Post- och telestyrelsens föreläggande och lämna ut de begärda uppgifterna till polisen.

Domen kan inte överklagas då Kammarrätten i Stockholm är sista instans för mål enligt lagen om elektronisk kommunikation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmark rustar för digital självständighet: ”Vi har sovit för länge”

publicerad 21 september 2025
– av Markus Andersson
Att Danmark är helt beroende av utomeuropeisk mjukvara, hårdvara och digitala tjänster är ett mycket stort problem, enligt digitaliseringsminister Caroline Stage Olsen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Rädslan för att kritiska IT-system plötsligt kan stängas av får europeiska länder att rusta digitalt. Danmark leder utvecklingen med pilotprojekt för öppen källkod, medan Köpenhamns kommun kartlägger alternativ till Silicon Valley-jättarna.

— Vi har sovit en törnrosasömn i Europa för länge, säger Danmarks digitaliseringsminister Caroline Stage Olsen.

Uttalandet kommer mitt i en växande europeisk debatt om digital suveränitet, där Danmark tagit en ledande roll genom konkreta initiativ på både nationell och kommunal nivå.

Köpenhamns kommun driver nu ett ambitiöst arbete för att kartlägga alternativen till dagens dominerande IT-leverantörer. Henrik Appel Esbensen, som leder kommunens internrevision, drar paralleller till energisektorn:

— För gas och el har vi alternativa leverantörer. Nu ska vi se om vi även för IT kan bli så försörjningssäkra som vi vill vara.

Han understryker att fokus ligger på försörjningssäkerhet snarare än att specifikt undvika amerikanska lösningar: ”För oss är det viktigt inte nödvändigtvis att bli av med just amerikansk tech, men att försörjningssäkerheten till Köpenhamn är god”.

Pilotprojekt med öppen källkod

Danmarks digitaliseringsministerium har startat ett pilotprojekt som utforskar alternativ till Silicon Valley-jättarnas produkter, främst genom lösningar baserade på öppen källkod. Initiativet har fått förnyad aktualitet efter de senaste spänningarna mellan Danmark och USA kring Grönland.

— Vi är beroende av produkter, tjänster, mjukvara, hårdvara som kommer från länder utanför Europa och det är ett problem, konstaterar digitaliseringsminister Caroline Stage Olsen.

Danmark är inte ensamt om att agera. I Tyskland planerar delstaten Schleswig-Holstein att byta ut Windows mot Linux och söka inhemska molnleverantörer. Samtidigt utvecklar Polen och Baltikum planer för storskaliga AI-datacenter – en så kallad ”AI-gigafactory” – för att säkra egen kapacitet för artificiell intelligens.

— Estland använder idag de stora amerikanska techbolagens tjänster, men vi vill utveckla alternativ för att säkra vår digitala suveränitet, förklarar Estlands ekonomi- och industriminister Erkki Keldo för svenska statstelevisionen SVT.

”Måste våga investera”

Synen på digital självständighet har genomgått en dramatisk förändring på kort tid. Techinvesteraren Johan Brenner från riskkapitalbolaget Creandum illustrerar skiftet:

— Hade du ställt frågan för ett år sedan, hade jag bara skrattat åt den. Men nu vet man ju inte, man kanske ska ha en plan A och en plan B för europeiska bolag.

Vägen mot större digital autonomi blir varken enkel eller snabb, enligt Henrik Appel Esbensen i Köpenhamn:

— Jag tror att det kommer att ta lång tid. Men Det kräver massiva investeringar eftersom det just nu inte finns så många leverantörer på området. Det är ingen tvekan om att vi måste våga investera i detta här i Europa.

Oron för vad som händer om kritiska IT-system plötsligt stängs ned eller kontrakt sägs upp har förvandlat digital suveränitet från en abstrakt diskussion till en konkret säkerhetsfråga för europeiska länder – en utveckling som accelererat markant under det senaste året.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

OpenAI övervakar ChatGPT-chattar – kan polisanmäla användare

Övervakningssamhället

publicerad 20 september 2025
– av Markus Andersson
Vad som uppfattats som privata AI-samtal kan nu hamna hos polisen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

OpenAI har i tysthet börjat övervaka användarnas ChatGPT-konversationer och kan rapportera innehåll till polismyndigheter.

Avslöjandet kommer efter incidenter där AI-chatbottar kopplats till självskadebeteende, vanföreställningar, sjukhusinläggningar och självmord – vad experter kallar ”AI-psykoser”.

I ett blogginlägg erkänner företaget att de systematiskt scannar användarnas meddelanden. När systemet upptäcker användare som planerar att skada andra dirigeras konversationerna till ett granskningsteam som kan stänga av konton och kontakta polisen.

”Om mänskliga granskare fastställer att ett ärende gäller ett omedelbart hot om allvarlig fysisk skada mot andra kan vi skicka det vidare till rättsliga instanser”, skriver OpenAI.

Den nya policyn innebär i praktiken att miljontals användare får sina konversationer skannade och att vad många uppfattat som privata samtal med en AI är nu föremål för systematisk övervakning där innehåll kan vidarebefordras till myndigheterna.

Teknikjournalisten Noor Al-Sibai på Futurism påpekar att OpenAI:s uttalande är ”kort och vagt” och att företaget inte specificerar exakt vilka typer av konversationer som kan leda till polisanmälan.

”Det förblir oklart exakt vilka typer av chattar som kan resultera i att användarkonversationer flaggas för mänsklig granskning, än mindre att de rapporteras till polisen”, skriver hon.

Säkerhetsproblem ignoreras

Ironiskt nog har ChatGPT visat sig sårbar för ”jailbreaks” där användare kunnat lura systemet att ge instruktioner för att bygga neurotoxiner eller steg-för-steg-guider för självmord. Istället för att åtgärda dessa grundläggande säkerhetsbrister väljer OpenAI nu omfattande övervakning av användarna.

Övervakningen står i skarp kontrast till techbolagets agerande i rättegången mot New York Times, där företaget ”bestämt avvisat” krav på att lämna ut ChatGPT-loggar med hänvisning till användarintegritet.

”Det är bisarrt att OpenAI ens nämner integritet, med tanke på att de i samma inlägg erkände att de övervakar användarnas chattar och potentiellt delar dem med polisen”, konstaterar Al-Sibai.

Kan tvingas lämna ut chattar

OpenAI:s VD Sam Altman har nyligen erkänt att ChatGPT inte erbjuder samma sekretess som samtal med verkliga terapeuter eller advokater och på grund av rättegången kan företaget tvingas lämna ut användarchattar till olika domstolar.

”OpenAI sitter i en rävsax”, skriver Al-Sibai. Företaget försöker hantera PR-katastrofen från användare som drabbats av mentala hälsokriser, men eftersom de ”uppenbarligen har problem med att kontrollera sin egen teknik” faller de tillbaka på ”tung moderation som går emot deras egen VD:s löften”.

Techbolaget meddelar att de ”för närvarande inte” rapporterar självskadefall till polisen, men formuleringen antyder att även detta kan kan komma att ändras. Företaget har heller inte svarat på förfrågningar om att förtydliga vilka kriterier som används för övervakningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.