MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 7 juli 2025

måndag 7 juli 2025


Kartläggning: Stödet till brottsoffer brister

Ökade otryggheten

publicerad 16 juni 2024
– av Jan Sundstedt
Brott brottsoffer
Brottsoffermyndighetens senaste utredning påvisar stora brister i stödet för brottsutsatta.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Stödet till brottsutsatta svenskar är ojämnt fördelat och uppvisar betydande brister över hela landet. Endast drygt hälften av Sveriges kommuner erbjuder riktat stöd till alla brottsoffer.

Det saknas även samordning mellan olika aktörer som arbetar med brottsofferstöd. Detta framkommer i Brottsoffermyndighetens nya utredning, som också föreslår hur samordningsansvaret ska delas upp på tre olika nivåer och aktörer.

Varje år utsätts ungefär var femte svensk för brott, och samtliga drabbade har rätt till stöd, hjälp och skydd. På uppdrag av regeringen har Brottsoffermyndigheten nu kartlagt det stöd som olika offentliga och civila aktörer idag ger till brottsoffer.

Resultaten visar på tydliga skillnader i vilket stöd som erbjuds runtom i Sverige och stora brister i samordningen av aktörernas arbete inom brottsofferområdet.

Stödet till brottsoffer är långt ifrån likvärdigt i hela landet. I några delar saknas vissa aktörer och verksamheter helt, och utmaningarna är särskilt stora i glesbygd. Stödet som brottsoffer får från landets kommuner skiljer sig också mycket, förklarar Brottsoffermyndighetens utredare Sofia Norlund.

Generaldirektör Anders Alenskär på Brottsoffermyndigheten uttrycker också kritik.

Det kan starkt ifrågasättas om brottsofferstödet i praktiken uppfyller lagstiftningens krav, säger Anders Alenskär.

Betydande avvikelser i kommuners stöd

Enligt socialtjänstlagen har kommunerna ett ansvar att ge stöd och hjälp till brottsoffer. Brottsoffermyndighetens enkätundersökning visar att endast drygt hälften av landets kommuner erbjuder riktat stöd till alla brottsoffer.

Även om fler kommuner erbjuder riktat stöd till särskilda målgrupper, såsom brottsutsatta barn och kvinnor utsatta för våld i nära relationer, saknas sådant stöd helt i ungefär var femte kommun.

Merparten av kommunerna har inte heller en anställd med särskilt ansvar för brottsoffer, som samordnare eller lots. Endast ett fåtal kommuner har en sådan funktion som når alla brottsoffer. Dessutom har inte alla kommuner samverkansavtal med ett så kallat barnahus, som hjälper utsatta barn.

Resultaten visar också att mindre kommuner tenderar att erbjuda färre riktade stödinsatser och mindre specialiserat stöd än större kommuner.

Överfall och misshandel hör till de brott där stödet till brottsoffren kraftigt varierar. Foto: faksimil/X

Samordnande aktörer ett förslag

Regeringsuppdraget inkluderade även att ge förslag på en samordnande aktör för stöd och insatser gentemot brottsoffer. Brottsoffermyndigheten föreslår en modell där ansvaret delas upp på tre nivåer.

Förslaget innebär att Brottsoffermyndigheten ska ansvara för samordningen av brottsofferarbetet på nationell, strategisk nivå, länsstyrelserna får ett samordningsansvar på regional nivå och kommunerna får ansvaret för den lokala operativa samordningen.

Trots att vi idag ser stora brister i hur stödet till brottsoffer fungerar på lokal nivå, går det inte att komma ifrån att kommunerna har ett tydligt ansvar för att hjälpa de som bor och vistas där. Det gäller även de som drabbas av brott. Vi efterlyser därför ett tydligare uppdrag till kommunerna på området, säger Anders Alenskär.

För Brottsoffermyndighetens del innebär förslaget bland annat att fortsätta arbetet med att kartlägga och följa upp brottsofferarbetet.

Den här utredningen är en bra början, men vi måste bli ännu bättre på att förstå vad brottsoffren har för behov och vilka erfarenheter de har av det befintliga stödet. Därför behövs fler fördjupade studier på området, konkluderar Anders Alenskär.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre skjutningar i Sverige – men bombdåden har fördubblats

Organiserade brottsligheten

publicerad 3 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Enligt polisen är syftet med bombdåden ofta att utpressa, skrämma eller hota offren.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet skjutningar i Sverige har nästan halverats jämfört med i fjol – men samtidigt har sprängningarna ökat kraftigt. Enligt ny statistik från polisen har över 100 sprängdåd inträffat hittills i år, vilket innebär en fördubbling jämfört med samma period 2024.

Under årets första sex månader har polisen registrerat 84 skjutningar. Det är en tydlig nedgång jämfört med första halvåret 2022, då 205 skjutningar inträffade, med 34 döda och 49 skadade. Även antalet skadade i samband med skottlossningar har minskat successivt sedan dess. I statistiken för 2025 ingår dock skolattacken i Örebro, där tio personer miste livet.

Utvecklingen sker mot bakgrund av att Sverige under lång tid präglats av omfattande problem med organiserad brottslighet, där våldsamma gäng, oftast med invandrarbakgrund, spridit skräck i både storstäder och mindre orter. Myndigheterna har i flera år haft svårt att göra någonting konkret åt våldsutvecklingen – men enligt polisen börjar vissa insatser nu ge resultat.

– I såväl den fysiska miljön som i de digitala miljöerna och på utredningssidan är vi idag snabbare och mer effektiva, vilket har gjort att vi kunnat förhindra förestående brott och ökat uppklarningen de senaste åren av det dödliga våldet i nätverksmiljö från cirka 20–30 procent till cirka 60 procent. Det är en del i förklaringen till att vi ser färre skjutningar, säger August Knutsson, operativ koordinator vid polisens nationella driftcenter.

Fler bombdåd vintertid

Samtidigt som skjutningarna minskat har ett annat våldsfenomen ökat markant. Hittills i år har 104 sprängningar inträffat – en fördubbling jämfört med samma period 2024, då 52 sprängningar registrerades.

– Det är givetvis allvarligt, och vi ser att de kriminella har skiftat modus och genomfört fler sprängningar under vintern och våren. Ofta i utpressningssyfte, för att skrämma eller hota. Men sedan början av året, då vi såg en kraftig ökning av fullbordade sprängningar, har de minskat. Vi griper fler gärningspersoner på förberedelsestadiet än tidigare, förklarar Knutsson.

Han understryker samtidigt att situationen fortfarande är att betrakta som mycket allvarlig och att gängvåldet snart kan komma att eskalera igen:

– Samtidigt är konfliktläget högt, och vi vet av erfarenhet att läget kan skifta snabbt. Vi gör allt vi kan för att hålla nere våldsnivåerna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hundratals gängkriminella styr svensk brottslighet från utlandet

Organiserade brottsligheten

publicerad 29 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Totalt har 124 internationellt efterlysta med koppling till svensk kriminalitet gripits i andra länder i år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Hundratals gängkriminella har lämnat Sverige – men fortsätter att dra i trådarna från utlandet.

Enligt Polismyndigheten har omkring 700 personer identifierats, och myndigheten trappar nu upp det internationella arbetet för att slå tillbaka mot de gäng som försöker organisera sig från trygg distans.

– I takt med att vi utvecklat och förändrat våra arbetsmetoder så har kriminella förflyttat sig till andra länder. Till en början skedde det till andra europeiska länder, men allt oftare till länder utanför Europa och Schengen, säger Stefan Hector, biträdande rikspolischef, i ett pressmeddelande.

Hittills i år har 124 internationellt efterlysta personer med koppling till svensk brottslighet gripits i utlandet. Det är en kraftig ökning jämfört med förra året, då siffran stannade vid totalt 86 gripanden.

Enligt Hector är det utmanande att få fast gängledare och andra nyckelpersoner i länder där rättssystem och lagstiftning skiljer sig kraftigt från den svenska. För att hantera detta har svensk polis inlett samarbete med flera nyckelländer – bland andra Turkiet, USA, Irak och Förenade Arabemiraten.

– Det här är svårt och krävande och vi arbetar intensivt med framförallt att skapa relationer och samarbeten med andra länder, eftersom vi har gemensamma problem, förklarar han.

Utöver gripandena försöker polisen även sätta stopp för den växande digitala rekryteringen av unga till grov brottslighet. Fenomenet, där gäng lockar ungdomar att utföra våldsdåd genom så kallad violence-as-a-service, liknar i många fall vanliga jobbannonser.

Polisen leder nu en internationell insatsgrupp kallad OTF Grimm, tillsammans med Europol och myndigheter från sju andra länder, med målet att motverka rekrytering och våldsuppdrag som sprids online.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hemming döms för sexuellt ofredande mot barn – slipper fängelse

Ökade otryggheten

publicerad 27 juni 2025
– av Isac Boman
Tingsrätten bedömer att det är osannolikt att Hemming utsätter fler barn för sexuella övergrepp.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Gustav Hemming, tidigare regionpolitiker och toppnamn för Centerpartiet i Region Stockholm, dömdes på onsdagen av Attunda tingsrätt för sexuellt ofredande efter att han onanerat framför en 13-årig pojke.

Tingsrätten slår fast att brottet hade ett tydligt sexuellt motiv och kränkte barnets sexuella integritet. Trots detta döms Hemming till villkorlig dom och slipper därmed fängelse.

Händelsen inträffade på Roslagsbanan i augusti förra året och den 52-årige politikern har erkänt gärningen, men han menade i polisförhör att den inte var brottslig utan hävdade att han uppfattat en sexuell kontakt och att han inte förstod att pojken var så ung.

– Jag spanade runt lite grann och jag uppfattade liksom någon typ av kontakt där som förklarar varför, alltså jag uppfattade en, en ömsesidighet som kan vara sexuellt liksom eggande i en anonym miljö, sade Hemming i förhör och fortsatte:

– Det är en, från mitt perspektiv, en urspårad sexualiserad flört.

Domstolen avfärdade dock det försvaret och ansåg att Hemming borde ha insett att målsäganden var ett barn.

”Enligt tingsrätten måste emellertid politikern ha förstått att målsäganden var under 15 år och då gärningen haft en tydlig sexuell prägel och varit ägnad att kränka målsägandens sexuella integritet döms han för sexuellt ofredande mot barn”, slår man fast.

Får 12 miljoner kronor av skattebetalarna

Fallet blev känt efter att TV-programmet Efterlyst visade bilder på en man som i Stockholms kollektivtrafik rörde vid sig själv, både innanför och utanpå kläderna.

En partikamrat till Hemming kände igen honom och larmade Centerpartiet, som i sin tur gjorde en polisanmälan. C-toppen avgick från sin post i vintras och åtalades i maj.

Tingsrätten bedömer att det inte finns någon förhöjd risk för återfall, vilket motiverar den villkorliga domen.

Nya Dagbladet har i flera artiklar uppmärksammat Hemmings fall – och bland annat rapporterat om hur han i fallskärm beviljats cirka 12 miljoner av skattebetalarnas pengar, så länge han inte döms för grov brottslighet.

Villkorlig dom

En villkorlig dom är en påföljd i det svenska rättssystemet som innebär att den dömde slipper fängelse, men istället prövas under en prövotid på två år. Under den perioden får personen inte begå nya brott.

Villkorlig dom ges ofta till personer som bedöms ha låg risk att återfalla i brott och som tidigare är ostraffade. Påföljden kan kombineras med böter, samhällstjänst eller – som i det här fallet – skadestånd till brottsoffret.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kaos på fransk festival – över 140 attackerade med sprutor

Ökade otryggheten

publicerad 23 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Fête de la Musique brukar beskrivas som en av Frankrikes största folkfester - i år blev det dock en mardröm.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Frankrikes årliga musikfest, Fête de la Musique, förvandlades till kaos när över 140 personer i helgen uppges ha blivit attackerade med sprutor på flera håll i landet. Samtidigt rapporteras om våldsamma upplopp, skadade poliser och hundratals gripna.

VARNING: Artikeln innehåller obehagliga bilder och filmklipp.

Den traditionsenliga Fête de la Musique, som varje år lockar miljontals människor ut på gator och torg över hela Frankrike, fick i år ett dystert efterspel.

Enligt uppgifter från franska myndigheter och flera medier har minst 145 personer anmält att de blivit huggna eller stuckna med sprutor under festivalen den gångna helgen.

Attackerna ska ha skett på olika platser runtom i landet, bland annat i Paris, Metz och andra större städer.

Misshandel, rökbomber och kaos

Flera vittnen beskriver kaotiska scener med slagsmål, rökbomber och panik bland festivalbesökare. Videoklipp som spridits på sociala medier visar bland annat hur personer sparkas när de ligger på marken och hur stora folksamlingar skingras av polis.

Polisen bekräftar att man mottagit ett stort antal anmälningar om misstänkta sprutattacker, men betonar att det ännu är oklart exakt vad som injicerats – eller om sprutorna överhuvudtaget innehållit något farligt ämne.

Flera av de drabbade fördes till sjukhus för undersökning och toxikologiska tester, men resultaten har ännu inte offentliggjorts. Enligt uppgifter ska ett dussintal poliser ha skadats under oroligheterna.

Hundratals gripna

Enligt franska inrikesdepartementet har tolv personer anhållits misstänkta för inblandning i sprutattackerna. Samtidigt rapporteras att cirka 370 personer gripits för andra brott i samband med festivalen, däribland våldsbrott, skadegörelse och ordningsstörningar.

Fête de la Musique har arrangerats sedan 1982 och är en av Frankrikes största folkfester, där både amatörer och professionella musiker uppträder på gator och torg.

Årets upplaga präglades dock av ovanliga och allvarliga våldshandlingar, vilket väckt oro och debatt om säkerheten vid stora publika evenemang.

Polisen fortsätter nu utredningen för att fastställa motiv, omfattning och eventuella risker för de drabbade.

Myndigheterna uppmanar alla som misstänker att de utsatts för en attack att omedelbart söka vård och kontakta polisen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.