Nästan hälften av alla blivande mödrar hade för högt BMI under 2022, visar statistik från Socialstyrelsen. Siffrorna har nästan fördubblats sedan 90-talet.
Under 2022 föddes ungefär 105 670 barn i Sverige, vilket är en minskning med åtta procent från året innan. Medelåldern för förstföderskor har ökat och ligger nu på 29,8 år, samtidigt föder också fler 40-åringar barn.
Fler blivande mödrar lider också av övervikt eller fetma, visar statistik. Under 2022 hade 46,8 procent för högt BMI, jämfört med 26,5 procent under 1993. Högt BMI kan innebära risk för komplikationer som exempelvis graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning och även för tidig förlossning eller kejsarsnitt.
– Det här är en utveckling som vi nu sett i flera år i rad och som inte tycks avta. Eftersom högt BMI innebär risker för både mamma och barn ser vi behov av mer preventivt arbete i samhället, ökad kunskap bland vårdpersonal och insatser i mödravården, säger Anna Sandström, föredragande läkare på Socialstyrelsen och biträdande överläkare i obstetrik vid Karolinska Universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
Regionala skillnader
Övervikt bland blivande mödrar varierade regionalt i landet, där 38 procent av mödrarna i Stockholm rapporterades ha övervikt, jämfört med cirka 54 procent i Södermanland, Norrbotten, Västernorrland och Gävleborg.
Antalet barn som fötts med kejsarsnitt har ökat från 17,9 procent 2020 till 19,1 procent 2022. Framförallt har de akuta kejsarsnitten ökat.
– Eftersom det finns flera skäl till att kejsarsnitt behöver utföras, är det svårt att utifrån statistiken säga exakt vad som orsakar ökningen. Men akuta kejsarsnitt är ju något man vill undvika om det är möjligt så det är något som är viktigt att titta närmare på, särskilt eftersom vi också ser skillnader mellan regioner och mellan sjukhus, säger Sandström.
Flest kejsarsnitt gjordes 2022 i Sörmland (22,4 procent) och Stockholm (21,9 procent). I Östergötland och Jönköping hade man däremot lägst kejsarsnittsfrekvens, på 13,8 respektive 13,1 procent.