MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 28 september 2025

söndag 28 september 2025

Kommentar: Leons död får inte falla i glömska

Välfärdskollapsen

Vissa texter, likt denna, är mer betungande att skriva än andra. Samtidigt får sjuårige Leon Kärsös tragiska död inte falla i glömska.

publicerad 17 augusti 2022
– av Jan Sundstedt
Leon Kärsö tarmvred
Leon Kärsö blev blott sju år.
3 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

En hjärtskärande tragedi inträffade i Gävle under några ödesdigra dagar i juni. Strax efter midsommarafton fick den levnadsglade sjuårige pojken Leon Kärsö ont i magen – smärtor som bara blev värre och värre.

Tragedin

Trots det allvarliga läget fick Leon och hans mamma enligt utsago inget större gehör på Gävle sjukhus – där familjen sökt vård för Leons allvarliga tillstånd. Han skickades hem med laxermedel, trots att hans mor påpekade att han uppvisade alla symptom på tarmvred (se faktaruta).

Leons tillstånd försämrades och på tisdagen åkte Leon och hans mamma i ilfart till akuten. Personalen stod fortfarande fast vid att Leon led av förstoppning. De ger mamman en flaska Klyx och en slang och lämnar Leon och hans mamma ensamma. Leon röntgas inte heller nu, trots att hans mamma påpekar att läkaren dagen innan har sagt att det ska göras om Leon börjar må sämre.

Mamma Emma Borgström får två val av personalen: Stanna här och få dropp, eller åk hem och ge honom vätskeersättning var femte minut. Till slut väljer de att åka hem. Leon hade autism och adhd och enligt hans mamma hatade han sjukhus.

Onsdagen den 29 juni, efter tre dygns plågsamt lidande, vars like jag inte kan föreställa mig, dog Leon. Han blev endast sju år gammal.

Denna tragedi har berört mig ända in i själen. Hur kan detta ske? I ”i-landet” Sverige, med ”världens bästa sjukvård”? En sjuåring får bara inte dö i sviterna av något så förhållandevis enkelt botat – om behandlat i tid – som tarmvred.

Ansvariga

Enligt uppgift var det inte mindre än tre läkare som undersökte pojken. Hur kan tre stycken förmodat välutbildade läkare så totalt missbedöma en patients tillstånd? Det är en av många frågor jag kräver svar på.

Den främsta orsaken till pojkens så oerhört tragiska död är inte ett mysterium, utan är en följd av ett samhällskontrakt i fritt fall. Ett samhälle där patientsäkerheten är satt ur spel. Inte minst på grund av budgetbesparingar och i enskilda fall rent kvacksalveri.

Enligt chefsläkaren på Region Gävleborg, Agneta Larsson, har man påbörjat en egen utredning ”som alltid då händelser som denna inträffar”. En sjuårig pojke som skulle levt idag om han tillåtits adekvat vård är död.

Det är ingen händelse. Det är en djup och hjärtskärande tragedi.

Förvägras oberoende utredning

Som om inte familjens sorg inte vore nog förvägrar Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Jan Lahenkorva (S) familjen en oberoende utredning. Han hävdar att det räcker med att den socialdemokratiskt styrda regionen utreder sig själv.

Jan Lahenkorva säger också blankt nej till att hålla ett extra möte i nämnden med anledning av det inträffade.

Jan Lahenkorva (S), ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Gävleborg.

Är det allt? Är pojken inte värd mer än en ”internutredning”? Var är empatin och känslan för rätt och fel? Den moraliska kompassen? Självklart ska det tillsättas en oberoende och hårt granskande utredning. Inte tu tal om annat.

Och om en sådan utredning visar att Leons tragiska död beror på fel, misstag och nonchalans – då ska samtliga ansvariga ställas inför skranket.

Nog nu

Någon gång får det vara nog. Nog med besparingar och skattepengar som slukas av en förvaltningsapparat in absurdum. Nog med stelbenta landsting som inte tycks ha den greppbara förmågan att värna om patientens bästa. Nog med personalnedskärningar. Nog med läkarslarv – av vilken orsak det nu må vara. Nog med barn som offras på välfärdsdemonteringens altare.

Leons mamma Emma Borgström har anmält akutmottagningen vid Gävle sjukhus till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Hon har även gjort en polisanmälan om vållande till annans död.

Vila i frid, Leon Kärsö.

 

Jan Sundstedt

Fakta: Tarmvred

Vid tarmvred har det blivit ett stopp som hindrar mat och vätska från att passera genom tunntarmen eller tjocktarmen. Om tillståndet inte behandlas kan de blockerade delarna av tarmen skadas, vilket ger allvarliga problem. Om du har symtom på tarmvred ska du söka vård så att du snabbt kan få behandling. Oftast behövs behandling på sjukhus.Utan behandling kan tarmvred bli livshotande.

Källa: doktor.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Systematisk vanvård av äldre i Uddevalla

Välfärdskollapsen

publicerad 24 september 2025
– av Markus Andersson
Äldre i Uddevalla blev offer för systematisk försummelse. Nattpersonal rapporterade själva nästan aldrig om missförhållandena.
2 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Äldre lämnades i timmar i sängar genomvåta av urin och med intorkad avföring över kroppen och en vårdtagare fick ingen tillsyn på 21 nätter. Trots 407 avvikelserapporter på fyra år och upprepade larm om vanvård hävdar ansvariga politiker i Uddevalla att de inte visste något.

Bonniertidningen Dagens Nyheters granskning visar att natthemtjänsten själva nästan aldrig rapporterade missförhållanden – istället var det dagpersonalen som larmade.

Mediciner delades inte ut, halvtuggade tabletter låg utspridda i sängar och personal kom till tomma bostäder eftersom de inte visste att vårdtagare avlidit. Efter år av upprepade larm stängdes hela nattpersonalen av i början av september.

En äldre man berättar hur nattpersonalen enligt honom vägrade hjälpa när hans säng var genomvåt av urin.

— Jag trycker inte nu när nattpersonalen är avstängd heller, för man vet inte vem som kommer.

Hans råd till politiker och socialchef är kort och koncist: ”Skärp er!”

— De chefer som är högst upp gör inte vad de ska. Det låter knepigt att de inte skulle veta. Då har de ju inte tittat efter.

Socialchefen: ”Anmärkningsvärt och riskabelt”

Av 147 rapporter om annat än fallolyckor handlar majoriteten om felaktig medicinhantering och bristande hygien. Vårdtagare fick inte hjälp att gå på toaletten, byta inkontinensskydd eller tvätta sig. Ytterdörrar lämnades olåsta och larm besvarades inte.

Socialchef Malin Normann erkänner att bristerna varit allvarliga.

— Natthemtjänsten har nästan inte gjort några egna avvikelser över huvud taget. Jag har inte varit varse om att natten inte rapporterar. Det är anmärkningsvärt och riskabelt.

I fyra av 16 lex Sarah-ärenden finns ingen utredning, trots att lagen kräver det.

— Det är allvarligt att det saknas utredningar för lex Sarah-rapporterna, säger Normann.

16 chefer på tre år

Sedan 2022 har 16 olika personer varit chefer för natthemtjänsten. Socialnämndens ordförande Ann-Charlott Gustafsson (Uddevallapartiet) hävdar att hon fick kännedom om bristerna först strax före avstängningen.

— Jag kan inte svara på det. Det är fullständigt obegripligt. Jag har inte fått det här till mig. Och jag har inte möjlighet att följa upp varje av de flera tusen avvikelser som kommer in om socialtjänsten varje år. Jag behöver få informationen på ett lätt sätt., säger Gustafsson.

Även tidigare ordföranden Stefan Skoglund (S) säger att han inte kände till ”omfattningen och typen” av bristerna.

Trots missförhållandenas magnitud tycker Ann-Charlott Gustafsson ändå att medborgarna bör ha fortsatt förtroende för sina beslutsfattare.

— Ja, det tycker jag. Vi har en massa verksamheter som fungerar, och en som inte fungerar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen sänker bidragen för stora barnfamiljer

Migrationskrisen i Europa

publicerad 17 september 2025
– av Jan Sundstedt
Tidöpartiernas företrädare är tydliga med att bidragsreformen främst riktar sig mot personer med invandrarbakgrund.
4 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Regeringen presenterade på onsdagen en bidragsreform med tak för försörjningsstöd där familjer med fem barn kan gå miste om 8 000 kronor i månaden.Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) är tydlig med att förslaget främst riktar sig mot invandrarfamiljer som ”år efter år lever på bidrag, trots att man kan arbeta”.

Tidöpartierna lanserade idag en genomgripande reform av bidragssystemet som förväntas påverka 145 000 svenska hushåll. Förslaget innehåller tre huvudsakliga förändringar: ett bidragstak som framför allt påverkar flerbarnsfamiljer, aktivitetskrav för bidragstagare och en jobbpremie för dem som går från bidrag till arbete.

Det nya bidragstaket är konstruerat för att träffa hårdast från det fjärde barnet och uppåt. En familj med två föräldrar och fem barn som enligt ministern ”plockar ut 46 500 kronor skattefritt” skulle med det nya systemet få nöja sig med 38 300 kronor.

— För dem lönar det sig inte att gå från bidrag till arbete, inte ens om båda börjar arbeta. Men med bidragstaket justeras det till 38 300. Det blir en minskning av försörjningsstödet med 8 000 per månad, säger Anna Tenje.

Ministern konstaterar vidare att de ”man kan arbeta, men gör inte det av olika skäl”. För mindre familjer blir effekterna betydligt mildare. Ett par med två barn skulle enligt regeringens beräkningar förlora cirka 800 kronor i månaden.

— Fler föräldrar kommer att gå till jobbet och försörja sig själva, fortsätter hon.

Införs ”enhetligt över hela landet”

Regeringspartierna betonar att reformen har dubbla syften. Dels handlar det om att bryta det bidragsberoende som många invandrare fastnat i, dels om att visa att det ”inte längre går att komma till Sverige och leva på bidrag”.

Reformen ska också fungera som en signal till andra migranter som vill ta sig till Sverige enbart för att ta del av bidragssystemet.

— Ett tak införs för hur mycket ekonomiskt bidrag som kommunerna får tillåta. Försörjningsstödet kommer att införas mer enhetligt över hela landet, förklarar Anna Tenje.

”Inget smörgårdsbord för världens folk”

SD:s gruppledare Linda Lindberg beskriver förändringarna som att man ”slänger den bidragslinje som funnits i papperskorgen och börjar ställa krav på migranter som tar sig till vårt land”.

— Sverige är inte längre ett smörgåsbord för all världens folk, deklarerar hon, och konstaterar att det är viktigt att skilja på svenskar och människor från andra delar av världen.

— Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle.

Aktivitetskrav och kvalificeringsperiod

Från sommaren 2026 måste samtliga kommuner införa aktivitetskrav för bidragstagare. Det kan handla om praktik eller andra samhällsnyttiga insatser. Samtidigt införs en jobbpremie för att göra övergången till arbete mer attraktiv när förändringarna träder i kraft 2026.

Dessutom måste alla som bosätter sig i Sverige från 2027 kvalificera sig för socialförsäkringssystemet. Detta kräver antingen fem års bosättning eller minst tolv månaders arbete med en månadslön över 20 000 kronor under en tvåårsperiod. Kvalificeringskravet omfattar barnbidrag, bostadsbidrag, sjuk- och aktivitetsersättning samt äldreförsörjningsstöd, men inte försörjningsstöd.

Regeringen planerar att lägga fram en proposition i början av 2025, med målet att reformerna ska träda i kraft i januari 2027. För att mildra omställningen införs förändringarna gradvis under 2027 och gäller fullt ut först från 2028.

Enligt regeringens beräkningar kommer cirka 30 000 personer att drabbas av kraftigt sänkta bidrag när reformen är fullt genomförd. Förslaget ska nu skickas på remiss till lagrådet innan den slutliga propositionen läggs fram.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hyresgästföreningen kräver sänkta hyror 2026 – Fastighetsägarna vägrar

Välfärdskollapsen

publicerad 15 september 2025
– av Jan Sundstedt
Tuffa rundor stundar inför 2026 års hyresförhandlingar.
3 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Hyresgästföreningen i Stockholm kräver nu sänkningar av hyrorna efter år av rekordhöjningar. Fastighetsägarna håller föga förvånande inte med och menar att kostnaderna har ökat kraftigt och att det i sin tur kräver nya hyreshöjningar.

Hyresgästföreningen Stockholm vill se hyressänkningar på upp till 4,45 procent inför 2026 års förhandlingar, efter att hyrorna höjts med hela 16 procent på tre år, skriver Hem & Hyra.

Från Fastighetsägarna hörs motstånd – de kräver fortsatt höjning och påpekar att kostnaderna för förvaltning, underhåll och drift är fortsatt höga. Nu väntar med stor sannolikhet en av de mest infekterade förhandlingsrundorna på årtionden.

I Stockholms län och på Gotland har Hyresgästföreningen fått nog av de senaste årens hyresutveckling och kräver sänkt hyra för över 70 000 hyreslägenheter. Förslag på sänkningar rör sig i storleksordningen 2,41–4,45 procent i Stockholms stad, och 0,36–4,45 procent i övriga regionen.

”Gränsen är nådd”

Hyresgästföreningens ordförande Susanne Sjöblom beskriver hushållens situation som ohållbar, då många pensionärer och arbetande uppger att de inte längre har något kvar att dra in på.

Vi har inget annat val. Det finns inget mer utrymme för hyreshöjningar. Gränsen är nådd, säger Susanne Sjöblom.

Många frågar sig hur de ska klara sig. Matpriserna går upp. Man kan inte mer än jobba eller ha sin pension. Vad ska man dra in på till slut? Man måste äta och bo.

Fastighetsägarna kräver ytterligare 6,1 procents höjningar för stadens hyresrätter, och 5,9–8,2 procent för regionen och Gotland. De menar att förhandlingsmodellen inte tillåter sänkning då man hävdar att kostnader för förvaltning har ökat kraftigt sedan 2022.

Det känns som om Fastighetsägarna Stockholm inte lever i samma verklighet som många hyresgäster gör. Det är ett jätteglapp mellan deras bild av verkligheten och hyresgästernas, menar Susanne Sjöblom.

Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet

Prejudikat finns

En central punkt i Hyresgästföreningens argument är att antalet outhyrda lägenheter ökat, samtidigt som bostadsbristen kvarstår – det är inte efterfrågan, utan de höga hyrorna som stänger ute hushåll. Fastighetsägarna försvarar sig med att förhandlingsmodellen skyddat hyresgäster mot ännu större kostnadsökningar.

Hyresgästföreningen hänvisar till ett tidigare unikt exempel från 2006, då Svenska Bostäder tvingades till hyressänkning med 1,2 procent på grund av ändringar i hur underhållet sköttes. Samma år blev inte heller någon hyreshöjning hos de privata värdarna.

Nathalie Brard, chef för Fastighetsmarknad och förhandlingschef på Fastighetsägarna Stockholm, vill inte kommentera hur mycket de har krävt i hyreshöjning i 2026 års förhandlingar.

Vi har en överenskommelse med Hyresgästföreningen om att inte offentligt kommentera innehållet i pågående förhandlingar.

Nu går årets hyresförhandlingar vidare till skiljeman, vilket sannolikt avgör den ekonomiska verkligheten för tiotusentals hushåll i Stockholm och på Gotland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Förskolor tar ut miljonvinster – barn får mindre smör på mackan

Välfärdskollapsen

publicerad 2 september 2025
– av Redaktionen
Skattemedel finansierar förskolan – smöret portioneras ut i minsta möjliga mängd.
2 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Förskolekoncernen Hagvidson har tagit ut miljonvinster de senaste åren. Samtidigt ransonerar man smör och pålägg till förskolebarnen.

Hagvidson äger idag över 21 förskolor i landet, bland annat i Falun, Stockholm och Uppsala. Förskolekoncernen har växt markant de senaste åren och har bland annat köpt tio nya förskolor under denna tidsperiod. Under samma tidsperiod har ägarna, vilket är tre män från Örebrotrakten, plockat ut 64,5 miljoner i aktieutdelningar.

Männen har tagit ut styrelsearvoden och löner på runt 10 miljoner, vilket främst baseras på skattemedel och kommunala förskolepengar.

Trots miljonvinsterna är koncernen noga med att ge restriktioner för barnen, visar en granskning som Schibstedstidningen Aftonbladet gjort. Främst handlar det om att barnen äter för mycket pålägg, men också om att varken anställda eller barnen får använda för mycket pappershandukar.

Vi behöver tänka på hur mycket smör vi har på smörgåsarna samt mängden pålägg, där går mer än vanligt just nu. Vill vi kunna behålla bregott behöver vi tänka på det”, står i ett protokoll som skickas ut till anställda, som tidningen tagit del av.

Halv ostskiva

En lösning från förskolekoncernen är att vuxna vid bordet ska portionera ut smöret för att se till att barnen inte tar för mycket själva ur paketet. Vidare är endast ett pålägg per smörgås tillåtet, något också anställda på en av förskolorna vittnar om.

Barnen får en halv ostskiva eller en halv tunn skiva kalkon på smörgåsen och äter max två skivor bröd, en mjuk och en hård per dag, ändå verkar det vara för mycket, säger pedagogen till Aftonbladet.

Hagvidsons vd Michael Enghag avböjer intervju gällande barnens restriktioner kring pålägg och skyller på bolagets ”kommunikationspolicy”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.