MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 8 maj 2025

torsdag 8 maj 2025


Kartläggning: Stödet till brottsoffer brister

Ökade otryggheten

publicerad 16 juni 2024
– av Jan Sundstedt
Brott brottsoffer
Brottsoffermyndighetens senaste utredning påvisar stora brister i stödet för brottsutsatta.

Stödet till brottsutsatta svenskar är ojämnt fördelat och uppvisar betydande brister över hela landet. Endast drygt hälften av Sveriges kommuner erbjuder riktat stöd till alla brottsoffer.

Det saknas även samordning mellan olika aktörer som arbetar med brottsofferstöd. Detta framkommer i Brottsoffermyndighetens nya utredning, som också föreslår hur samordningsansvaret ska delas upp på tre olika nivåer och aktörer.

Varje år utsätts ungefär var femte svensk för brott, och samtliga drabbade har rätt till stöd, hjälp och skydd. På uppdrag av regeringen har Brottsoffermyndigheten nu kartlagt det stöd som olika offentliga och civila aktörer idag ger till brottsoffer.

Resultaten visar på tydliga skillnader i vilket stöd som erbjuds runtom i Sverige och stora brister i samordningen av aktörernas arbete inom brottsofferområdet.

Stödet till brottsoffer är långt ifrån likvärdigt i hela landet. I några delar saknas vissa aktörer och verksamheter helt, och utmaningarna är särskilt stora i glesbygd. Stödet som brottsoffer får från landets kommuner skiljer sig också mycket, förklarar Brottsoffermyndighetens utredare Sofia Norlund.

Generaldirektör Anders Alenskär på Brottsoffermyndigheten uttrycker också kritik.

Det kan starkt ifrågasättas om brottsofferstödet i praktiken uppfyller lagstiftningens krav, säger Anders Alenskär.

Betydande avvikelser i kommuners stöd

Enligt socialtjänstlagen har kommunerna ett ansvar att ge stöd och hjälp till brottsoffer. Brottsoffermyndighetens enkätundersökning visar att endast drygt hälften av landets kommuner erbjuder riktat stöd till alla brottsoffer.

Även om fler kommuner erbjuder riktat stöd till särskilda målgrupper, såsom brottsutsatta barn och kvinnor utsatta för våld i nära relationer, saknas sådant stöd helt i ungefär var femte kommun.

Merparten av kommunerna har inte heller en anställd med särskilt ansvar för brottsoffer, som samordnare eller lots. Endast ett fåtal kommuner har en sådan funktion som når alla brottsoffer. Dessutom har inte alla kommuner samverkansavtal med ett så kallat barnahus, som hjälper utsatta barn.

Resultaten visar också att mindre kommuner tenderar att erbjuda färre riktade stödinsatser och mindre specialiserat stöd än större kommuner.

Överfall och misshandel hör till de brott där stödet till brottsoffren kraftigt varierar. Foto: faksimil/X

Samordnande aktörer ett förslag

Regeringsuppdraget inkluderade även att ge förslag på en samordnande aktör för stöd och insatser gentemot brottsoffer. Brottsoffermyndigheten föreslår en modell där ansvaret delas upp på tre nivåer.

Förslaget innebär att Brottsoffermyndigheten ska ansvara för samordningen av brottsofferarbetet på nationell, strategisk nivå, länsstyrelserna får ett samordningsansvar på regional nivå och kommunerna får ansvaret för den lokala operativa samordningen.

Trots att vi idag ser stora brister i hur stödet till brottsoffer fungerar på lokal nivå, går det inte att komma ifrån att kommunerna har ett tydligt ansvar för att hjälpa de som bor och vistas där. Det gäller även de som drabbas av brott. Vi efterlyser därför ett tydligare uppdrag till kommunerna på området, säger Anders Alenskär.

För Brottsoffermyndighetens del innebär förslaget bland annat att fortsätta arbetet med att kartlägga och följa upp brottsofferarbetet.

Den här utredningen är en bra början, men vi måste bli ännu bättre på att förstå vad brottsoffren har för behov och vilka erfarenheter de har av det befintliga stödet. Därför behövs fler fördjupade studier på området, konkluderar Anders Alenskär.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kriminella nätverk plundrar Sverige – Ekobrottsmyndigheten varnar för systemkollaps

Organiserade brottsligheten

publicerad Igår 9:24
– av Redaktionen
Enligt Jermsten hotas "samhällets grundläggande funktioner" nu av den organiserade brottslighetens framfart.

Den organiserade ekonomiska brottsligheten växer snabbt i Sverige. Enligt Ekobrottsmyndighetens nye generaldirektör Rikard Jermsten uppgår den kriminella ekonomin till mer än 150 miljarder kronor – varje år, och är idag att betrakta som ett systemhot.

– Det är värre än jag trodde. Vi som samhälle finansierar den brottslighet som vi är satta att motverka, säger han.

I sin senaste lägesbild beskriver Ekobrottsmyndigheten en utveckling där brotten blir alltmer komplexa och omfattande – och där vinsterna ökar kraftigt. Penningtvätt genom avancerade bolagsupplägg pekas ut som en central del av den gängkriminella ekonomin.

– Tidigare kunde brottsvinsterna i våra utredningar handla om tiotals miljoner kronor. I dag ser vi vinster långt över 100 miljoner i enskilda ärenden, förklarar Jermsten.

Särskilt utsatta är välfärdssystemen, där kriminella nätverk plundrar offentliga resurser genom falska bolag, bluffakturor och identitetskapning. Men även banker, pensionssystem och stora bygg- och infrastrukturprojekt har blivit mål för organiserad brottslighet.

”Hotar samhällets grundläggande funktioner”

Den ofta citerade siffran – att den kriminella ekonomin i Sverige omsätter 150 miljarder kronor – är sannolikt i underkant, enligt Jermsten.

Ekonomisk brottslighet växer i omfattning och hotar samhällets grundläggande funktioner. Den undergräver förtroendet för staten, försvagar statsfinanserna och skadar välfärdssystemen”, konstaterar myndigheten i sin rapport.

Jermsten beskriver konsekvenserna som dubbla: dels förlorar samhället skatteintäkter som skulle ha gått till vård, skola och omsorg – dels används pengarna istället till att finansiera annan brottslighet. Om brottsligheten blir för omfattande tror han också att hederliga medborgares vilja att betala skatt minskar.

– När kriminella stjäl skattemedel från staten är vi alla förlorare. Samtidigt snedvrids konkurrensen i näringslivet, och det får långsiktiga, allvarliga följder.

Inga snabba lösningar

Några snabba lösningar finns inte, enligt myndigheten, men för att stärka motståndskraften vill man se flera åtgärder: det ska bli svårare att starta eller ta över bolag i kriminella syften, lättare att kontrollera företags företrädare och svårare att utnyttja andras identiteter.

Även offentliga upphandlingar måste skärpas för att hålla den organiserade brottsligheten utanför, och tillsynsmyndigheternas kontrollfunktioner behöver stärkas. Ekobrottsmyndigheten föreslår också generellt hårdare straff för ekonomisk brottslighet.

– Utvecklingen går åt fel håll. Hela samhället behöver nu bygga upp sin motståndskraft, säger Rikard Jermsten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

GW belyste samband mellan etniska faktorer och brottslighet – nu läggs programmet ner

Organiserade brottsligheten

publicerad 2 maj 2025
– av Redaktionen
Leif GW Persson i en diskussion med Liberalernas Johan Pehrson.

Nyligen konstaterade kriminologen Leif GW Persson att det finns ett mycket tydligt samband mellan genetik, etniska faktorer och brottslighet – ett samband som forskare och myndigheter medvetet har tystat ner.

Nu tvingas han plötsligt lämna statstelevisionens program Veckan – som också läggs ner helt och hållet utan vidare förklaring.

I ett avsnitt av SVT:s Veckan med Camilla och Leif GW för en dryg månad sedan väckte Persson viss uppståndelse när han presenterade en inte helt politiskt korrekt förklaringsmodell till den skenande brottsligheten i Sverige – faktorer som myndigheterna helt väljer att bortse från.

– Det finns en som man har undvikit kraftigt eller två snarare. Det ena är det genetiska sambandet som är starkare än de sociala sambanden faktiskt. Alltså hur är det ställt med genetiken om man spårar den här unga brottslingen bakåt och hans släkt.

– Det är det ena. Det andra är den här etniska faktorn. De har man undvikit, fortsatte han och beskrev sambandet mellan etnicitet och kriminalitet som ”mycket starkt när det kommer till den grova organiserade brottsligheten i marginaliserade förorter”.

Enligt Persson är dessa förklaringsmodeller någonting ”man ogärna pratar om” – och han argumenterade för att forskarna är mycket väl medvetna om genetikens och etnicitetens betydelse, men att de av rent politiska skäl har undvikit att fokusera på dessa.

– Den kriminologiska forskningen kan med visst fog beskyllas för att de inte riktigt har siktat mot målet. Anledningen till att man gjort det är ju inte för att man varit omedvetna utan att man vill undvika sådant som kan vålla problem för en.

”Till varje pris skulle jag hit”

Kriminologen uttryckte också mycket hård kritik mot politiker och andra makthavare – och menade att dessa bland annat har misslyckats totalt med att bygga upp en fungerande polisorganisation.

Tv-profilens utspel fick vänsteraktivister och liberaler att rasa på sociala medier – och nu har han också fått sparken från den skattefinansierade kanalen.

– Det kom som en överraskning när SVT ringde och sade att de lägger ner programmet. Jag har en bestämd uppfattning om vad det beror på, berättar han för Bonnierägda Amelia.

– Jag blev lite förvånad faktiskt för att de var väldigt angelägna om att få hit mig, och det var bara för något år sedan. – Till varje pris skulle jag hit. Sedan visade det sig att det var i stort sett bara för att göra 20 program, fortsätter Persson.

Han vill just nu inte bekräfta att det var just kommentarerna om etnicitet, genetik och brottslighet som ledde till att han sparkades – men lovar att kommentera saken ytterligare vid ett senare tillfälle.

”Får SVT:s chefer svara på”

Persson pekar också på att programmet haft bra tittarsiffror, varit billigt att producera och att han fått god respons – men att SVT-cheferna ändå väljer att lägga ner det. Inte heller programledaren Camilla Kvartoft vill svara på varför programmet helt plötsligt skrotas.

– Det får SVT:s chefer svara på, men vi har ju haft två jättebra säsonger med jättemycket tittning och jag är stolt över våra program, säger hon.

Sofia Dahlström, som är ”tillförordnad beställare för samhälle, dokumentär och minoriteter” på SVT, uppger att det redan från start var bestämt att det bara skulle bli två säsonger – någonting Leif GW Persson dock inte känner igen sig i.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trippelmord i Uppsala blev världsnyhet – Sverige utmålas som skräckexempel

Organiserade brottsligheten

publicerad 30 april 2025
– av Redaktionen
De återkommande svenska gängskjutningarna har blivit ett populärt bevakningsområde för utländska medier.

De gängrelaterade skjutningarna i Sverige tycks aldrig få ett slut och under tisdagen mördades tre personer utanför en frisersalong i närheten av Vaksala torg, Uppsala.

Trippelmordet blev snabbt en världsnyhet och Sverige utmålas på nytt som ett skräckexempel i internationella medier.

Offren är mellan 15 och 20 år gamla – och minst en av dem kan av polisen tydligt kopplas ihop med den organiserade brottsligheten i Sverige. En minderårig misstänkt gärningsman har också anhållits, för dådet.

Massmedier runtom i världen har länge uppmärksammat och fascinerats över gängvåldets utbredning över det Sverige som tidigare betraktats som relativt lugnt, idylliskt och förskonat från den här sortens händelser, och skjutningen i Uppsala är inget undantag.

Svenskt blodbad” kallar exempelvis brittiska tabloiden det hela och hävdar att det råder ”Skräck i Sverige efter skottlossning”.

Det nordiska landet har drabbats av en våg av gängrelaterat våld i mer än ett decennium, som har innefattat en epidemi av vapenvåld”, slår qatariska Al-Jazeera fast.

Även nyhetsbyrån AP konstaterar att Sverige under många år utan större framgång kämpat med gängvåld, återkommande skottlossningar och bombattentat, och liknande beskrivningar förekommer i de flesta andra medier som uppmärksammat händelserna.

”Uppgörelser mellan rivaliserande gäng”

Amerikanska vänsterliberala CNN uppmärksammar i sin tur sina läsare om att Sverige 2023 hade flest dödsskjutningar per capita i hela EU – och tyska och franska medier noterar att gängen ofta använder sig av barn för att begå morden, eftersom dessa inte är straffmyndiga.

Men det nordiska landet har i åratal kämpat för att få bukt med skottlossningar och bombattentat kopplade till uppgörelser mellan rivaliserande gäng. Förövarna är ofta unga tonåringar som anlitas som torpeder eftersom de är under 15 år, vilket är straffbarhetsåldern i Sverige”, skriver Le Monde.

Den moderatledda regeringen hävdar att man gör vad man kan för att få slut på dödandet och har lovat krafttag mot den organiserade brottsligheten. Förra året minskade också antalet mord jämfört med föregående år – men kritiker konstaterar att det fortfarande finns mycket som behöver göras.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bullbakande farmor fängslas – svenska rättvisan slår till

Ökade otryggheten

publicerad 28 april 2025
– av Jan Sundstedt
Bullar bordsduk
Bullarna på bilden har ingen koppling till det grova brottet ifråga.

En bullbakande farmor i Norrbotten har av hovrätten dömts till fängelse för att ha sålt hembakta bullar utan tillstånd. Medan rätten ser allvarligt på hennes otillåtna bakverk, undrar många om svenska domstolar har tid att baka bröd av bagateller.

En 65-årig kvinna i Norrbotten har dömts till sex veckors fängelse för att ha sålt bullar, bröd och smörgåstårtor via Facebook utan registrerad livsmedelsverksamhet, enligt en dom från Hovrätten för övre Norrland, skriver Bonnierägda Expressen.

Kommunen hade förbjudit försäljningen och utfärdat viten på 130 000 kronor, som kvinnan, med pensionärslön, inte kunde betala. Vitet omvandlades därför till fängelse – en påföljd som hennes advokat kallar ”orimlig”.

Kvinnan har under flera år drivit verksamheten och engagerat många kunder på sociala medier genom att lägga upp bilder på bakverk och sina barnbarn.

Överklagas till HD

Advokat Frida Larsson framhåller att kvinnan såg bakandet som en hobby, där hon ofta gav bort bullar till barnbarnen och tog minimalt betalt för ingredienser.

Trots detta väljer hovrätten att göra processen kort med kvinnan, oaktat hennes hälsoproblem och ekonomiska utsatthet.

Hon är mycket nedslagen och förstår inte hur hon ska klara av ett fängelsestraff på grund av sin sviktande hälsa och ålder. Det här har tagit väldigt hårt på henne, säger Frida Larsson.

Medan domen väcker folklig vrede och överklagas till Högsta domstolen, ställs frågan: Är det verkligen fängelse som bäst knådar rättvisa i detta fall?

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.