I Sverige bodde nästan dubbelt så många unga hemma under 2023, jämfört med året innan. Även i resten av EU har antalet unga som bor hemma ökat under det gångna året.
Sedan 2019 har antalet personer i åldrarna 18 till 34 som fortfarande bor hemma minskat successivt – men nu har en kraftig vändning skett. 2022 bodde 12,5 procent av de unga svenskarna hemma – men 2023 hade andelen stigit till 21,9 procent.
Även generellt inom EU har andelen som bor hemma ökat från 49,4 procent 2022 till 49,6 procent året efter. Kroatien låg allra sämst inom statistiken där 76,9 procent bor hemma medan bara 16,3% av de unga finländarna saknar eget boende.
Jämfört med genomsnittet inom EU ligger Sverige bra till, men däremot sticker man ut i ett nordiskt perspektiv.
– Danmark och Finland har en tudelad hyresrättsmarknad. De har en del som liknar allmännyttan i Sverige, men också en del som har helt fri hyressättning där unga slipper köa till en hyresrätt. Sådana faktorer kan göra att Sverige sticker ut i ett nordiskt perspektiv, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB, till TT.
”Behövs statligt stöd”
Vidare skulle siffrorna kunna förklaras med att investeringsstödet för byggande av hyresrätter drogs in, menar Marie Linder som är ordförande för Hyresgästföreningen. Investeringsstödet delades ut mellan 2016 och 2021 till byggföretag, men stödet innebar också att det fanns en gräns för hur hög hyra man kunde kräva av hyresgästerna.
– Finland och Danmark ger statligt stöd till bostadsbyggande. Jag tror att det här visar att det behövs någon form av statligt bostadsstöd, säger hon till TT.