“Gråzonen mellan diktatur och demokrati”

Propaganda kan ske på olika sätt men media spelar ofta en stor roll, med nyheter i mainstream-media som är vinklade och favoriserande för vissa typer av åsikter. Det gör att åsikter som bryter mot den favoriseringen ofta blir svartmålade och det gör att människor inte vågar säga vad de tycker längre. Det skriver Erik Jonsson.

publicerad 4 januari 2021
Vi går mer och mer åt ett övervakningssamhälle, skriver en Erik Jonsson i en insändare.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Var går gränsen mellan en demokrati och en diktatur? Finns det kanske en gråzon däremellan? Och hur sent i ett förlopp börjar gemene man inse att utvecklingen i ett land är på väg att glida bort från en demokrati? Kan det vara så att de flesta av oss vaknar för sent? Vad beror det i så fall på? Skulle Sverige redan kunna vara på väg åt fel håll? Och hur kan man i så fall vända en sådan förändring?

Först, låt oss titta på vilka komponenter som behövs för att bygga en diktatur. Propaganda, censur, rädsla, övervakning och ekonomiskt beroende från staten är faktorer som kan ha stor betydelse. Låt oss kika närmare på dessa.

Propaganda kan ske på olika sätt, där media spelar en stor roll. De flesta i Sverige får idag sina nyheter genom någon form av mainstream-media, antingen i form av TV eller tidning. Att nyheterna är vinklade och favoriserande för den ena eller andra åsikten borde inte ha gått någon förbi. Tänk bara på alla nyheter om Trump. Aldrig förr har väl så pass många nyheter från tidningar och TV varit så negativt inställda till någon som till Trump. Hur det kommer sig att runt halva befolkningen i USA röstar på Trump är något som verkar gå journalisterna helt förbi. För om Trump är korkad så borde väl också halva befolkningen i USA vara det? Oavsett om ens egna åsikter överensstämmer med den bild som media målar upp, så borde en mer mångsidig rapportering vara önskvärd.

Åsikter som inte är politiskt korrekta eller på annat sätt bryter mot medias syn på världen förlöjligas och svartmålas. Det är inte bara folk i allmänhet som inte vågar yttra sina åsikter i fikarummet på grund av risken för att bli påhoppad. Även politiker verkar dra sig för att yttra saker som strider mot den bild som media uppvisar. Vi kan ta invandringspolitiken som ett exempel. Det skedde mycket smutskastning på SD:s invandringspolitik för några år sedan, och även om det idag fortfarande sker, så är det nu helt plötsligt fler partier som yttrar saker som för bara några år sedan skulle ha klassats som främlingsfientliga åsikter. Klimatförändringar orsakade av miljöförstöringar är ett annat exempel. De så kallade ”klimatförnekarna” utmålas som nästan farliga. För visst är det väl mer dåraktigt att vara klimatförnekare än att tro på klimatförändringarna men att ändå inte vara villig att ändra på sina egna vanor? Rädsla för att inte säga sin åsikt på grund av oro för förlöjligande är farligt. I det så kallade toleranta Sverige får man idag helt enkelt inte ha en annan åsikt än den som utmålas i mainstream.

Censur har även blivit mer vanligt på internet. Där plockas youtube-klipp, twitter-inlägg och facebook-konton ner när dessa jättar anser att innehållet inte är lämpligt. Vem ska bestämma vad som bör tas bort? Det vi nu bevittnar börjar mer och mer likna ett bokbål. När inte bara kriminella saker tas bort utan även åsikter som inte passar i de styrandes filosofi också raderas, då har det gått alldeles för långt. Till exempel så kan ett youtube-klipp där någon resonerar kring om det eventuellt skulle kunna finnas ett samband mellan lanseringen av 5G och corona plockas ner med hänvisning till desinformation, fake news eller liknande anklagelser. Det är farligt när man inte ens får resonera och reflektera kring eventuella samband. Hur kommer det sig att någon känner sig så hotad av vissa resonemang att det behöver tystas ner på detta sätt? Att strålning kan vara farligt vet vi alla. Var går gränsen för hur mycket strålning vi människor och djur klarar av? Oavsett om det finns ett samband mellan corona och 5G eller inte så kan det vara en idé att rikta sin uppmärksamhet på den gigantiska lanseringen av 5G och dess otaliga satelliter som skjuts upp. Hur kan dessa komma att användas om fel personer får makt över dem?

I en diktatur vill man ha kontroll, full kontroll. Vi går mer och mer åt ett övervakningssamhälle. ”För allas säkerhet”, såklart. Självklart kan övervakning förhindra brott, inget snack om saken. Men kan tekniken även användas på ett mer ondskefullt sätt? Idag har nästan alla smartphone och kanske en smart-TV. Kanske funderar du på att skaffa ett smart lås med fingeravtrycksigenkänning till hemmet och snart kanske en smart bil? Övervakningskameror sätts upp här och var, och drönare har börjat användas i vissa länder för att hålla koll. Utvecklingen lär knappast stanna här. Ställ dig frågan vad som skulle kunna hända om en diktatur fick makten? Hur lätt skulle det då inte vara att i detta ”smarta” övervakningssamhälle kunna styra och plocka bort de åsikter som de anser vara icke önskvärda. Om folk har svårt att våga yttra sin åsikt idag när den är i opposition, hur ska då någon våga säga det sen? Eller är vi så godtrogna i Sverige att vi tror att vi alltid kommer att ha godhjärtade politiker och bestämmande i Sverige, för vi är ju ändå en demokrati? Eller? Korruption, mutor och valfusk förekommer inte och kommer heller aldrig att förekomma i Sverige?

Utöver rädslan att säga sin åsikt i detta land med yttrandefrihet så finns nu en ny rädsla. Rädslan för corona. En farlig sjukdom som sprider sig som pesten, där varje smittad person smittar de flesta i sin omgivning och där utgången för den som drabbas är svår. Detta är i alla fall vad medierna påstår. En sjukdom så farlig att man behöver testa sig för att se om man är smittad och där testerna verkar vara något opålitliga. Oavsett vad Corona beror på eller hur pass farligt det egentligen är så har medierna och de styrande i flera länder lyckats väl om målet varit att skrämmas och sätta folk i lockdowns. Förutom konsekvenser för den psykiska hälsan så är det många näringsidkare som drabbas så pass hårt att de måste lägga ner. Fler och fler blir beroende av ekonomiska bidrag från staten på grund av dessa restriktioner.

En sådan här stark rädsla behöver såklart balanseras upp med en lösning. Det är där vacciner kommer in i bilden. Många i Sverige går och väntar och längtar efter detta vaccin som ska rädda världen, så att allt äntligen kan återgå till det normala igen. Men många har också narkolepsiskandalen, som orsakades av svininfluensavaccinet, färskt i minne. Vad skulle hända om vi efter en längre lockdown eller strikta restriktioner erbjuds vaccin och där de som inte blivit vaccinerade förvägras vissa saker i samhällslivet som de vaccinerade får? Låt säga att vissa länder kanske förbjuder ovaccinerade att åka på semester till deras länder eller att de ovaccinerade på sikt inte får fortsätta ta del av ekonomiskt bidrag från staten. Sådana styrmedel skulle såklart ha effekt på vaccinationsfrekvensen. Ett ”frivilligt” vaccin skulle då sannolikt tas av de flesta. Den fråga vi behöver ställa oss i ett sådant läge är om vaccinet på något vis kan vara farligt? Såklart kommer en viss procentdel att få biverkningar, som vid alla läkemedel. Frågan är hur pass allvarliga och hur pass vanliga biverkningarna kommer att vara, ingen vet då det inte finns långtidsstudier. Vissa pratar om DNA-förvrängande vaccin och andra om nanoteknik som kan komma att injiceras. Om några högt bestämmande av någon anledning skulle vilja utforma ett sådant vaccin, skulle det då vara möjligt och hur skulle det kunna komma att användas?

Hur skulle man i ett sådant här scenario kunna hålla koll på vilka individer som är vaccinerade och inte? Skulle ett chip i handen kanske kunna vara en lösning? Chip har redan börjat användas i Sverige idag för andra ändamål. Till exempel kan man få ett chip implanterat för att åka tåg. Användandet av chip eller annan liknande teknik (kanske en quantum tattoo) som kan märka människorna kommer sannolikt att öka oavsett om det kommer att användas vid ett eventuellt coronavaccin eller inte. I uppenbarelseboken i bibeln kan man läsa om en profetia som menar att ingen kommer att kunna handla eller köpa utan ett märke i pannan eller handen. Är det dit vi är på väg?

I vissa länder har det utvecklats appar som spårar var folket befinner sig, i ett steg för att kontrollera att coronadistansering efterföljs vid smitta. Kina hade redan innan covid-19 kom på löpsedlarna, gått betydligt längre i sin kontroll och övervakning. Där finns bland annat ansiktsigenkännande kameror som spårar var folket är och vad de gör. Är vi på väg mot ett liknande samhälle? Är det en önskvärd utveckling? Ett steg till ökad trygghet i och med terrorism och corona? Eller finns det risk att friheten kränks? Artificiell intelligens är också en teknik som är på frammarsch, finns det nackdelar med även det? Ingenting är såklart helt svart eller vitt och det finns ofta två sidor av samma mynt.

Hur många personer i maktposition krävs det för att styra och bestämma över ett folk eller en hel värld när teknikutvecklingen accelererar? Vart är vi på väg? Vad kan vi göra för att inte utvecklas mot en diktatur? Vad kan du göra? Att själv börja nysta och fundera, vända och vrida på olika åsikter och idéer och att vara villig att gräva djupare är en bra start. Att sedan börja delge och väcka andra människor ur sin slummer är ett bra andra steg. Många människor är dock långtifrån redo att ens diskutera något som står långt bort från deras egen verklighetsbild (det vill säga den som de blivit matade med genom media). Små steg och att dela artiklar och diskutera med andra om sådant som utmanar deras tankar en aning kan vara lämpligt. För om du säger att världen är svart och de säger att världen är vit, så leder det förmodligen inte till framgång utan snarare till angrepp och frustration. Vad skulle hända om du istället försökte förklara och visa på att världen kanske är grå? En nyans som ligger närmare till hands kan lättare tas emot av någon som i åratal blivit utsatt för ensidig rapportering och vinkling från media. Ett annat sätt, att sätta stopp för en förslavande framtid, skulle kunna vara att bilda grupper och nätverk med likasinnade, där ni kan diskutera och göra en plan för hur ni tillsammans kan bidra till ett bättre samhälle. Tillsammans blir vi starkare. Att gå och rösta vart fjärde år verkar tyvärr inte räcka för att vända på utvecklingen.

Oavsett vad som är sant eller falskt, så är oliktänkande en bra sak och inget farligt. Det kan antingen stärka våra åsikter eller få oss att ändra dem. Tro inte att något är sant bara för att du läst det i media, oavsett om det är i mainstream-media eller alternativ media. Undersök saken på så många sätt du kan och om det är något som censureras eller förlöjligas så fråga dig då vad det är de är så rädda för. Vad har de styrande för agenda egentligen? Och vilka är det som styr bakom kulisserna? Ju längre vi låter det fortgå desto svårare blir det för folket att återta kontrollen och friheten. Om du tolererar och accepterar den förändring som sker idag, vilket samhälle kommer då våra barn och barnbarn att få växa upp i?

 

Erik Jonsson

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!