Tiggeriet har minskat, lokala förbud fungerar och ett nationellt förbud är inte nödvändigt. Det hävdar hovrättslagman Krister Thelin – samtidigt som han på uppdrag av regeringen ändå föreslår att tiggeri kriminaliseras i Sverige.
På måndagen lämnades utredningen Ett nationellt förbud mot tiggeri över till justitieminister Gunnar Strömmer (M). Thelin har sedan hösten 2024 haft i uppdrag att utvärdera befintliga regler och ta fram möjliga vägar för ett generellt förbud.
Men hans egen slutsats är tydlig: han ser inte något behov av ett svenskt tiggeriförbud idag.
– Det beror dels på att omfattningen av tiggeri ser annorlunda ut än det gjorde för tio år sedan. När kontanter används i allt mindre utsträckning lönar det sig inte för de utsatta grupper som inte sällan i organiserad form kom till Sverige, sade Thelin vid en presskonferens under måndagen.
Thelin pekar också på att dagens lagstiftning ger kommunerna tillräckliga verktyg. Flera kommuner, däribland Vellinge, Staffanstorp och Katrineholm, har redan infört lokala förbud mot tiggeri i vissa områden med stöd av ordningslagen och enligt utredaren fungerar systemet väl.
Trots detta innehåller utredningen två konkreta lagförslag om kriminalisering av tiggeri – i linje med direktiven från regeringen.
Regeringens syn är splittrad
Huvudförslaget i utredningen är att tiggeri ska kriminaliseras genom en ändring i brottsbalkens 16:e kapitel. Den som tigger för sin eller sin familjs försörjning ska enligt förslaget kunna dömas till böter. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Som alternativ föreslås att en ny bestämmelse införs i ordningslagen istället. Skillnaden mellan de två lösningarna är att brottsbalken reglerar det som juridiskt definieras som allmän plats, medan ordningslagen gäller för offentlig plats.
– Direktiven var så listiga att de säger att oavsett vad jag tycker om att införa ett tiggeriförbud eller inte så ska jag komma med ett förslag i den riktningen.
Frågan om ett nationellt tiggeriförbud har länge varit politiskt känslig i Sverige. Den har varit en profilfråga för Sverigedemokraterna och fanns med som vallöfte i valet 2022. I Tidöavtalet, som slöts mellan SD och regeringspartierna, fastslås att frågan ska utredas – men inte att något förbud automatiskt ska införas.
Regeringspartierna är splittrade i frågan. Moderaterna delar SD:s linje och vill se ett nationellt förbud. Kristdemokraterna är dock mer tveksamma och Liberalerna har tydligt motsatt sig en kriminalisering.
