Idag finns över 900 personer efterlysta för att de vägrar avtjäna sina fängelsestraff. Samtidigt har regeringen skärpt reglerna – sedan april i år kan ingen längre ”vänta ut” sitt straff.
En kartläggning från nyhetsbyrån Siren visar att efterlysta brottslingar finns i hälften av landets kommuner. Totalt rör det sig om drygt 900 personer som aktivt undviker att dyka upp när Kriminalvården kallar.
Sedan den 1 april i år har möjligheten att undkomma straff genom att gömma sig fram till preskriptionsdatumet helt försvunnit. Nu ligger domarna kvar tills de verkställs, oavsett hur lång tid som går.
— Det räcker inte att hålla sig undan i fem eller tio år längre, utan nu kommer domarna att ligga kvar, säger Geska Mark, gruppchef på Kriminalvården, till nyhetsbyrån.
Två tredjedelar ställer upp frivilligt
Statistik från Kriminalvården visar att mellan 65 och 70 procent av de dömda följer myndighetens inställelsebeslut och infinner sig på angiven anstalt när tiden kommer.
— När vi tittar år för år hur många som följer våra inställelsebeslut, så ligger andelen på mellan 65 och 70 procent, konstaterar Geska Mark.
De som inte redan sitter frihetsberövade får ett brev med instruktioner om var och när de ska infinna sig. Uteblir de utan godtagbar anledning riskerar de att bli efterlysta, särskilt om de saknar känd adress.
Rattfylleri vanligast bland undvikarna
Innan regeländringen lyckades ungefär hundra personer årligen undvika fängelse genom att hålla sig undan till dess att straffet preskriberats. Tidigare gällde fem års preskription för straff under ett år och tio år för straff mellan ett och fyra år.
De flesta som använde denna ”utväg” hade dömts för korta fängelsestraff, ofta en till två månader, där rattfylleri var det vanligaste brottet.
— De flesta av domarna som tidigare blev preskriberade var korta fängelsestraff, en till två månaders fängelse, och det vanligaste brottet var rattfylleri. Det handlade ofta om ärenden där den dömde inte hade någon adress i Sverige, förklarar Geska Mark.
