Annons:

Nu blir svenskarnas medicin dyrare – regeringen skyller på ”åldrande befolkning”

Välfärdskollapsen

Publicerad mars 17, 2025
– av Markus Andersson
Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) hävdar att höjningen är nödvändig för att klara finansieringen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Den moderatledda regeringen har meddelat att man de kommande åren kommer att storsatsa på militär upprustning – och låna miljardbelopp för att finansiera projektet.

Samtidigt urholkas den svenska välfärden, och den här gången riktas udden mot sjuka svenskar, när patienternas egenavgifter för receptbelagda läkemedel kraftigt höjs.

Trots att avgiften redan har höjts märkbart de senaste åren vill nu Tidöpartierna se ytterligare en höjning – denna gång på 30 procent.

Det innebär att den som regelbundet tar receptbelagda mediciner från och med i sommar själv först måste betala 3800 kronor för dessa årligen – istället för dagens 2900, innan högkostnadsskyddet börjar gälla och läkemedlen blir avgiftsfria.

Annons:

– Det är en stor höjning och en svår situation, hävdar sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD), under en pressträff.

– Det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel för att säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver. Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering, påstår hon vidare.

Hänvisar till "den demografiska utvecklingen"

Regeringen pekar på att svenskarna idag genom medicinska framsteg lever längre än tidigare – men att detta inte alls bara är positivt, utan också medför ökade kostnader.

Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning, ökningen av kroniska sjukdomar och de ökade möjligheterna till behandling har emellertid lett till att statens utgifter för läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet har ökat kraftigt och prognoser visar på fortsatt snabbt ökande kostnader”, heter det.

Beslutet förväntas drabba sjuk- och fattigpensionärer hårdast och under gårdagen arrangerades också protester i Stockholm där hundratals personer marscherade under parollen ”Vi vill ha råd med vård”.

– Det är en ynklig höjning ur statens synpunkt så droppa den för pensionärernas skull, vädjar Curre Hansson, PRO-ordförande i Stockholm.

– Har regeringen råd att sänka skatterna för höginkomsttagare har den råd att se till att vanliga människor har råd att hämta ut sin medicin, argumenterar Karin Rågsjö, talesman för V i sjukvårdsfrågor.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Finland var europeiskt föredöme – nu ökar hemlösheten igen

Välfärdskollapsen

Publicerad Igår 19:22
– av Isac Boman
Att komma bort från gatan är extremt svårt när man väl hamnat där.

Finland har länge varit ett föredöme i kampen mot hemlöshet, men nu vänder trenden.

För första gången sedan 2012 ökar antalet personer utan bostad – och särskilt gatuhemlösheten bland unga stiger kraftigt.

Julius Virtavuori har levt utan fast bostad i över två decennier. När Yle träffar honom på stödboendet Tupa i Helsingfors reflekterar han över sin situation.

— Det är ganska lång tid. Jag tänker att det här nog är de sista åren jag är i den här situationen. Det finns ju lägenheter i Finland.

Annons:

Det tyngsta är känslan av att sakna mål, berättar han.

— Man tar en dag i taget. Det finns inget att bygga sitt liv på långsiktigt. Och de bieffekter som hemlösheten för med sig – en viss användning av rusmedel. Den boomen är förbi för länge sedan för min del, nu tar man det bara lugnt.

Framgångsrik modell under press

Julius situation är inte unik, men Finland har under många år arbetat systematiskt med att minska hemlösheten. Landet har varit ett föregångsland i Europa, främst genom den så kallade "bostad först-principen".

Modellen innebär att hemlösa personer först får en egen bostad med hyreskontrakt, och därefter stödinsatser anpassade efter individuella behov. Istället för att kräva att människor först löser sina sociala eller hälsomässiga problem för att kvalificera sig för bostad, vänds ordningen – bostaden kommer först. Upplägget har uppmärksammats brett internationellt och visat goda resultat.

Men enligt en färsk rapport från Statens centrum för stödbyggt bostadsbyggande (tidigare ARA) har trenden brutits. För första gången sedan 2012 ökar hemlösheten igen.

I slutet av 2024 registrerades 3 806 hemlösa personer i Finland. Särskilt alarmerande är ökningen av gatuhemlöshet – personer som sover utomhus, i trappuppgångar eller på tillfälliga härbärgen. Totalt 649 personer levde under dessa förhållanden, vilket är 230 fler än året innan.

Siffrorna är dock endast riktgivande, eftersom hemlöshet är svårt att mäta exakt. En person som en natt sover hos bekanta kan nästa natt tvingas sova på gatan eller i en trappuppgång.

"Väldigt oroväckande"

På nödboendeenheterna rapporteras om en kraftig ökning av unga personer som hamnar utanför samhällets stödåtgärder och tvingas sova på gatan.

Jussi Lehtonen, servicechef vid organisationen Vailla vakinaista asuntoa (Utan permanent bostad), har arbetat med hemlöshetsfrågor i över 30 år. Han ser den ökande ungdomshemlösheten som särskilt oroande.

— Det är väldigt oroväckande, för unga människor har hela livet framför sig. Det syns i åratal efteråt om de hamnar i den situationen. Och det skulle vara väldigt viktigt att få dem snabbt bort från den situationen, säger Lehtonen.

Han menar att hemlösheten ofta är en konsekvens av att det finns för få billiga bostäder kombinerat med nedskärningar i bidragssystem, vilket gjort det svårare för människor med små inkomster att klara sig ekonomiskt.

— Att hamna på gatan är skadligt på många olika sätt. För en del blir hemlösheten kronisk. Det sociala nätverket formas på nytt, och man har ganska mycket att göra med folk som är på gatan. Vem som helst förstår att det inte är bra, konstaterar Lehtonen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tysklands pensionschock: folket måste arbeta till minst 73 års ålder

Välfärdskollapsen

Publicerad oktober 9, 2025
– av Jan Sundstedt
I ett alltmer försämrat tyskt välfärdsklimat flaggar nu Förbundskansler Merz för att höja landets pensionsålder dramatiskt - samtidigt som pengarna flödar till Ukraina.

Samtidigt som Berlin skickar hundratals miljarder till Ukraina och blundar för migrationskostnaderna i Tyskland, höjs röster för att tyskarna ska arbeta längre för att rädda välfärden. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz (CDU) förbereder landets invånare på ett längre arbetsliv.

Enligt ett nytt förslag kan pensionsåldern i Tyskland gradvis komma att höjas till 73 år som en del av regeringens försök att rädda ett allt mer ansträngt välfärdssystem. Kritiker varnar för att idéerna om pensionsålder 73 saknar både realism och rättvisa.

Friedrich Merz har uppgett att tyskarna måste vänja sig vid tanken på mindre fritid och längre yrkesliv för att finansiera pensioner, vård och äldreomsorg.

Samtidigt visar ekonomiska analyser att landets tidigare styrka som EU:s ekonomiska motor har förbytts till stagnation. Underskottet i de offentliga försäkringssystemen växer snabbt och flera delstater rapporterar brist på både personal och finansiering inom vården.

Annons:

Regeringens expertråd varnar nu för att den demografiska utvecklingen kräver krafttag – fler arbetande, högre avgifter och senare pension.

Pengar till Ukraina prioriteras

Men medan tyskarna uppmanas att arbeta till långt efter 70 års ålder, fortsätter Berlin att skicka miljardbelopp till Ukraina. Enligt tyska medier uppgår det militära och humanitära stödet till motsvarande flera hundra miljarder kronor sedan 2022.

Kritiker menar att den nuvarande regeringen samtidigt underlåter att se till hemlandets egna finansproblem. Den växande statsskulden, stigande energipriser och svag industriproduktion har satt välfärden under hård press – men biståndet till Kiev förblir orubbat.

Många tyskar frågar sig därför hur landet kan ha råd att finansiera kriget utomlands men inte sina egna pensioner.

Hundratals miljarder kronor av tyska skattepengar går varje år till Ukraina. Montage. Foto: U.S. Marine Corps/Sgt. Samuel Fletcher, President Of Ukraine

Invandringens påverkan

Den officiella förklaringen till krisen är en åldrande befolkning. Men flera ekonomer hävdar att problemet snarare ligger i den omfattande invandringen under de senaste två decennierna.

Enligt beräkningar från pensionsforskaren Bernd Raffelhüschen bidrar många nyanlända mindre till socialsystemet än vad de får tillbaka, särskilt under de första åren i landet.

I en intervju med Bild från oktober 2024 har han sagt att invandringen inte kommer att rädda varken ekonomin eller välfärden – snarare tvärtom.

Även andra experter menar att integrationsproblemen och den låga sysselsättningen bland vissa invandrargrupper blivit ett långsiktigt strukturellt bekymmer för tysk ekonomi. Trots detta får frågan begränsat utrymme i den politiska debatten.

Montage. Foto: Amisom, Pexels

Förbundskanslerns dilemma

Förbundskanslern står därmed inför ett dubbelt dilemma. Å ena sidan kräver finansdepartementet reformer för att undvika kollaps i välfärdssystemet. Å andra sidan riskerar nya nedskärningar och höjd pensionsålder att öka missnöjet bland väljare som redan upplever att bördorna fördelas orättvist.

Oppositionen, särskilt Alternativ för Tyskland (AfD), har snabbt utnyttjat situationen och beskriver förslaget som ett svek mot landets arbetare. Samtidigt försöker Merz hålla en hård linje mot kritik och framställa reformen som en nödvändighet.

Men allt fler tyskar ställer nu frågan: varför ska medborgarna arbeta längre, samtidigt som miljarderna fortsätter flöda till både Ukraina och ett kostsamt migrationssystem som få längre tror kommer att bära sig?

FAKTARUTA: Tysklands välfärd i gungning

  • Pensionssystemet: Den lagstadgade pensionsåldern i Tyskland är i dag 67 år, men förslag finns om att successivt höja den till 73.
  • Ekonomin: Tysklands BNP-tillväxt har sjunkit till under 0,5 procent under 2024–2025, med hög inflation och minskad industriproduktion som följd.
  • Stödet till Ukraina: Sedan 2022 har Tyskland tilldelat över 40 miljarder euro i militärt, ekonomiskt och humanitärt stöd – det näst största bidraget inom EU efter USA.
  • Migrationen: Omkring 17 miljoner människor i Tyskland har utländsk bakgrund. Integration och sociala utgifter beräknas kosta staten över 30 miljarder euro årligen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Systematisk vanvård av äldre i Uddevalla

Välfärdskollapsen

Publicerad september 24, 2025
– av Markus Andersson
Äldre i Uddevalla blev offer för systematisk försummelse. Nattpersonal rapporterade själva nästan aldrig om missförhållandena.

Äldre lämnades i timmar i sängar genomvåta av urin och med intorkad avföring över kroppen och en vårdtagare fick ingen tillsyn på 21 nätter.

Trots 407 avvikelserapporter på fyra år och upprepade larm om vanvård hävdar ansvariga politiker i Uddevalla att de inte visste något.

Bonniertidningen Dagens Nyheters granskning visar att natthemtjänsten själva nästan aldrig rapporterade missförhållanden – istället var det dagpersonalen som larmade.

Mediciner delades inte ut, halvtuggade tabletter låg utspridda i sängar och personal kom till tomma bostäder eftersom de inte visste att vårdtagare avlidit. Efter år av upprepade larm stängdes hela nattpersonalen av i början av september.

Annons:

En äldre man berättar hur nattpersonalen enligt honom vägrade hjälpa när hans säng var genomvåt av urin.

— Jag trycker inte nu när nattpersonalen är avstängd heller, för man vet inte vem som kommer.

Hans råd till politiker och socialchef är kort och koncist: "Skärp er!"

— De chefer som är högst upp gör inte vad de ska. Det låter knepigt att de inte skulle veta. Då har de ju inte tittat efter.

Socialchefen: "Anmärkningsvärt och riskabelt"

Av 147 rapporter om annat än fallolyckor handlar majoriteten om felaktig medicinhantering och bristande hygien. Vårdtagare fick inte hjälp att gå på toaletten, byta inkontinensskydd eller tvätta sig. Ytterdörrar lämnades olåsta och larm besvarades inte.

Socialchef Malin Normann erkänner att bristerna varit allvarliga.

— Natthemtjänsten har nästan inte gjort några egna avvikelser över huvud taget. Jag har inte varit varse om att natten inte rapporterar. Det är anmärkningsvärt och riskabelt.

I fyra av 16 lex Sarah-ärenden finns ingen utredning, trots att lagen kräver det.

— Det är allvarligt att det saknas utredningar för lex Sarah-rapporterna, säger Normann.

16 chefer på tre år

Sedan 2022 har 16 olika personer varit chefer för natthemtjänsten. Socialnämndens ordförande Ann-Charlott Gustafsson (Uddevallapartiet) hävdar att hon fick kännedom om bristerna först strax före avstängningen.

— Jag kan inte svara på det. Det är fullständigt obegripligt. Jag har inte fått det här till mig. Och jag har inte möjlighet att följa upp varje av de flera tusen avvikelser som kommer in om socialtjänsten varje år. Jag behöver få informationen på ett lätt sätt., säger Gustafsson.

Även tidigare ordföranden Stefan Skoglund (S) säger att han inte kände till "omfattningen och typen" av bristerna.

Trots missförhållandenas magnitud tycker Ann-Charlott Gustafsson ändå att medborgarna bör ha fortsatt förtroende för sina beslutsfattare.

— Ja, det tycker jag. Vi har en massa verksamheter som fungerar, och en som inte fungerar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen sänker bidragen för stora barnfamiljer

Migrationskrisen i Europa

Publicerad september 17, 2025
– av Jan Sundstedt
Tidöpartiernas företrädare är tydliga med att bidragsreformen främst riktar sig mot personer med invandrarbakgrund.

Regeringen presenterade på onsdagen en bidragsreform med tak för försörjningsstöd där familjer med fem barn kan gå miste om 8 000 kronor i månaden.

Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) är tydlig med att förslaget främst riktar sig mot invandrarfamiljer som ”år efter år lever på bidrag, trots att man kan arbeta”.

Tidöpartierna lanserade idag en genomgripande reform av bidragssystemet som förväntas påverka 145 000 svenska hushåll. Förslaget innehåller tre huvudsakliga förändringar: ett bidragstak som framför allt påverkar flerbarnsfamiljer, aktivitetskrav för bidragstagare och en jobbpremie för dem som går från bidrag till arbete.

Det nya bidragstaket är konstruerat för att träffa hårdast från det fjärde barnet och uppåt. En familj med två föräldrar och fem barn som enligt ministern "plockar ut 46 500 kronor skattefritt" skulle med det nya systemet få nöja sig med 38 300 kronor.

Annons:

— För dem lönar det sig inte att gå från bidrag till arbete, inte ens om båda börjar arbeta. Men med bidragstaket justeras det till 38 300. Det blir en minskning av försörjningsstödet med 8 000 per månad, säger Anna Tenje.

Ministern konstaterar vidare att de "man kan arbeta, men gör inte det av olika skäl". För mindre familjer blir effekterna betydligt mildare. Ett par med två barn skulle enligt regeringens beräkningar förlora cirka 800 kronor i månaden.

— Fler föräldrar kommer att gå till jobbet och försörja sig själva, fortsätter hon.

Införs "enhetligt över hela landet"

Regeringspartierna betonar att reformen har dubbla syften. Dels handlar det om att bryta det bidragsberoende som många invandrare fastnat i, dels om att visa att det "inte längre går att komma till Sverige och leva på bidrag".

Reformen ska också fungera som en signal till andra migranter som vill ta sig till Sverige enbart för att ta del av bidragssystemet.

— Ett tak införs för hur mycket ekonomiskt bidrag som kommunerna får tillåta. Försörjningsstödet kommer att införas mer enhetligt över hela landet, förklarar Anna Tenje.

"Inget smörgårdsbord för världens folk"

SD:s gruppledare Linda Lindberg beskriver förändringarna som att man "slänger den bidragslinje som funnits i papperskorgen och börjar ställa krav på migranter som tar sig till vårt land".

— Sverige är inte längre ett smörgåsbord för all världens folk, deklarerar hon, och konstaterar att det är viktigt att skilja på svenskar och människor från andra delar av världen.

— Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle.

Aktivitetskrav och kvalificeringsperiod

Från sommaren 2026 måste samtliga kommuner införa aktivitetskrav för bidragstagare. Det kan handla om praktik eller andra samhällsnyttiga insatser. Samtidigt införs en jobbpremie för att göra övergången till arbete mer attraktiv när förändringarna träder i kraft 2026.

Dessutom måste alla som bosätter sig i Sverige från 2027 kvalificera sig för socialförsäkringssystemet. Detta kräver antingen fem års bosättning eller minst tolv månaders arbete med en månadslön över 20 000 kronor under en tvåårsperiod. Kvalificeringskravet omfattar barnbidrag, bostadsbidrag, sjuk- och aktivitetsersättning samt äldreförsörjningsstöd, men inte försörjningsstöd.

Regeringen planerar att lägga fram en proposition i början av 2025, med målet att reformerna ska träda i kraft i januari 2027. För att mildra omställningen införs förändringarna gradvis under 2027 och gäller fullt ut först från 2028.

Enligt regeringens beräkningar kommer cirka 30 000 personer att drabbas av kraftigt sänkta bidrag när reformen är fullt genomförd. Förslaget ska nu skickas på remiss till lagrådet innan den slutliga propositionen läggs fram.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.