Riksrevisionen har granskat antagningen till polisutbildningen och kommit fram till att stora förändringar måste genomföras om svensk polis ska leva upp till de krav på ”mångfald” och representation som politikerna satt upp.

Trots att polisutbildningen redan förenklats i flera omgångar ser man fortsatt mycket ogillande på att att kvinnor och personer med invandrarbakgrund oftare underkänns än svenska män.

I kvinnornas fall konstaterar man att dessa har svårt att klara styrketesterna – och även om man medger att testerna vilar på vetenskaplig grund, uppges det inte vara säkert att dessa faktiskt ”är anpassade för att mäta om de prövande har de förmågor som krävs för att lyckas i polisyrket”.

”Det kan inte uteslutas att testet missgynnar kvinnor. Det kan även bero på att gränsvärdena är otydligt underbyggda”, skriver man.

För invandrare är det inte styrketesterna som är det stora problemet – i stället handlar det om att många polisstuderande med invandrarbakgrund inte klarar begåvningstestet.

Detta kan enligt Riksrevisionen ”i huvudsak inte härledas till skillnader i betyg eller poäng på högskoleprovet” – i stället uppges en sannolik förklaring till att färre personer med utländsk bakgrund klarar begåvningstestet vara att det ”är gammalt och innehåller ett ålderdomligt språk” – exempelvis ord som användes på 1960-talet.

Antyder diskriminering

Även när man väger in resultatet på högskoleprovet och jämför detta med poängen på begåvningstestet kvarstår dock betydande skillnader, och det är tydligt att personer med invandrarbakgrund presterar sämre än svenskar.

Att såväl kvinnor som invandrare underkänns oftare än svenska män kan enligt myndigheten peka på att själva urvalsprocessen är problematisk och att testerna bör förändras.

”Den urvalsmetod som används innebär att de prövande måste klara ett moment för att gå vidare till nästa. Detta är särskilt problematiskt i kombination med otydligt underbyggda gränsvärden, och innebär en ökad risk för att lämpade kandidater tidigt faller ur antagningsprocessen på oklara grunder. Sammantaget utgör detta potentiella hinder för att uppfylla regeringens ambition om en ökad mångfald i poliskåren”, slår man fast.

Man rekommenderar därför att Polismyndigheten ”genomför en översyn av antagningsprocessen”, där man bland annat ”säkerställer att kravprofil, tester och gränsvärden utgår från arbetsanalysen och inte diskriminerar någon grupp”.

”Regeringen har under lång tid uttryckt en önskan om ökad mångfald i poliskåren, med fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Trots det har sammansättningen inte förändrats nämnvärt över tid”, konstaterar man bittert.

Sänkta krav kan påverka polisens säkerhet och förmåga

Polisen själva ställer sig dock mycket frågande till delar av kritiken – särskilt delarna om att kvinnor skulle missgynnas av fystesterna – och att dessa därför behöver ändras.

– Vi menar att styrketestet speglar de fysiska krav som yrket objektivt ställer och att det krävs en djupare analys för att ändra något som i förlängningen skulle kunna påverka såväl den enskilda polisens säkerhet som den samlade operativa förmågan, argumenterar Marie Andersson på enhetskansliet för polisutbildningen.

Det kan noteras att kraven på polisutbildningen redan har sänkts kraftigt de senaste 13 åren. År 2012 togs språkprovet bort, där de prövande fick läsa en text och svara på frågor om denna – något många sökande med invandrarbakgrund hade svårt för.

2016 sänktes kravet för att få godkänt på begåvningstestet – även detta motiverades med att man ville göra det enklare att fylla platserna på polisutbildningen.

2022 togs också kravet på godkända gymnasiebetyg i historia bort för sökande till polisutbildningen. Detta motiverades med att historia inte är ett obligatoriskt ämne och att kravet på godkända betyg ansågs hindra lämpliga sökande från att ta sig igenom antagningen. Samma år sänktes även kraven för att bli godkänd på begåvningstestet ytterligare.