MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 14 februari 2025

fredag 14 februari 2025

Kommentar: Varför lägger Sverige pengar och resurser på att ”rädda” gängkriminella undan straff?

Organiserade brottsligheten

Samtidigt som Sverige dras med enorma problem och kostnader kopplade till den organiserade brottsligheten betalar svenska makthavare enligt mediekällor 100 miljoner kronor för att en gängkriminell inte ska dömas till döden i Irak. Prioriteringen är mycket märklig och man kan fråga sig vad det egentligen sänder för signaler när man lägger såväl stora summor pengar som resurser på att rädda gängkriminella undan straff.

publicerad 14 juni 2024
– av Jenny Piper
Ulf Kristersson menar att Sverige alltid känner ansvar för svenska medborgare - även om de är gängkriminella mördare.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Massmedias rapportering om hur flera ”svenskar” dömts till döden i Irak efter mordet på den gängkriminell frontfiguren Mustafa ”Benzema” Aljiburi som kopplats till Foxtrotnätverket, stör mig eftersom de per automatik inte blir svenskar för att de har svenskt medborgarskap. Samma mönster som när media tidigare skrev om de ”svenska” IS-terroristerna som återvände ”hem”.

Och varför vurmar den svenska regeringen och UD egentligen så mycket för gängkriminella som mot betalning mördat någon utomlands som en del i en uppgörelse?

En av de dömda är tydligen en albansk 19-åring och enligt albanska Politico betalade den svenska regeringen drygt 100 miljoner skattekronor till Bagdad i utbyte mot att han inte skulle dömas till döden, utan istället få tre års fängelse.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) säger att Sverige alltid känner ansvar för svenska medborgare och att de kräver att dödsstraffen inte verkställs samt att man kallat upp en irakisk toppdiplomat för att få klarhet i ärendet.

I en tid där Sverige dras med grava problem med utbredd gängkriminalitet som inte bara påverkar tryggheten i landet utan dessutom är en kostsam belastning för samhället och presskonferenserna med löften om hårdare tag mot gängen avlöser varandra medan Sverigebilden svärtas ned utomlands, är det makabert att se hur våra beslutsfattare nu daltar med kriminella och lägger såväl pengar som diplomatiska resurser på att hjälpa till att få hem de kriminella till Sverige istället för att se det som en naturlig lösning som vi inte behöver befatta oss med. Vi har inte ens fängelseplatser här hemma i Sverige!

Det är en mycket märklig prioritering och vad sänder det egentligen för budskap när man lägger såväl pengar som resurser på att rädda gängkriminella undan straff?

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Polisen: ”Alla måste ta ansvar för sprängningarna”

Organiserade brottsligheten

publicerad 29 januari 2025
– av Redaktionen
Polisen påstår sig kraftsamla för att stoppa våldet - men erkänner samtidigt att man inte kan åstadkomma detta på egen hand.

Den organiserade invandrarbrottsligheten fortsätter att plåga Sverige och bara sedan årsskiftet har ett 30-tal sprängdåd ägt rum. Polisen medger nu att man inte på egen hand är kapabla att hantera våldsvågen och vädjar därför om hjälp från hela det svenska samhället.

– Hela samhället måste mobiliseras. Alla måste ta ansvar och göra ännu mer, uppmanar Stockholms biträdande regionpolischef Tobias Bergkvist.

Under en pressträff på onsdagen betonade polisen att situationen är akut och att det krävs krafttag för att få stopp på våldsvågen.

– Vi har ett jätteallvarligt läge, inte bara i Stockholm utan även nationellt, betonar Bergkvist.

Sprängningarna kopplas tydligt till invandrardominerade kriminella nätverk och brottsligheten har blivit alltmer systematisk där sprängdåden ofta används som ett verktyg för utpressning.

– Det vi ser nu är en våldseskalering, men också en förändring av problemet. Majoriteten av de sprängningar vi har drabbats av i december och januari har snarare ekonomiska incitament, är strategiska gärningar riktade mot företag och ofta i utpressningssyfte, säger Hampus Nygårds, biträdande chef på Nationella operativa enheten (Noa).

”Kriminellt ekosystem”

Han förklarar att syftet med attackerna är att skrämma företagare till att betala för att hotet ska upphöra.

– Man kräver pengar för att våldet och hotet ska upphöra.

Polisen beskriver hur ett ”kriminellt ekosystem” har växt fram, där rekryteringen av nya gärningsmän nu har flyttat ut på digitala plattformar. Här erbjuds unga pengar för att utföra våldsdåd – inklusive mord.

– Omfattningen av den här problematiken är mycket stor, berättar Nygårds.

Samtidigt varnar polisen för att allt fler barn under 15 år rekryteras för att utföra våldshandlingar mot betalning.

– Tillgången på utövare är, tyvärr, som det ser ut nu, outsinlig, säger Bergkvist.

Nationell kraftsamling

Trots att polisen gripit 50 personer de senaste veckorna menar myndigheten att det krävs ännu mer för att vända utvecklingen.

– Polisen kraftsamlar nu, framförallt i Stockholm men även nationellt. Vi vidtar åtgärder med till exempel förstärkningar från olika polisregioner, förklarar Bergkvist.

En viktig del i strategin uppges vara att öka polisens digitala närvaro och kompetens samt att fokusera mer på att identifiera och stoppa bombtillverkare innan sprängningarna genomförs, men polisen menar att det brottsförebyggande arbetet inte kan skötas enbart av myndigheterna.

Hela samhället måste bidra för att bryta utvecklingen, heter det.

Försvarsmaktens vapen i händerna på gängkriminella och terrorister

Organiserade brottsligheten

publicerad 29 januari 2025
– av Redaktionen
Försvarsmaktens ammunition användes bland annat vid ett mord i Malmö 2018.

Gängkriminella och misstänkta terrorister i Sverige använder ammunition tillhörande Försvarsmakten när de begår grova våldsbrott, visar en granskning.

– Vår grundhypotes är att gängkriminella har personer på insidan hos Försvarsmakten, uppger en poliskälla.

Filmmaterial som Schibsted-tidningen Svenska Dagbladet har tagit del av visar ammunition som används av Försvarsmaktens standardvapen, bland annat AK-4 och Pistol 88.

En avhoppad gängkriminell bekräftar också att kriminella grupper har tillgång till militära resurser genom kontakter inom den svenska militären.

– Vi har en kille på insidan, säger han och tillägger att det till och med diskuterades att bryta sig in i kontaktens bostad för att stjäla vapen.

En erfaren poliskälla styrker uppgifterna och menar att infiltration av Försvarsmakten är en realistisk hypotes.

Använts vid mord

Nationellt forensiskt centrum (NFC) har också slagit fast att militär ammunition använts vid flera grova brott i Sverige. Bland annat användes försvarets patroner vid ett mord i Malmö 2018, och de har även förekommit vid andra våldsbrott.

Problemet sträcker sig även bortom den organiserade brottsligheten. Vid ett tillslag mot en moské i Tyresö i mars 2023, där fyra unga män greps misstänkta för förberedelse till terrorbrott, hittades militär ammunition bland vapnen.

I en inspelning från den buggade lokalen hörs en av de misstänkta säga: ”Det här är militärkulor jag har fått från svenska militären. De här kommer aldrig klicka i ditt face”.

Försvarsmakten har i ett mejlsvar till tidningen bekräftat att ammunitionen i filmerna överensstämmer med deras materiel, men vill inte kommentera anklagelserna om infiltratörer. Myndigheten hänvisar istället till polisen.

Polisen: 300 skjutningar förra året

Organiserade brottsligheten

publicerad 21 januari 2025
– av Redaktionen
Polisen ser en tydlig minskning av det skjutvapenrelaterade våldet.

Enligt en rapport från Polismyndigheten minskade skjutvapenvåldet i Sverige 2024 för andra året i rad. Förra året ägde 296 bekräftade skjutningar rum – vilket är nästan 20 procent lägre än 2023.

– Vår bedömning är att minskningen beror på vår ökade förmåga att förhindra och avvärja våldsdåd, säger Johan Olsson, chef för polisens nationella operativa avdelning, Noa.

Han betonar dock att ”konfliktnivån och efterfrågan på våld” fortfarande är hög och att gängen fortsatt försöker använda digitala miljöer för att rekrytera nya medlemmar och personer som kan begå våldsdåd.

Enligt polisen har man blivit bättre på att snabbt gripa misstänkta mördare och antalet identifierade misstänkta gärningsmän per skjutning har också ökat.

– Det innebär att vi idag uppnår en bredare lagföring och kommer åt fler av de inblandade än tidigare, fortsätter Olsson.

Polismyndigheten uppger att man under de två senaste åren, utvecklat förmågan att inhämta och analysera information, både vad gäller jakt på gärningsmän och själva utredningsarbetet efteråt. Därtill har förmågan att föra samman information som finns i lokalpolisområden, brottsutredning när det gäller grova brott, underrättelseverksamhet och internationella verksamhet stärkts, hävdas det vidare.

Anhöriga fortfarande ”legitima” måltavlor

Förra året dödades 44 personer i skjutvapenvåld jämfört med 54 under 2023 – medan 66 skadades. Man ser också en viss minskning av anhöriga och oskyldiga som skadas eller dödas vid skjutningar och sprängdåd.

– Vår uppfattning är att det tillvägagångssätt som framträdde 2023 där anhöriga ses som legitima måltavlor tyvärr kvarstår, påpekar Johan Olsson.

Polisen noterar också att de misstänkta gärningsmännen blir allt yngre och att andelen misstänkta under 18 år mer än fördubblats sedan 2019.

Förra året var en fjärdedel av alla misstänkta skyttar minderåriga och några av dem var också under 15 år gamla. För skjutningar med dödlig utgång under 2024 var runt en tredjedel av de misstänkta under 18 år och ett tiotal under 15 år.

James O’Keefe tillbaka med ny dokumentär

Organiserade brottsligheten

publicerad 10 januari 2025
– av Jan Sundstedt
Line in the Sand
"Line in the Sand" säger sig "exponera krafterna bakom det mexikansk-amerikanska migrantindustriella kaoset".

Den undersökande journalisten James O’Keefe är tillbaka med en ny dokumentär med titeln Line in the Sand. Den här gången beger sig O’Keefe till det migrantindustriella komplexets frontlinjer, med hjälp av dolda kameror och råa vittnesmål.

I Line in the Sand avslöjar O’Keefe den chockerande verkligheten bakom USA:s gränskris som aldrig förr: mexikanska godståg, kartellernas tunnlar och USA-finansierade interneringsläger för barn. Filmen skildrar ett korrumperat system med ett tydligt budskap om krav på förändring.

James O’Keefe och hans team reser i dokumentären söderut, med syfte att undersöka hur säker den del av gränsmuren som existerar de facto är. Filmen söker också uppmärksamma de aktörer som drar nytta av migrationskaoset vid den mexikansk-amerikanska gränsen.

Man intervjuar bland annat ett flertal migranter som delar sina berättelser och destinationer och belyser de faror de möter på sin resa. Allt från att falla av rörliga tåg, till risken att barn försvinner längs vägen.

Positiva recensioner

Dokumentären visar också hur delar av gränsmuren under Biden-administrationen skurits upp, vilket betonar gränsskyddets otillräcklighet.

James O’Keefe använder dolda kameror för att avslöja de ekonomiska intressen som driver gränskrisen, inklusive hur amerikanska skattepengar finansierar transport och inkvartering av migranter.

Line in the Sand har överlag fått positiva recensioner, men även viss kritik för filmens, enligt kritikerna, fokus på O’Keefe själv. De som hyllar filmen beskriver den i ordalag som exempelvis ”en nödvändig och gripande dokumentär som belyser en pågående kris”.

 

O’Keefe, känd för sin tidigare roll i Project Veritas, kan med Line in the Sand ånyo sägas utmana etablerade medier genom sina avslöjanden, med en berättarteknik som kombinerar undersökande journalistik med kraftfulla visuella berättelser.

För mer information och för att se dokumentären, besök Tucker Carlsons officiella hemsida.