Regeringen vill få utökade befogenheter att agera snabbt vid allvarliga kriser i fredstid – utan att först behöva invänta riksdagens godkännande.
Förslaget möter skarp kritik från flera håll, där aktörer varnar för att det banar väg för maktmissbruk och riskerar att underminera de demokratiska principerna.
I en ny proposition föreslås grundlagsändringar som ska möjliggöra beslut om tillfälliga åtgärder i situationer som cyberattacker, naturkatastrofer eller terroristattentat.
De föreslagna förändringarna i regeringsformen uppges syfta till att ge regeringen möjlighet att agera snabbare vid kriser, även i fredstid. Genom att delegera särskilda befogenheter från riksdagen ska regeringen kunna utfärda tillfälliga föreskrifter som gäller i upp till tre månader. Dessa får dock inte förändra eller upphäva grundlagen.
– Regeringen behöver ha rätt verktyg för att styra riket, slår justitieminister Gunnar Strömmer (M) fast.
Smittspridning och cyberattacker
I särskilt akuta fall ska regeringen kunna fatta ett så kallat aktiveringsbeslut – en form av undantagstillstånd – för att omedelbart vidta åtgärder utan riksdagens förhandsgodkännande. Detta uppges kunna bli aktuellt vid händelser som:
• Kärnkraftsolyckor
• Naturkatastrofer
• Omfattande smittspridning
• Terroristattentat
• Större finanskriser
• Omfattande it-störningar eller cyberattacker
Regeringen hävdar själva att reformen är nödvändig för att skydda samhället och värna det demokratiska styret i akuta situationer där avgörande beslut måste fattas mycket snabbt.
"Säkerställer maktdelningen"
Flera organisationer, däribland LO, Journalistförbundet och Stockholms tingsrätt, har dock riktat skarp kritik mot förslaget. Journalistförbundet varnar för att en framtida auktoritär regering skulle kunna utnyttja befogenheterna till att genomföra förändringar utan riksdagens stöd – vilket i praktiken riskerar att underminera demokratin.
För att begränsa riskerna påstås regeringen bara få använda befogenheterna om det är uppenbart att riksdagens beslut inte kan avvaktas.
Ett aktiveringsbeslut ska dessutom godkännas i efterhand av en tre fjärdedels majoritet i riksdagen. Om föreskrifter inte lämnas till riksdagen inom en vecka eller godkänns inom en månad upphör de att gälla omedelbart, uppges det.
– Det här säkerställer maktdelningen, och minskar snarare utrymmet för en regering med mer despotiska ambitioner att kunna ta sig friheter, hävdar Gunnar Strömmer.
– I praktiken har riksdagen alltid sista ordet, försäkrar han.
Oro för missbruk
Propositionen innehåller också förslag om att riksdagen ska kunna sammanträda på andra platser än Stockholm vid svåra kriser. Dessutom ska digitala sammanträden bli möjliga för att säkerställa att riksdagen kan fungera även under extrema förhållanden.
Lagändringarna, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2027, bygger på en utredning som sju av åtta riksdagspartier ställt sig bakom.
Trots brett politiskt stöd väcker förslaget oro bland kritiker. På sociala medier varnar många för att förändringarna kan minska folkets inflytande ännu mer än idag och leda till maktmissbruk, samt missbrukas för att införa diverse totalitära och repressiva åtgärder.
