Brittisk polis har i hemlighet genomfört hundratals ansiktsigenkänningssökningar med hjälp av Storbritanniens databas med över 46 miljoner passinnehavare.
Medborgarrättsgruppen Big Brother Watch kallar utvecklingen ”djupt oroande” och pekar på att “det inte finns någon tydlig rättslig grund för denna integritetskränkande teknik”.
Redan förra året tog polisminister Chris Philip upp möjligheterna för polisen att få tillgång till databasen över brittiska passinnehavare så att de kunde använda ansiktsigenkänningsteknik för att identifiera misstänkta för bland annat inbrott, stölder och snatterier, rapporterar The Telegraph.
I verkligheten har dock AI-tekniken i hemlighet redan använts för detta ändamål sedan 2019 eller tidigare och minst 300 gånger har passdatabasen sökts igenom bara under de första nio månaderna av 2023.
Avslöjandet har lett till hård kritik från flera medborgarrättsgrupper och parlamentsledamöter som oroar sig över vilka konsekvenser denna typ av sökningar får för dataskyddet och medborgarnas integritet. Den tidigare kabinettministern David Davis menar också att det inte finns ”någon uttrycklig rättslig grund” för att överhuvudtaget använda ansiktsigenkänningsteknik i Storbritannien.
– Uppgifterna i både den brittiska passdatabasen och immigrationsdatabasen tillhandahölls inte för dessa ändamål, Att polisen agerar på det här sättet undergräver datarelationen mellan medborgaren och staten. Åtminstone bör underhuset informeras om exakt vem som godkände detta och vem som utförde det, kommenterar han.
“Riskerar allmänhetens förtroende”
Tony Porter, den tidigare kommissionären för övervakningskameror, anser att det är “problematiskt” att passinnehavares data söktes av polisen utan deras kännedom eller samtycke till att de skulle användas för ett sådant ändamål.
– Det andra som är problematiskt är att regeringen har lovordat vikten av transparens. De borde gå ut med hur och varför det är legitimt, annars riskerar de att förlora allmänhetens förtroende, säger Porter.
Med ansiktsigenkänningsteknik kan polisen använda bilder från källor som övervakningskameror eller mobiltelefoner – även sådana som är suddiga eller delvis dolda – och söka efter matchningar i en databas över potentiella misstänkta.
Användningen av tekniken har ökat kraftigt under de senaste åren, och polismyndigheterna gör redan tusentals sökningar varje år med hjälp av Police National Database, som innehåller omkring 16 miljoner bilder på personer som har gripits, inklusive hundratusentals som aldrig åtalades eller frikändes från brott.
Regeringen vägrar backa
I december framkom det att polisen också snart skulle kunna söka i en databas över Storbritanniens 50 miljoner körkortsinnehavare, enligt en ny lag som är på väg genom parlamentet.
Madeleine Stone från medborgarrättsgruppen Big Brother Watch kallar utvidgningen av AI-övervakningen för ”djupt oroande” och menar att det ”inte finns någon tydlig rättslig grund för denna integritetskränkande teknik”.
Den brittiska regeringen står dock på sig och säger sig vara ”fast beslutna att se till att polisen har de verktyg och den teknik de behöver för att lösa och förhindra brott”.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
