Annons:

AI-bossarna blir officerare i USA:s militär – får makt över framtidens krig

Utvecklingen av AI

Uppdaterad juni 27, 2025, Publicerad juni 26, 2025 – av Markus Andersson
Data från plattformar som Facebook, Instagram och WhatsApp riskerar att snart kopplas till militärens övervakningssystem, enligt TBOT.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Fyra högt uppsatta chefer från techjättarna Meta, Palantir och OpenAI har nyligen svurits in i USA:s arméreserv med graden överstelöjtnant – en officersgrad som normalt kräver över 20 års aktiv militärtjänst.

Gruppen ingår i ett nytt initiativ kallat Detachment 201, vars syfte är att förvandla den amerikanska militären genom att integrera avancerad teknik som drönare, robotik, förstärkt verklighet (AR) och AI-stöd.

De nyrekryterade är:

Shyam Sankar, teknikchef (CTO) för Palantir.

Annons:

Andrew Bosworth, teknikchef för Meta.

Kevin Weil, produktchef (CPO) för OpenAI.

Bob McGrew, tidigare forskningschef för OpenAI.

Enligt teknikplattformen Take Back Our Tech (TBOT), som följer utvecklingen, handlar det inte om symboliska utnämningar.

"Det här är inte slumpmässiga val. De är medvetna – och innebär representation och samarbete från den absoluta ledningen i dessa företag", skriver grundaren Hakeem Anwar.

Meta och Palantir på slagfältet

Trots att de nyinvalda officerarna formellt måste genomgå fysisk träning och vapenutbildning förväntas de snarare delta i en form av digitalt försvar, där deras uppdrag är att hjälpa armén att anpassa sig till en ny krigsföring med teknik i centrum.

"Slagfältet förändras på riktigt – och det gör även regeringen", konstaterar Anwar.

Enligt Anwar kan rekryteringen av Palantirs CTO innebära att militären börjar använda företagets plattform, Gotham, som standard. Gotham är ett digitalt gränssnitt som samlar in underrättelser och övervakar mål via satellitbilder och videoflöden.

Metas teknikchef tros kunna bidra till att integrera data från plattformar som Facebook, Instagram och WhatsApp, vilket enligt TBOT kan kopplas till militära övervakningssystem. Plattformarna används av miljarder människor världen över och innehåller enorma mängder rörelse-, kommunikations- och beteendedata.

"Aktiviteter, rörelsemönster och kommunikation från dessa appar kan integreras i det här övervakningsnätverket", skriver Anwar och fortsätter:

"Det är inte konstigt att länder som motsätter sig USA, som Kina, har förbjudit Metas produkter".

Läckt projekt visar AI-satsning för hela statsapparaten

När det gäller OpenAI:s roll menar Anwar att Kevin Weil och Bob McGrew kan komma att utforma ett AI-gränssnitt för armén, där soldater får tillgång till AI-chatbottar för att stötta strategi och fälttaktik.

Samtidigt som Detachment 201 blir offentligt, har ett separat AI-initiativ inom den amerikanska staten läckt till allmänheten. Webbsidan ai.gov, som fortfarande var under utveckling, avslöjar en plan för att utrusta hela den federala förvaltningen med AI-verktyg – allt från kodassistenter till AI-chatbottar för internt bruk.

TBOT uppmärksammar att initiativet bygger på AI-modeller från OpenAI, Google och Anthropic. Projektet leds av General Services Administration, under tidigare Tesla-ingenjören Thomas Shedd, som också varit aktiv inom kryptovalutaprojektet DOGE.

"Ironin? Sajten läckte under utveckling – vilket visar att AI inte är ofelbart och inte kan ersätta mänsklig expertis", kommenterar Anwar.

Flera federala anställda ska enligt tekniksajtens grundare vara kritiska till initiativet, med oro för att det saknas tillräckliga skyddsmekanismer.

"Utan rätt skyddsåtgärder kan en huvudlös AI-satsning skapa nya säkerhetshot, störa verksamheten och ytterligare urholka den personliga integriteten", skriver han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Rekordmånga varslas när AI tar över jobb i USA

Utvecklingen av AI

Publicerad Igår 14:31 – av Jan Sundstedt

I oktober meddelade amerikanska företag över 153 000 varsel, den högsta siffran för månaden på över 20 år. AI-teknologins ökade användning pekas ut som en avgörande orsak till de omfattande neddragningarna.

Den amerikanska outplacementfirman Challenger, Gray & Christmas redovisar att oktober 2025 blev en rekordmånad för varsel med över 153 000 jobb som försvunnit, nästan tre gånger fler än samma månad föregående år.

Teknik- och lagersektorerna drabbas hårdast, där AI tillsammans med svagare efterfrågan och ökade kostnader bidrar till nedskärningarna.

Vissa branscher genomgår en korrigering efter pandemins anställningsboom, men detta beror på införandet av AI, minskade konsument- och företagsutgifter samt stigande kostnader leder till åtstramningar och anställningsstopp, säger Andy Challenger, intäktschef vid Challenger, Gray & Christmas.

Annons:

Han varnar också för att de som nu förlorar sina jobb får svårare att snabbt hitta nya anställningar, vilket kan försvaga arbetsmarknaden ytterligare.

Omfattande nedskärningar hos stora företag

Företag som Target, Amazon, Paramount Skydance, Starbucks, Delta Air Lines, CarMax, Rivian och Molson Coors har sammantaget tagit bort tiotusentals tjänster.

Till exempel har Amazon nyligen varslat 14 000 anställda och Target cirka 1 800. Flera av bolagen hänvisar till automatisering som en faktor, liksom behovet av att minska antalet mellanchefer.

UPS har också ökat sina planerade personalminskningar med 70 procent till 34 000 personer och uppger att högre produktivitet tack vare automatisering möjliggör detta.

Totalt har över en miljon jobb försvunnit i USA hittills i år. Planerna på nyanställningar är de lägsta sedan 2011, och många analytiker förväntar sig en svagare arbetsmarknad under 2025.

Det är möjligt att räntesänkningar och en stark utveckling i november kan få företagen att göra en sen säsongssatsning på att anställa personal, men i nuläget förväntar vi oss inte en stark säsongsanställningsmarknad under 2025, säger Challenger i sin rapport.

Statliga nedstängningen komplicerar

Dessutom har det varit svårt att bedöma den amerikanska arbetsmarknadens utveckling på grund av den statliga nedstängningen i landet - vilken nu kommit att bli den längsta någonsin.

Officiell ekonomisk statistik har inte presenterats sedan början av oktober, däribland arbetsmarknadsdepartementets uppmärksammade sysselsättningsrapport, som inkluderar arbetslöshetstal och månatliga siffror för löneutvecklingen.

Fed-ordföranden Jerome Powell påpekade i samband med en presskonferens i oktober att privata data inte kan ersätta statliga siffror, vilka allmänt betraktas som guldstandarden när det gäller att mäta världens största ekonomi.

Den fortsatta avsaknaden av statliga siffror kan dessutom påverka penningpolitiken negativt och äventyra framtida räntesänkningar i USA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Musk planerar datacenter i rymden med Starlink-satelliter

Utvecklingen av AI

Publicerad november 2, 2025 – av Markus Andersson
Foto: Space X

Elon Musks rymdbolag SpaceX meddelar att man ska bygga datacenter i rymden baserade på Starlink-satelliter. Intresset för rymdbaserad datalagring ökar kraftigt bland teknikjättar i takt med att artificiell intelligens kräver allt mer datorkraft.

Artificiell intelligens driver ett ökande behov av datalagring och processorkraft, vilket har fått flera teknikföretag att vända blickarna mot rymden. Efter att tidigare Google-chefen Eric Schmidt förvärvat rymdbolaget Relativity Space i maj, och Amazon-grundaren Jeff Bezos förutspått gigawatt-stora datacenter i rymden inom 10 till 20 år, kliver nu Elon Musk in i racet.

I ett inlägg på sociala mediet X förklarade Musk att SpaceX satelliter kunde användas för ändamålet. "Att helt enkelt skala upp Starlink V3-satelliter, som har höghastighetslaserlänkar, skulle fungera. SpaceX kommer att göra detta", skrev han som svar på en artikel om potentialen för rymdbaserade datacenter.

Musks besked höjer dramatiskt profilen för den begynnande industrin. SpaceX Starlink-konstellation är redan världens dominerande rymdbaserade infrastruktur, och bolaget har visat att det går att leverera höghastighetsbredband till miljontals kunder världen över med vinst.

Annons:

Gratis energi och inga miljökostnader

Förespråkare för rymdbaserade datacenter lyfter fram tydliga fördelar: obegränsad och kostnadsfri energi från solen samt frånvaron av de miljökostnader som följer av att bygga dessa anläggningar på jorden, där motståndet mot energikrävande datacenter har börjat växa.

Kritiker hävdar däremot att det är ekonomiskt opraktiskt att bygga sådana faciliteter i rymden och att förespråkarna underskattar den teknologi som krävs för att få det att fungera.

Caleb Henry, forskningschef vid analysföretaget Quilty Space, menar att utvecklingen är värd att följa noga.

— Tyngden från storheter inom teknikindustrin är verkligen värd att uppmärksamma. Om de börjar satsa pengar på det här kan vi se ännu en transformation av vad som görs i rymden, säger han i en intervju.

Tiofaldig kapacitet

SpaceX nuvarande Starlink V2 mini-satelliter har en maximal nedladdningskapacitet på cirka 100 Gbps. Den kommande V3-satelliten förväntas öka denna kapacitet tiofalt, till 1 Tbps. Det är inte en oöverträffad kapacitet för enskilda satelliter – telekomföretaget Viasat har byggt en geostationär satellit med samma kapacitet som snart ska skjutas upp – men väl i den skala SpaceX planerar.

Bolaget avser att lansera omkring 60 Starlink V3-satelliter vid varje uppskjutning med Starship-raketen. Dessa lanseringar kan ske redan under första halvåret 2026, då SpaceX redan har testat en satellitdispenser på Starship.

— Ingenting annat i resten av satellitindustrin kommer i närheten av den mängden kapacitet, konstaterar Henry.

Exakt hur en "uppskalning" av Starlink V3-satelliterna skulle se ut är inte klart, men utvecklingen talar sitt tydliga språk. De första operativa Starlink-satelliterna lanserades för drygt fem år sedan med en massa på cirka 300 kg och en kapacitet på 15 Gbps. Starlink V3-satelliterna kommer sannolikt att väga 1 500 kg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Musk hyllar Googles kvantgenombrott: ”Börjar bli relevant”

Utvecklingen av AI

Uppdaterad oktober 23, 2025, Publicerad oktober 22, 2025 – av Redaktionen
Algoritmen Quantum Echoes som körs på Googles kvantdatorschip Willow är 13 000 gånger snabbare än klassiska superdatorer.

Google har utvecklat en algoritm för kvantberäkning som enligt bolaget öppnar för praktiska tillämpningar inom bland annat läkemedelsforskning och artificiell intelligens. Den nya algoritmen är flera tusen gånger snabbare än klassiska superdatorer.

Google meddelade på onsdagen att företaget lyckats utveckla och verifiera algoritmen Quantum Echoes på sitt kvantdatorchip Willow. Algoritmen är 13 000 gånger snabbare än de mest avancerade klassiska beräkningsalgoritmerna som körs på superdatorer.

Enligt företagets forskare kan Quantum Echoes i framtiden användas för att mäta molekylära strukturer, vilket skulle kunna underlätta utvecklingen av nya läkemedel. Algoritmen kan även bidra till att identifiera nya material inom materialvetenskapen.

Ett annat användningsområde är att generera unika datamängder för träning av AI-modeller, särskilt inom områden som livsvetenskaper där tillgängliga datamängder är begränsade.

Annons:

— Om jag inte kan bevisa att data är korrekt, hur ska jag då kunna göra något med den?, förklarade Googles forskare Tom O'Brien betydelsen av att algoritmen är verifierbar.


Detaljerna om Quantum Echoes publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature. Entreprenören Elon Musk gratulerade Google på X och konstaterade att kvantberäkning börjar bli relevant.

Alphabets Google konkurrerar med andra teknikjättar som Amazon och Microsoft om att utveckla kvantdatorer som kan lösa problem utanför räckhåll för dagens datorer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Över en halv miljard kineser använder generativ AI

Utvecklingen av AI

Publicerad oktober 22, 2025 – av Redaktionen
AI-tjänsterna används för intelligent sökning, att skapa innehåll, som produktivitetsverktyg och i smart hårdvara.

Antalet användare av generativ artificiell intelligens i Kina har ökat kraftigt under första halvåret 2025. I juni hade 515 miljoner kineser tillgång till AI-tjänster – en ökning med 266 miljoner på ett halvår, enligt officiella kinesiska siffror.

Uppgifterna kommer från en rapport som Kinas centrum för internetinformation presenterade i lördags. Det konstateras att inhemskt utvecklade AI-modeller blivit populära bland användarna.

En undersökning som ingår i rapporten visar att över 90 procent av användarna uppger att de föredrar kinesiska AI-modeller.

Generativ AI används inom områden som intelligent sökning, innehållsskapande, produktivitetsverktyg och smart hårdvara. Tekniken testas också inom jordbruk, tillverkning och forskning..

Annons:

Huvuddelen av användarna är unga och medelålders med högre utbildning. Bland användarna är 74,6 procent under 40 år, medan 37,5 procent har högskole-, kandidat- eller högre examina.

Rapporten hävdar att Kina har blivit allt viktigare inom det globala AI-området. Fram till april hade landet lämnat in cirka 1,58 miljoner AI-relaterade patentansökningar, vilket motsvarar 38,58 procent av det globala antalet – flest i världen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.