Annons:

Trots ökade resurser – polisen klarar inte upp fler grova brott

Ökade otryggheten

Publicerad 17 oktober 2024 – av Jan Sundstedt
Polispiket utryckning
Trots mer pengar och personal klarar polisen inte upp grova brott eller mängdbrott på ett tillfredställande sätt.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 55 150,00 SEK 74% Mål: 75 000,00 SEK

Trots en kraftig ökning av anslag och personal har andelen uppklarade grova brott förblivit oförändrad. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) är situationen särskilt allvarlig i Stockholm.

Brottsförebyggande rådet har i sin senaste rapport lyft fram att polisens anslag ökat med 80 procent sedan 2017, samtidigt som antalet anställda i utredningsgrupperna för grova brott vuxit med över 30 procent mellan 2018 och 2023, rapporterar Dagens Juridik.

Trots dessa resursförstärkningar ligger andelen uppklarade grova brott stilla på 19 procent under hela perioden.

Kristin Franke Björkman, utredare på Brå, påpekar att den begränsade förbättringen kan bero på att antalet grova brott både har ökat och blivit allt mer komplexa att utreda.

Annons:

– Personaltillväxten har skett för sent i förhållande till brottsutvecklingen och det har blivit svårare att hitta personal med rätt kompetens, säger hon i ett pressmeddelande.

Situationen är enligt Brå särskilt allvarlig i polisregion Stockholm, där personalökningen varit lägre än i andra regioner. Detta har inneburit att utredningarna blivit lidande, särskilt vad gäller mängdbrott som inte prioriteras i lika hög grad.

Snatteri och stölder är exempel på mängdbrott som svensk polis får allt svårare att hinna klara upp. Foto: iStock/Dragos Condrea

Grova brott slukar polisens resurser

Trots att uppklarningen av brott kopplade till organiserad brottslighet, som till exempel sprängningar och skjutningar, har ökat något – från 27 till 30 procent – har denna ökning skett på bekostnad av andra typer av brott.

– För att hantera de allra grövsta brotten har lösningen ofta varit att låna in personal från andra delar av myndigheten, men de här tillfälliga förflyttningarna skapar snarare ett ”hål” som flyttas runt i organisationen, säger Lina Fjelkegård, utredare på Brå.

Ett annat resultat från Brås utvärdering är att det blivit vanligare att grova brott utreds av lokalpolisområden istället för av specialiserade utredningsgrupper - något som påverkar lokalpolisområdenas kapacitet att hantera mängdbrott negativt, och då särskilt i områden där grova brott i högre grad förekommer.

Vidare visar statistiken att utredningar av brott i nära relation, våldtäkt och brott mot barn inte heller visat någon större förbättring, trots att antalet anställda som utreder dessa brott har ökat med 70 procent.

Uppklaringen för dessa brott har endast stigit marginellt – från 12 till 14 procent. Franke Björkman konstaterar: – Här finns potential att öka uppklaringen, men inte genom ytterligare personaltillväxt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Fängelseexpansion kan kosta skattebetalarna 85 miljarder om året

Ökade otryggheten

Publicerad Idag 13:55 – av Jan Sundstedt
Hallanstaltens byggnader bakom säkerhetsstängsel.
Kriminalvården räknar med ett kraftigt utökat behov av anstalts- och häktesplatser till 2045. Hallanstalten på en arkivbild från 2009.

Kriminalvårdens kostnader kan enligt en färsk prognos komma att tredubblas från nuvarande 24 miljarder om året till 80–85 miljarder 2045. Prognosen räknar även med ett kraftigt utökat behov av cirka 45 000 anstalts- och häktesplatser.

Kriminalvården skriver i sin senaste prognos att man på sikt bedömer behovet av antalet platser till 45 000.

I dag finns cirka 13 000 platser att tillgå, och en plan finns för att bygga ut dem till 20 000 till 2035.

Prognosen höjer dessutom den tidigare bedömningen. I våras räknade myndigheten med 34 000 platser, nu med 11 000 fler. Kostnaderna följer med uppåt.

Kriminalvårdens utgifter bedöms stiga från 24 miljarder kronor 2026 till 80–85 miljarder kronor om året 2045.

Siffran gäller den årliga totalkostnaden, inte en engångssumma för byggandet av nya anstalter.

Straffrättsreformen den främsta orsaken

Enbart ändringarna i påföljdssystemet ger enligt uppskattningar närmare 24 000 ytterligare intagna.

— Vi kan behöva motsvarande fem Kumlaanstalter om året för att klara av den här kapacitetsökningen, säger Kriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten.

Orsaken är straffrättsreformen. Reformen slopar mängdrabatten, vissa strafflindringsgrunder ska bort, domstolarna ska oftare döma i den högre delen av straffskalan och trefjärdedels frigivning ska gälla även för straff under sex år.

Flera av de beslutade straffskärpningarna saknar ännu datum för ikraftträdande.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) skriver till SVT Nyheter att Moderaterna driver på för att avskaffa mängdrabatten senast 2029, samtidigt som säkerheten och det återfallsförebyggande arbetet på anstalterna förväntas hålla god kvalitet.

Enligt Gunnar Strömmer kräver det en fortsatt kraftig expansion och "en lång rad andra åtgärder och beslut". Han säger att regeringen måste tänka nytt i flera delar för att lösa uppgiften.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fyra skolbarn till sjukhus efter godisfynd

Ökade otryggheten

Publicerad Idag 09:57 – av Jan Sundstedt
Fyra barn i tioårsåldern fick sjukhuskontroll efter fyndet under en fritidsutflykt i Älvsjö. Genrebild – barnen på bilden har
Fyra barn i tioårsåldern fick sjukhuskontroll efter fyndet under en fritidsutflykt i Älvsjö. Genrebild – barnen på bilden har ingen koppling till händelsen.

Fyra barn i tioårsåldern smakade på vad som såg ut som godis i samband med en fritidsutflykt i Älvsjö, i södra Stockholm. Barnen fördes till sjukhus för kontroll och polisen utreder nu händelsen.

Polis och ambulans ryckte under onsdagen ut till en skola i Älvsjö, uppger polisen.

I samband med en fritidsutflykt hade barn hittat vad som såg ut att vara godis, och några av barnen hann smaka innan personalen satte stopp.

Samtliga barn är cirka tio år, och fyra av dem fördes till sjukhus för kontroll.

Personalen larmade polisen som var snabbt på plats och tog fyndet i beslag.

Skulle kunna vara narkotika

TV4 rapporterar att skolan ringde polisen strax efter klockan tre och att barnen hittade godiset i skogen intill skolan.

– Det var strax efter klockan tre som vi fick samtal från en skola med anledning av att barn har hittat någonting som uppfattades vara godis i skogen intill skolan. Det skulle kunna vara narkotiska preparat i godiset. Det vi känner till är att fyra barn smakat på godiset, säger Per Fahlström, presstalesman vid Stockholmspolisen.

Skolans biträdande rektor formulerar sig mer bestämt i ett utskick till vårdnadshavarna. Enligt utskicket hittade barnen under fritidsutflykten "en gömma med narkotika".

Polisen kan för närvarande varken bekräfta eller dementera att det barnen åt är narkotika.

En anonym förälder beskriver sitt barns reaktion för TV4: — Mitt barn var väldigt uppskrämt, ledset och upprivet, säger föräldern.

Polisen har upprättat en anmälan om vållande till kroppsskada och narkotikabrott och utreder vad barnen fick i sig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Våldslarm från Stockholms skolor: ”Ohållbar situation”

Ökade otryggheten

Publicerad Igår 14:41 – av Emil Fjellstedt
Simon Sandström i beige tröja framför en korridor, med en överlagrad röd linjegraf som slutar på 338.
Huvudskyddsombudet Simon Sandström kräver skyddsinsatser efter 338 rapporterade hot- och våldshändelser i Stockholms skolor under september.

En lärare fick sy flera stygn i ansiktet, en annan angreps med en stol. Det är några av de händelser som Sveriges Lärare lyfter i sitt larm om våldet i Stockholms grundskolor.

Under september rapporterades 338 hot- och våldshändelser i Stockholms skolor, skriver Vi Lärare. Utbildningsförvaltningen ansvarar för omkring 170 skolor och 95 000 elever.

Huvudskyddsombuden Simon Sandström, Britt-Marie Selin och David Gustavsson har skickat en begäran om skydds- och stödinsatser till förvaltningen. Svarar den inte inom två veckor kan ärendet gå vidare till Arbetsmiljöverket.

Stygn i ansiktet

Sandström beskriver läget som "eskalerande och akut". Uppgifterna om misshandel kommer från honom.

— På två högstadieskolor har lärare misshandlats. En lärare har behövt sy flera stygn i ansiktet. En annan har blivit slagen i bröstet och därefter behövt försvara sig mot ett angrepp med en stol, säger Simon Sandström.

I sin anmälan räknar skyddsombuden upp 15 allvarliga och akuta brister. De tar bland annat upp ensamarbete där risken för hot och våld är överhängande och underbemanning när personal flyttas för att skapa säkrare arbetsmiljö.

— Vi begär att arbetsgivaren säkerställer och inför en fungerande organisation för akut skydd och praktisk avlastning när en skolas egna resurser inte räcker, säger Simon Sandström.

Kräver besked om akut skydd

Skyddsombuden vill nu ha besked om vem som har mandat och ansvar att besluta om och skicka extra skyddsresurser till en utsatt skola.

Förvaltningen delar inte beskrivningen av ett "akut läge", uppger skattefinansierade statskanalen SVT. Enligt förvaltningen speglar ökningen arbetet med rapporteringssystemet.

Fackets krav gäller de lägen då skolan inte klarar sig själv. Skyddsombuden kräver att förvaltningen pekar ut en reservlösning för när stadens mobila stödteam för skolor med akuta hot- och våldsproblem redan är upptaget, eller när insatsen inte minskar riskerna tillräckligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kvinna ihjälskjuten i fullsatt idrottshall i Älvsjö

Ökade otryggheten

Uppdaterad 18 oktober 2026, Publicerad 18 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Kämpetorpshallarnas exteriör i Älvsjö med glasentré, ljus fasad och gult tegel.
Kämpetorpshallarna i Älvsjö, där kvinnan sköts under fredagskvällen (arkivbild).

Skottlossningen i en idrottshall i Älvsjö på fredagskvällen kostade en kvinna i 25-årsåldern livet. Polisen utreder nu mord, och två personer i övre tonåren sitter anhållna.

Larmet om skjutningen nådde polisen strax efter klockan 21 på fredagen.

Rapporterna gällde en allvarligt skadad kvinna i en idrottsanläggning i Älvsjöområdet, och en ambulans förde henne till sjukhus.

Gärningsmannen hade hunnit försvinna när polisen kom till platsen.

Kvinnan avled under lördagen av sina skador, skriver polisen på sin hemsida enligt TV4.

– Hon har avlidit nu under kvällen, så att istället för att utreda ett mordförsök så utreder vi nu ett mord, säger Daniel Wikdahl, presstalesman på polisen.

Åklagare anhöll på lördagsmorgonen två personer i övre tonåren, misstänkta för mordförsök. Båda två är enligt uppgifter fortfarande anhållna.

Hundratals ungdomar var på plats i Kämpetorpshallarna när skotten föll.

Några spelade innebandymatch, andra deltog i Spontanfotboll, Hammarby Fotbolls ungdomssatsning som klubben driver tillsammans med lokala fritidsgårdar.

Ungdomarna spelade enligt uppgifter fotboll i en annan hall än den där skjutningen skedde.

Kommunens krisorganisation aktiverad

Kvinnan arbetade i kommunens ungdomsverksamhet, bekräftar Lee Orberson, stadsdelsdirektör i Hägersten-Älvsjö, för SVT.

Orberson lyfter fram vad verksamheten betyder för områdets unga.

– Det är en jätteviktig aktivitet för att sysselsätta unga. En sådan här händelse har direkt påverkan på lokalsamhället, säger Orberson.

Stadsdelen aktiverade omedelbart sin krisorganisation, inklusive externt krisstöd för barn och unga som befann sig i området.

Poliser och fältarbetare förstärker närvaron, och krisstödjare finns på plats utanför anläggningen för att fånga upp oro.

Fritidsgården Ungdomens hus höll öppet till klockan 22 på lördagen för alla som ville prata om det som hänt.

Anhöriga till offret är enligt polisen underrättade.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.