MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 25 juli 2025

fredag 25 juli 2025

Riksrevisionen: Sänkta antagningskrav kan öka ”mångfalden” inom polisen

publicerad 21 maj 2025
– av Redaktionen
Polisutbildningens krav har redan sänkts i omgångar - men det har inte visat sig vara tillräckligt för att uppfylla politikernas ambitioner.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Riksrevisionen har granskat antagningen till polisutbildningen och kommit fram till att stora förändringar måste genomföras om svensk polis ska leva upp till de krav på ”mångfald” och representation som politikerna satt upp.

Trots att polisutbildningen redan förenklats i flera omgångar ser man fortsatt mycket ogillande på att att kvinnor och personer med invandrarbakgrund oftare underkänns än svenska män.

I kvinnornas fall konstaterar man att dessa har svårt att klara styrketesterna – och även om man medger att testerna vilar på vetenskaplig grund, uppges det inte vara säkert att dessa faktiskt ”är anpassade för att mäta om de prövande har de förmågor som krävs för att lyckas i polisyrket”.

Det kan inte uteslutas att testet missgynnar kvinnor. Det kan även bero på att gränsvärdena är otydligt underbyggda”, skriver man.

För invandrare är det inte styrketesterna som är det stora problemet – i stället handlar det om att många polisstuderande med invandrarbakgrund inte klarar begåvningstestet.

Detta kan enligt Riksrevisionen ”i huvudsak inte härledas till skillnader i betyg eller poäng på högskoleprovet” – i stället uppges en sannolik förklaring till att färre personer med utländsk bakgrund klarar begåvningstestet vara att det ”är gammalt och innehåller ett ålderdomligt språk” – exempelvis ord som användes på 1960-talet.

Antyder diskriminering

Även när man väger in resultatet på högskoleprovet och jämför detta med poängen på begåvningstestet kvarstår dock betydande skillnader, och det är tydligt att personer med invandrarbakgrund presterar sämre än svenskar.

Att såväl kvinnor som invandrare underkänns oftare än svenska män kan enligt myndigheten peka på att själva urvalsprocessen är problematisk och att testerna bör förändras.

Den urvalsmetod som används innebär att de prövande måste klara ett moment för att gå vidare till nästa. Detta är särskilt problematiskt i kombination med otydligt underbyggda gränsvärden, och innebär en ökad risk för att lämpade kandidater tidigt faller ur antagningsprocessen på oklara grunder. Sammantaget utgör detta potentiella hinder för att uppfylla regeringens ambition om en ökad mångfald i poliskåren”, slår man fast.

Man rekommenderar därför att Polismyndigheten ”genomför en översyn av antagningsprocessen”, där man bland annat ”säkerställer att kravprofil, tester och gränsvärden utgår från arbetsanalysen och inte diskriminerar någon grupp”.

Regeringen har under lång tid uttryckt en önskan om ökad mångfald i poliskåren, med fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Trots det har sammansättningen inte förändrats nämnvärt över tid”, konstaterar man bittert.

Sänkta krav kan påverka polisens säkerhet och förmåga

Polisen själva ställer sig dock mycket frågande till delar av kritiken – särskilt delarna om att kvinnor skulle missgynnas av fystesterna – och att dessa därför behöver ändras.

– Vi menar att styrketestet speglar de fysiska krav som yrket objektivt ställer och att det krävs en djupare analys för att ändra något som i förlängningen skulle kunna påverka såväl den enskilda polisens säkerhet som den samlade operativa förmågan, argumenterar Marie Andersson på enhetskansliet för polisutbildningen.

Det kan noteras att kraven på polisutbildningen redan har sänkts kraftigt de senaste 13 åren. År 2012 togs språkprovet bort, där de prövande fick läsa en text och svara på frågor om denna – något många sökande med invandrarbakgrund hade svårt för.

2016 sänktes kravet för att få godkänt på begåvningstestet – även detta motiverades med att man ville göra det enklare att fylla platserna på polisutbildningen.

2022 togs också kravet på godkända gymnasiebetyg i historia bort för sökande till polisutbildningen. Detta motiverades med att historia inte är ett obligatoriskt ämne och att kravet på godkända betyg ansågs hindra lämpliga sökande från att ta sig igenom antagningen. Samma år sänktes även kraven för att bli godkänd på begåvningstestet ytterligare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bara en ambulans i tjänst i centrala Stockholm

Ökade otryggheten

publicerad 23 juli 2025
– av Markus Andersson
"Jag skulle säga att det aldrig varit så illa som det är som nu, inte ens under pandemin", enligt huvudskyddsombudet för ambulanssjukvården.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Under tisdagskvällen fanns endast en ambulans i tjänst i centrala Stockholm. Orsaken är personalbrist. Nu kräver oppositionen att det rödgröna regionrådet tar fram en krisplan.

Vid citystationen i Stockholm finns normalt fyra ambulanser, men under veckan var bara en av dessa i tjänst. Enligt Emil Skoglund, huvudskyddsombud för ambulanssjukvården i Stockholm, är situationen den värsta någonsin.

Vi får mellan 30 till 40 sms dagligen om vakanta pass. Vi har ställda bilar överallt. Jag skulle säga att det aldrig varit så illa som det är nu, inte ens under pandemin, säger han till den Schibstedtägda skvallertidningen Aftonbladet.

Skoglund varnar för att personalbristen utgör ett direkt hot mot stockholmarnas säkerhet och att det finns risk för att allvarligt skadade eller sjuka inte får ambulans i tid. Han pekar på förändrade arbetsvillkor och kraftigt sänkta ingångslöner som huvudorsaker.

Emil Skoglund är huvudskyddsombud för ambulanssjukvården i Stockholm. Foto: privat

Verksamhetschef tonar ned krisen

Jani Sundqvist, verksamhetschef för AISAB som ansvarar för ambulanssjukvården i region Stockholm, har en mindre dramatisk syn på läget. Han hänvisar till systemet med ”gränslös dirigering” som innebär att ambulanser från andra stationer kan täcka upp.

Det är inte så att området som city täcker för bara har en bil, förklarar Sundqvist, som hoppas att ett nytt kollektivavtal i höst ska förbättra situationen.

Opposition kräver krisplan

Moderaternas oppositionsregionråd Kristoffer Tamsons är hårt kritisk.

Det är helt oacceptabelt att Sveriges huvudstad befinner sig i en situation där en ambulans ska serva hundratals människor. Det är ett hot mot människors liv och hälsa, säger han.

Moderaterna kräver att regionrådet Talla Alkurdi (S) kallar in regionstyrelsen för att ta fram en krisplan. Under onsdagsmorgonen höll Alkurdi ett krismöte med Vårdförbundet Stockholm.

Region Stockholm styrs av en koalition mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet, med stöd från Vänsterpartiet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Boverket ska utreda SD:s ”Sverigehus”

Bostadsbristen

publicerad 22 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Enligt SD:s bostadspolitiske talesman Mikael Eskilandersson kommer minst en av de typgodkända husmodellerna att vara utformad i "traditionell svensk byggstil".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Regeringen ger Boverket i uppdrag att ta fram förslag på typgodkända småhus som kan byggas utan bygglov. Idén bygger på Sverigedemokraternas ursprungliga förslag från 2022 om ett rött trähus i traditionell svensk stil.

Under måndagen meddelande regeringen att Boverket får i uppdrag att utreda hur typgodkännande av småhus kan genomföras. Det handlar om att förverkliga SD:s idé om ”Sverigehuset” – en husmodell som ska kunna byggas var som helst i landet utan krav på bygglov.

— Vi vet att många vill bo i småhus men allt för få byggs. Med ett typgodkänt Sverigehus som kan uppföras var som helst i landet kan byggprocesserna bli betydligt kortare och effektivare, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Rött hus med vita knutar

När Sverigedemokraterna presenterade sitt ursprungliga förslag inför valet 2022 visualiserades det som ett klassiskt rött hus med vita knutar. Partiet föreslog då ett nationellt typgodkänt småhus i trä på 150 kvadratmeter boarea, utformat som en 1,5-plansvilla i traditionell svensk byggnadsstil.

Enligt SD:s bostadspolitiske talesman, Mikael Eskilandersson, kommer minst en av de typgodkända husmodellerna att vara utformad i ”traditionell svensk byggstil”.

— En röd stuga med vita knutar uppfattas som tryggt och trevligt, säger Eskilandersson.

Han betonar att det kulturella inslaget i husens utformning kommer att beaktas i utredningen.

— Vi ser det som att vårt förslag nu blir verklighet, även när det gäller den kulturella delen om hur byggnaden kommer att se ut, säger han.

Ska förenkla och förkorta byggprocessen

Uppdraget till Boverket innebär att myndigheten ska kartlägga nuvarande regelverk och föreslå modeller för typgodkända småhus som inte kräver bygglov. Boverket ska också undersöka förutsättningarna för att undanta sådana hus från andra krav som försvårar eller fördyrar byggnation.

I Sverige finns det idag ingen möjlighet att få ett småhus typgodkänt för uppförande inom hela landet. Det innebär att varje nytt småhus behöver prövas specifikt av den kommunala byggnadsnämnden.

Enligt Sverigedemokraternas ursprungliga förslag skulle ett typgodkänt hus kunna spara byggherren mellan 25 000 och 50 000 kronor i avgifter, samtidigt som handläggningstiden förkortas avsevärt.

Kritik från Centerpartiet

Förslaget möttes dock av skarp kritik från oppositionspartier. Centerpartiet i Stockholm kallar initiativet för ”ett hån mot alla unga vuxna” och menar att det är verklighetsfrånvänt som lösning på bostadsbristen.

— Att det här är regeringens enda svar på bostadsbristen är ett hån mot alla unga vuxna, ensamstående föräldrar och samhällsbärare som idag tvingas bo i andra hand, säger Jonas Naddebo (C), gruppledare i Stockholms stad.

Boverket ska redovisa sitt uppdrag senast i juni 2026.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Metallfynd i Sverige kan bli avgörande i kampen om framtidens teknik

Energikrisen

publicerad 21 juli 2025
– av Jan Sundstedt
LKAB - gruva samt administrationsbyggnad i Kiruna.
LKAB hoppas i och med den nya fyndigheten göra Sverige mindre oberoende av utländska aktörer vad gäller jordartsmetaller. OBS: Arkivbild.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige kan spela en nyckelroll i Europas försök att minska sitt beroende av Kina för strategiskt viktiga metaller. LKAB:s stora fynd av sällsynta jordartsmetaller i Kiruna lyfts nu fram som en potentiell lösning på EU:s växande råvaruproblem.

EU-kommissionen har nyligen gett LKAB-projektet status som ”strategiskt” inom ramen för EU:s Critical Raw Materials Act, vilket innebär förenklade tillståndsprocesser och prioriterad handläggning, skriver Dagens Industri.

Efter fördjupade undersökningar uppskattas nu mineralresurserna i vad man kallar Per Geijer-fyndigheten till cirka 1,2 miljarder ton, med upp till 2,2 miljoner ton sällsynta jordartsmetaller och höga halter järn och fosfor – vilket gör fyndigheten till den största i sitt slag inom EU.

Sällsynta jordartsmetaller är avgörande vid tillverkning av bland annat elbilar, vindkraftverk och avancerad elektronik. I dag dominerar Kina produktionen, vilket har skapat oro för leveranskedjorna när efterfrågan ökar globalt.

EU:s nya råvarulag syftar till att minst 10 procent av behovet ska kunna tillgodoses inom unionen till 2030.

Betydande steg – men lång väg till brytning

Trots de stora resurserna återstår omfattande prövningar innan utvinning kan inledas. LKAB har påbörjat miljöprövningar, tekniska undersökningar och ekonomiska analyser, men såväl bolaget som svenska myndigheter betonar att processen väntas ta flera år.

Nästa stora energifråga kommer vara sällsynta jordartsmetaller där Kina positionerat sig de senaste 30–40 åren. Utan dem kan vi inte tillverka elbilar, stridsflyg eller iPhones. Då är frågan om vi vill låta Xi Jinping bestämma det eller inte, säger Jan Moström, VD för LKAB.

Utvinningen av sällsynta jordartsmetaller skulle kunna ske parallellt med järnmalmsbrytningen, vilket ökar projektets lönsamhet och minskar beroendet av globala monopolliknande strukturer.

Vad vi gjorde under många år i Sverige var att exportera vår miljö-, klimat- och landskapspåverkan till andra länder och brydde oss inte om det när vi importerade de här materialen. Det funkade så länge vi hade frihandel. Då är frågan om vi ska gå tillbaka till att använda trä och sten eller säkra upp materialen och avgöra de här målkonflikterna, menar Moström.

Politisk och industriell uppbackning

Både svensk regering och EU-kommissionen lyfter nu fram Kirunafyndigheten som ett viktigt steg mot ett mer självförsörjande Europa.

Projektet förväntas bidra till den ”gröna omställning” som kräver stora mängder strategiska metaller, samtidigt som det kan skapa nya arbetstillfällen och stärka svensk gruvnäring.

Samtidigt återstår frågor om miljöpåverkan, samexistens med rennäring och lokal opinion – faktorer som redan fördröjt tidigare gruvprojekt i Sverige.

Hur snabbt LKAB kan gå från prospektering till produktion avgör om Europa har möjlighet att minska beroendet av utomeuropeiska leverantörer i tid för nästa tekniksprång.

Per Geijer-fyndigheten

Enligt LKAB innehåller fyndigheten mineraltillgångar på 734 miljoner ton järnmalm med höga järnhalter samt fosfor och mer än 1,3 miljoner ton sällsynta jordartsmetaller.

Halterna av de sällsynta jordartsmetallerna i Per Geijer-fyndigheten är tio gånger högre än i den Kirunamalm där LKAB driver gruva i dag.

Per Geijer-området är tänkt att bli LKAB:s nästa brytningsplats. Tidigare har man bedömt att det kan ta 10–15 år innan det kan bli aktuellt med brytning. Främst handlar det om att få nödvändiga tillstånd.

Källa: LKAB via Dagens Industri

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Malmö: Fem sprängningar på en vecka

Ökade otryggheten

publicerad 21 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Malmö
Den senaste tidens ökning av sprängdåd i Malmö oroar såväl polis som allmänhet. OBS: Bilden är en arkivbild.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Malmö har drabbats av en våg av sprängdåd – minst fem explosioner har skett under den gångna veckan. Flera bostadsområden har skadats, men ännu har ingen gripits. Polisen misstänker att händelserna är kopplade till kriminella nätverk.

Under vecka 29 har flera kraftiga detonationer väckt de boende i Malmö. Samtliga fall utreds som allmänfarlig ödeläggelse och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.

Natten till fredag inträffade en explosion vid en villa i Virentofta. Sprängningen, som skedde strax efter klockan halv tre, orsakade omfattande skador på fastigheten och området spärrades av.

Vi har gjort fynd på en av platserna och får titta närmare på det tillsammans med eventuella samband, hotbilder och varför det händer på just dessa platser, säger polisens presstalesman Katarina Rusin till skattefinansierade SVT.

Bara några timmar senare skadades ett flerfamiljshus i Bunkeflostrand av en ny sprängning. På två balkonger krossades rutor, men inga personer skadades.

Även i Rosengård inträffade en sprängning när en handgranat kastades in i ett trapphus under onsdagskvällen. Ingen människa kom till skada, men förödelsen i fastigheten blev omfattande.

Vi kan bekräfta att det har skett en detonation på botten i trapphuset till ett flerfamiljshus. Endast materiella skador har orsakats, på bland annat lägenhetsdörrar, kommenterade vakthavande befäl Peter Martin vid polisen.

Två ytterligare explosioner har registrerats i polisens händelserapporter. Bland annat ska ett flerfamiljshus i Limhamn ha utsatts för en sprängning under söndagskvällen, men för närvarande saknas mer exakt information.

Enligt färska rapporter har två män anhållits misstänkta för sprängningen i Limhamn. Männen är enligt uppgifter i 30-årsåldern. Inga ytterligare gripanden har gjorts och polisen arbetar nu med förstärkta resurser i de utsatta områdena.

Vi tror även att det finns fler vittnen som kan ha sett eller hört något, säger Katarina Rusin.

Malmö är därmed fortsatt hårt drabbat av sprängvåld, som enligt polisen tydligt trappats upp under sommaren.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.