MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 26 juli 2025

lördag 26 juli 2025

Vänsterdebattörer: SD har normaliserat begreppet svenskfientlighet

publicerad 5 november 2024
– av Jan Sundstedt
Enligt vänsterdebattörerna är SD på väg att vinna kampen om "rasismfrågan".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den vänsterradikale aktivisten, forskaren och Expo-grundaren Tobias Hübinette, Lisa Pelling, chef för vänsterpolitiska tankesmedjan Arena Idè, och Peter Wikström, lektor i engelsk språkvetenskap vid Karlstads universitet, argumenterar för att svenskfientlighet på allvar börjar bli en etablerad term i svensk offentlighet – nästan 30 år efter att Sverigedemokraterna började uppmärksamma problemet.

Man hävdar att ”den samlade svenska extremhögern” – inklusive just SD på 1990-talet lanserade svenskfientlighet som den svenska motsvarigheten till ”omvänd” eller ”antivit rasism” – som var begrepp som användes av nationaliströrelser i den engelskspråkiga världen.

Svenskfientlighet åsyftar primärt vissa invandrares rasism eller hat mot etniska svenskar, och har ofta använts som en förklaringsmodell när personer med utomeuropeisk bakgrund utsatt vita svenskar för exempelvis förnedringsrån, våldtäkter och andra grova brott.

De som använder termen brukar ibland också argumentera för att politiker, mediemoguler och andra makthavare konsekvent förnekar att rasism mot svenskar överhuvudtaget existerar, och att dessa av olika skäl ser mellan fingrarna när etniska svenskar utsätts för hat och våld – eller av ideologiska skäl till och med tycker att detta är någonting positivt.

”Officiellt erkännande”

I Bonniertidningen DN menar vänsterdebattörerna att SD sedan riksdagsinträdet 2010 aktivt arbetat för att ”få till ett genombrott för idén om svenskfientlighet”, i det offentliga rummet– och att detta nu är på väg att lyckas.

Länge uppfattades termen som extrem och de övriga partiernas politiker avfärdade den därför konsekvent. Troligen som en konsekvens av Tidöavtalet har dock flera regeringsföreträdare successivt kommit att acceptera idén om svensk­fientlighet”, skriver man och pekar på att flera borgerliga ministrar bara det senaste året på olika sätt har valt att uppmärksamma svenskfientligheten.

Förekomsten av svenskfientlighet ifrågasätter inte jag eller regeringen”, deklarerade exempelvis jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) under en debatt i maj i år, och medgav då också att det är vanligt att etniska svenskar utsätts för hatbrott av invandrare, och lovade att regeringen ska fokusera även på denna typ av rasism.

SD fick därmed sitt efterlängtade officiella erkännande att svenskfientligheten existerar som ett stort samhällsproblem, efter att ha drivit frågan i 30 år”, menar debattörerna.

”Mycket oroande”

Detta innebär att Sverigedemokraterna nu kan vara på väg att överta det berömda problemformuleringsprivilegiet vad gäller ytterligare en fråga utöver migrations- och integrations­politiken, kriminalpolitiken och klimat- och miljöpolitiken – nämligen frågan om vilka som är rasismens egentliga offer och förövare i dagens Sverige”, fortsätter de.

De tre hävdar vidare att SD:s målsättning egentligen är att ”underminera den etablerade synen på rasism som något som drabbar invandrar- och minoritetsinvånarna, och samtidigt vrida antirasismen ur händerna på antirasisterna” genom att övertyga allmänheten om att det är vita svenskar som är de primära offren för rasism – och invandrare som är förövarna.

Hübinette och hans åsiktsfränder beskriver avslutningsvis utvecklingen som ”mycket oroande” och uppmanar ”antirasistiska krafter” att på olika sätt försöka motverka utvecklingen.

Grundade vänsterextrem underrättelsegrupp

Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat hur Tobias Hübinette, med en bakgrund som anarkist och inom den autonoma våldsbejakande vänstern, uppger att det var han som grundade den vänsterextrema underrättelsegruppen Expo, vars arbete i många år gått ut på att kartlägga, smutskasta och karaktärsmörda invandringskritiker, nationalister och andra oliktänkare.

Tobias Hübinette. Foto: faksimil/Youtube

Hübinette har även ett digert brottsregister och är idag en ledande profil inom så kallad ”kritisk rasteori” – ett hårt kritiserat akademiskt fält som huvudsakligen går ut på att utmåla vita människor som rasistiska förövare och utomeuropéer som offer för förtryck och rasism.

Att känna eller till och med tycka att den vita rasen är underlägsen på alla upptänkliga plan är naturligt med tanke på dess historia och nuvarande handlingar. Låt den vita rasens västerland gå under i blod och lidande. Leve det mångkulturella, rasblandade och klasslösa ekologiska samhället! Leve anarkin!”, förkunnade Hübinette 1996 i tidningen Creol, ett citat som genom åren fått stor uppmärksamhet och lyfts fram just som ett tydligt exempel på svenskfientlighet eller antivit rasism.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bara en ambulans i tjänst i centrala Stockholm

Ökade otryggheten

publicerad 23 juli 2025
– av Markus Andersson
"Jag skulle säga att det aldrig varit så illa som det är som nu, inte ens under pandemin", enligt huvudskyddsombudet för ambulanssjukvården.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Under tisdagskvällen fanns endast en ambulans i tjänst i centrala Stockholm. Orsaken är personalbrist. Nu kräver oppositionen att det rödgröna regionrådet tar fram en krisplan.

Vid citystationen i Stockholm finns normalt fyra ambulanser, men under veckan var bara en av dessa i tjänst. Enligt Emil Skoglund, huvudskyddsombud för ambulanssjukvården i Stockholm, är situationen den värsta någonsin.

Vi får mellan 30 till 40 sms dagligen om vakanta pass. Vi har ställda bilar överallt. Jag skulle säga att det aldrig varit så illa som det är nu, inte ens under pandemin, säger han till den Schibstedtägda skvallertidningen Aftonbladet.

Skoglund varnar för att personalbristen utgör ett direkt hot mot stockholmarnas säkerhet och att det finns risk för att allvarligt skadade eller sjuka inte får ambulans i tid. Han pekar på förändrade arbetsvillkor och kraftigt sänkta ingångslöner som huvudorsaker.

Emil Skoglund är huvudskyddsombud för ambulanssjukvården i Stockholm. Foto: privat

Verksamhetschef tonar ned krisen

Jani Sundqvist, verksamhetschef för AISAB som ansvarar för ambulanssjukvården i region Stockholm, har en mindre dramatisk syn på läget. Han hänvisar till systemet med ”gränslös dirigering” som innebär att ambulanser från andra stationer kan täcka upp.

Det är inte så att området som city täcker för bara har en bil, förklarar Sundqvist, som hoppas att ett nytt kollektivavtal i höst ska förbättra situationen.

Opposition kräver krisplan

Moderaternas oppositionsregionråd Kristoffer Tamsons är hårt kritisk.

Det är helt oacceptabelt att Sveriges huvudstad befinner sig i en situation där en ambulans ska serva hundratals människor. Det är ett hot mot människors liv och hälsa, säger han.

Moderaterna kräver att regionrådet Talla Alkurdi (S) kallar in regionstyrelsen för att ta fram en krisplan. Under onsdagsmorgonen höll Alkurdi ett krismöte med Vårdförbundet Stockholm.

Region Stockholm styrs av en koalition mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet, med stöd från Vänsterpartiet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Boverket ska utreda SD:s ”Sverigehus”

Bostadsbristen

publicerad 22 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Enligt SD:s bostadspolitiske talesman Mikael Eskilandersson kommer minst en av de typgodkända husmodellerna att vara utformad i "traditionell svensk byggstil".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Regeringen ger Boverket i uppdrag att ta fram förslag på typgodkända småhus som kan byggas utan bygglov. Idén bygger på Sverigedemokraternas ursprungliga förslag från 2022 om ett rött trähus i traditionell svensk stil.

Under måndagen meddelande regeringen att Boverket får i uppdrag att utreda hur typgodkännande av småhus kan genomföras. Det handlar om att förverkliga SD:s idé om ”Sverigehuset” – en husmodell som ska kunna byggas var som helst i landet utan krav på bygglov.

— Vi vet att många vill bo i småhus men allt för få byggs. Med ett typgodkänt Sverigehus som kan uppföras var som helst i landet kan byggprocesserna bli betydligt kortare och effektivare, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Rött hus med vita knutar

När Sverigedemokraterna presenterade sitt ursprungliga förslag inför valet 2022 visualiserades det som ett klassiskt rött hus med vita knutar. Partiet föreslog då ett nationellt typgodkänt småhus i trä på 150 kvadratmeter boarea, utformat som en 1,5-plansvilla i traditionell svensk byggnadsstil.

Enligt SD:s bostadspolitiske talesman, Mikael Eskilandersson, kommer minst en av de typgodkända husmodellerna att vara utformad i ”traditionell svensk byggstil”.

— En röd stuga med vita knutar uppfattas som tryggt och trevligt, säger Eskilandersson.

Han betonar att det kulturella inslaget i husens utformning kommer att beaktas i utredningen.

— Vi ser det som att vårt förslag nu blir verklighet, även när det gäller den kulturella delen om hur byggnaden kommer att se ut, säger han.

Ska förenkla och förkorta byggprocessen

Uppdraget till Boverket innebär att myndigheten ska kartlägga nuvarande regelverk och föreslå modeller för typgodkända småhus som inte kräver bygglov. Boverket ska också undersöka förutsättningarna för att undanta sådana hus från andra krav som försvårar eller fördyrar byggnation.

I Sverige finns det idag ingen möjlighet att få ett småhus typgodkänt för uppförande inom hela landet. Det innebär att varje nytt småhus behöver prövas specifikt av den kommunala byggnadsnämnden.

Enligt Sverigedemokraternas ursprungliga förslag skulle ett typgodkänt hus kunna spara byggherren mellan 25 000 och 50 000 kronor i avgifter, samtidigt som handläggningstiden förkortas avsevärt.

Kritik från Centerpartiet

Förslaget möttes dock av skarp kritik från oppositionspartier. Centerpartiet i Stockholm kallar initiativet för ”ett hån mot alla unga vuxna” och menar att det är verklighetsfrånvänt som lösning på bostadsbristen.

— Att det här är regeringens enda svar på bostadsbristen är ett hån mot alla unga vuxna, ensamstående föräldrar och samhällsbärare som idag tvingas bo i andra hand, säger Jonas Naddebo (C), gruppledare i Stockholms stad.

Boverket ska redovisa sitt uppdrag senast i juni 2026.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Metallfynd i Sverige kan bli avgörande i kampen om framtidens teknik

Energikrisen

publicerad 21 juli 2025
– av Jan Sundstedt
LKAB - gruva samt administrationsbyggnad i Kiruna.
LKAB hoppas i och med den nya fyndigheten göra Sverige mindre oberoende av utländska aktörer vad gäller jordartsmetaller. OBS: Arkivbild.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige kan spela en nyckelroll i Europas försök att minska sitt beroende av Kina för strategiskt viktiga metaller. LKAB:s stora fynd av sällsynta jordartsmetaller i Kiruna lyfts nu fram som en potentiell lösning på EU:s växande råvaruproblem.

EU-kommissionen har nyligen gett LKAB-projektet status som ”strategiskt” inom ramen för EU:s Critical Raw Materials Act, vilket innebär förenklade tillståndsprocesser och prioriterad handläggning, skriver Dagens Industri.

Efter fördjupade undersökningar uppskattas nu mineralresurserna i vad man kallar Per Geijer-fyndigheten till cirka 1,2 miljarder ton, med upp till 2,2 miljoner ton sällsynta jordartsmetaller och höga halter järn och fosfor – vilket gör fyndigheten till den största i sitt slag inom EU.

Sällsynta jordartsmetaller är avgörande vid tillverkning av bland annat elbilar, vindkraftverk och avancerad elektronik. I dag dominerar Kina produktionen, vilket har skapat oro för leveranskedjorna när efterfrågan ökar globalt.

EU:s nya råvarulag syftar till att minst 10 procent av behovet ska kunna tillgodoses inom unionen till 2030.

Betydande steg – men lång väg till brytning

Trots de stora resurserna återstår omfattande prövningar innan utvinning kan inledas. LKAB har påbörjat miljöprövningar, tekniska undersökningar och ekonomiska analyser, men såväl bolaget som svenska myndigheter betonar att processen väntas ta flera år.

Nästa stora energifråga kommer vara sällsynta jordartsmetaller där Kina positionerat sig de senaste 30–40 åren. Utan dem kan vi inte tillverka elbilar, stridsflyg eller iPhones. Då är frågan om vi vill låta Xi Jinping bestämma det eller inte, säger Jan Moström, VD för LKAB.

Utvinningen av sällsynta jordartsmetaller skulle kunna ske parallellt med järnmalmsbrytningen, vilket ökar projektets lönsamhet och minskar beroendet av globala monopolliknande strukturer.

Vad vi gjorde under många år i Sverige var att exportera vår miljö-, klimat- och landskapspåverkan till andra länder och brydde oss inte om det när vi importerade de här materialen. Det funkade så länge vi hade frihandel. Då är frågan om vi ska gå tillbaka till att använda trä och sten eller säkra upp materialen och avgöra de här målkonflikterna, menar Moström.

Politisk och industriell uppbackning

Både svensk regering och EU-kommissionen lyfter nu fram Kirunafyndigheten som ett viktigt steg mot ett mer självförsörjande Europa.

Projektet förväntas bidra till den ”gröna omställning” som kräver stora mängder strategiska metaller, samtidigt som det kan skapa nya arbetstillfällen och stärka svensk gruvnäring.

Samtidigt återstår frågor om miljöpåverkan, samexistens med rennäring och lokal opinion – faktorer som redan fördröjt tidigare gruvprojekt i Sverige.

Hur snabbt LKAB kan gå från prospektering till produktion avgör om Europa har möjlighet att minska beroendet av utomeuropeiska leverantörer i tid för nästa tekniksprång.

Per Geijer-fyndigheten

Enligt LKAB innehåller fyndigheten mineraltillgångar på 734 miljoner ton järnmalm med höga järnhalter samt fosfor och mer än 1,3 miljoner ton sällsynta jordartsmetaller.

Halterna av de sällsynta jordartsmetallerna i Per Geijer-fyndigheten är tio gånger högre än i den Kirunamalm där LKAB driver gruva i dag.

Per Geijer-området är tänkt att bli LKAB:s nästa brytningsplats. Tidigare har man bedömt att det kan ta 10–15 år innan det kan bli aktuellt med brytning. Främst handlar det om att få nödvändiga tillstånd.

Källa: LKAB via Dagens Industri

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Malmö: Fem sprängningar på en vecka

Ökade otryggheten

publicerad 21 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Malmö
Den senaste tidens ökning av sprängdåd i Malmö oroar såväl polis som allmänhet. OBS: Bilden är en arkivbild.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Malmö har drabbats av en våg av sprängdåd – minst fem explosioner har skett under den gångna veckan. Flera bostadsområden har skadats, men ännu har ingen gripits. Polisen misstänker att händelserna är kopplade till kriminella nätverk.

Under vecka 29 har flera kraftiga detonationer väckt de boende i Malmö. Samtliga fall utreds som allmänfarlig ödeläggelse och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.

Natten till fredag inträffade en explosion vid en villa i Virentofta. Sprängningen, som skedde strax efter klockan halv tre, orsakade omfattande skador på fastigheten och området spärrades av.

Vi har gjort fynd på en av platserna och får titta närmare på det tillsammans med eventuella samband, hotbilder och varför det händer på just dessa platser, säger polisens presstalesman Katarina Rusin till skattefinansierade SVT.

Bara några timmar senare skadades ett flerfamiljshus i Bunkeflostrand av en ny sprängning. På två balkonger krossades rutor, men inga personer skadades.

Även i Rosengård inträffade en sprängning när en handgranat kastades in i ett trapphus under onsdagskvällen. Ingen människa kom till skada, men förödelsen i fastigheten blev omfattande.

Vi kan bekräfta att det har skett en detonation på botten i trapphuset till ett flerfamiljshus. Endast materiella skador har orsakats, på bland annat lägenhetsdörrar, kommenterade vakthavande befäl Peter Martin vid polisen.

Två ytterligare explosioner har registrerats i polisens händelserapporter. Bland annat ska ett flerfamiljshus i Limhamn ha utsatts för en sprängning under söndagskvällen, men för närvarande saknas mer exakt information.

Enligt färska rapporter har två män anhållits misstänkta för sprängningen i Limhamn. Männen är enligt uppgifter i 30-årsåldern. Inga ytterligare gripanden har gjorts och polisen arbetar nu med förstärkta resurser i de utsatta områdena.

Vi tror även att det finns fler vittnen som kan ha sett eller hört något, säger Katarina Rusin.

Malmö är därmed fortsatt hårt drabbat av sprängvåld, som enligt polisen tydligt trappats upp under sommaren.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.