MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 12 augusti 2025

tisdag 12 augusti 2025

Inga ideologiska motiv bakom masskjutning i Örebro

publicerad 18 maj 2025
– av Redaktionen
Någon gång under hösten 2024 bedöms Rickard Andersson ha börjat planera ett större attentat.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det finns ingenting som tyder på att Rickard Andersson drevs av några politiska eller ideologiska motiv när han genomförde massakern vid komvuxskolan Campus Risbergska i Örebro den 4 februari.

– Vi ser att det är livssituationen och frustrationen som den skapar som är grunden till motivet. Motivet som vi ser är hans vilja att ta sitt egna liv, uppger polisens kommenderingschef Henrik Dahlström.

10 personer dödades och sex skadades i vad som beskrivs som den värsta masskjutningen i Sveriges historia, och det har länge spekulerats kring gärningsmannens motiv.

Eftersom skytten var svensk och flera av offren hade invandrarbakgrund har det bland annat hävdats att han skulle ha drivits av främlingsfientliga eller rasistiska motiv – men den förklaringsmodellen ger polisen inte mycket för.

– Utifrån det som vi har hittat så saknas helt kommunikation eller tecken på engagemang med koppling till ideologiska eller politiska motiv. Inget i gärningen talar heller för att det rör sig om ett hämndmotiv riktat mot en specifik person eller grupp av personer, förklarar Dahlström.

”Långvariga och upprepade motgångar”

Istället gör man bedömningen att det var gärningsmannens miserabla livssituation som fick honom att begå dådet.

Den misstänkte gärningsmannen upplevde långvariga och upprepade motgångar kring sin försörjning. Han var beroende av intyg från vården för att säkerställa den. Livssituationen innebar osäkerhet, omprövningar och avslag under lång tid samt en försörjning som aldrig blev varaktig eller stabil”, skriver polisen bland annat.

– Vi ser att det är livssituationen och frustrationen som den skapar som är grunden till motivet. Motivet som vi ser är hans vilja att ta sitt egna liv. I samband med det har han valt att ta ut sin upplevda frustration och aggression på den omgivning som befann sig på en plats som han hade en relation till – Campus Risbergska, fortsätter kommenderingschefen.

Sköt ”mot alla han fick syn på”

Det finns ingenting som tyder på att Andersson gjort ett urval av personer som han sköt mot – istället har han ”på ett närmast metodiskt sätt skjutit mot alla som han fått syn på” och offren beskrivs som slumpmässiga.

De personer som avlidit och de som överlevde med svåra skador representerar i stort det underlag av studenter och personal som fanns på skolan”, heter det vidare.

Polisen lägger dock in en brasklapp i sin bedömning och skriver att det skulle kunna finnas kopplingar som man har missat under utredningens gång – detta då Anderssons mobiltelefon och två hårddiskar saknas och inte har kunnat analyseras.

”Ville skapa kaos”

Mellan 2019 och 2021 var Andersson inskriven på Komvux för att läsa upp sina gymnasiebetyg i matematik. Detta misslyckades dock och han avslutade sina studier på eget initiativ.

Redan 2011 skaffade han vapenlicens med hänvisning till sitt jaktintresse, och under hösten 2024 började han enligt polisen planera sitt dåd – bland annat genom att köpa ammunition och rökutvecklare samt det gitarrfodral som han fraktade sina vapen i.

– Den misstänkte hade förberett sig med vapen och ammunition för att kunna agera mot ett mycket stort antal människor. Användandet av rök ger intrycket av att han har velat skapa ett kaos för att få ett så stort skadeutfall som möjligt och försvåra räddningsarbetet, bedömer Henrik Dahlström.

Det kan noteras att Teliakanalen TV4 i ett tidigt skede försökte sälja in ett rasistiskt motiv när man hävdade att Andersson skulle ha yttrat frasenni ska bort från Europa”. Kritiker pekade dock snabbt på att kanalen själva tycks ha hittat på denna tolkning, och det hela fick snart stor spridning som ett ett skolboksexempel på hur etablissemangsmediernas desinformation kan se ut.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

SD-politiker nominerar Trump till Nobels fredspris

publicerad Idag 14:05
– av Jan Sundstedt
Svensk-iranske Rashid Farivar vill med nomineringen lyfta fram Trumps ambition att bli ihågkommen som en "fredsmäklare och enande kraft".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverigedemokraternas riksdagsledamot Rashid Farivar har nominerat USA:s president Donald Trump till Nobels fredspris, med motiveringen att han har visat enastående förmåga att lösa globala konflikter genom pragmatisk diplomati.

Detta är andra gången som en SD-politiker nominerar Trump till det prestigefyllda priset.

Farivar lyfter fram Trumps princip om att uppnå fred genom beslutsamhet och handlingskraft som en central del av nomineringen.

”Min nominering är rotad i president Trumps orubbliga engagemang för den princip han ofta kallar ’fred genom styrka’”, skriver han i ett inlägg på X.

I sin nominering framhåller politikern flera av Trumps diplomatiska framgångar. Han pekar särskilt på det nyligen undertecknade fredsavtalet mellan Armenien och Azerbajdzjan, som förhandlades fram i Vita huset. SD-toppen betonar också Trumps potential att bidra till en lösning på kriget i Ukraina.

”Tyvärr befinner vi oss i den nutida verkligheten, och det är min övertygelse att president Trump har en unik position för att få ett slut på den här tragiska konflikten i Europa”, fortsätter han.

Svensk-iraniern avslutar sitt inlägg med en förhoppning om att nomineringen ska framhäva Trumps strävan att bli ihågkommen som en kraft för fred och enhet.

”Det är min uppriktiga förhoppning att denna nominering understryker president Trumps ambition att bli ihågkommen som en ’fredsmäklare och enande kraft’. Hans starka insatser stämmer överens med Nobels fredspris uppdrag att hedra de som gör betydande bidrag för att främja global harmoni”.

Tidigare SD-nominering

Redan 2020 nominerades Trump till Nobels fredspris av tre andra SD-politiker: Björn Söder, Mattias Karlsson och Tobias Andersson. Den gången motiverades nomineringen med Trumps insatser för att främja fred mellan Nord- och Sydkorea. Mattias Karlsson kommenterade då för Expressen:

— Donald Trump må vara en kontroversiell person med en konfrontativ debattstil på den inrikespolitiska arenan. Men ingen ärlig bedömare kan förneka den enorma insats som han har gjort för en fredligare värld, kommenterade Karlsson då.

Farivar understryker att nomineringen är hans eget initiativ och inte en officiell ståndpunkt från Sverigedemokraterna. Nomineringen offentliggjordes på måndagskvällen genom ett inlägg på X, där han tydligt framhåller sin övertygelse om Trumps bidrag till global fred.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenskarna allt mer negativt inställda till Israel – även i Tidöpartierna

publicerad Igår 15:03
– av Markus Andersson
I Simona Mohamssons parti, Liberalerna, har stödet för Israel störtdykt sedan 2023.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Stödet för Israel sjunker snabbt bland svenska väljare, även i partier som länge drivit en starkt pro-israelisk linje.

En ny undersökning visar tydliga tapp bland moderater, kristdemokrater och liberaler. Enda undantaget är Sverigedemokraterna – där stödet för Israel är lika starkt som tidigare.

Sedan kriget mellan Israel och Hamas bröt ut har andelen negativa till Israels agerande ökat markant. I dag är 60 procent av samtliga tillfrågade negativa – en ökning från omkring 50 procent i november 2023. Bland de rödgröna har siffran stigit från strax över 70 procent till omkring 85 procent. För Tidöpartierna har andelen negativa ökat från drygt 20 procent till strax över 35 procent.

Bara drygt 20 procent av samtliga tillfrågade ser idag positivt på Israels agerande. Sverigedemokraterna sticker ut som det parti där andelen positiva inte minskat sedan förra mätningen. De ligger nu på samma nivå som Kristdemokraterna – omkring 50 procent.

KD, liksom Moderaterna och Liberalerna, har däremot sett en tydlig minskning av stödet. Bland L-väljarna har Israelstödet minskat från 70 till omkring 20 procent sedan oktober 2023.

— För ett år sedan var fler M-väljare positiva än negativa till Israels agerande, men så är det verkligen inte nu. Och för Liberalerna är det en väldigt stark reaktion som kom lite tidigare, säger Johan Martinsson, opinionschef på Demoskop, till Schibstedägda Svenska Dagbladet.

”Svårare att försvara”

Enligt den palestinska hälsomyndigheten har över 60 000 palestinier hittills dödats i den israeliska invasion som av allt fler röster beskrivs som ett folkmord. Varje dag sprids bilder från massvälten i Gaza. Omkring hundra barn har dött av svält och undernäring, och det rapporteras återkommande om palestinier som skjuts ihjäl av israelisk militär vid matutdelningar och hjälpstationer.

Även inom oppositionen har stödet för Israel minskat, även om utgångsnivåerna redan var låga. Konflikten fortsätter att vara en av de mest laddade och splittrande utrikespolitiska frågorna, men enligt Johan Martinsson har även väljare inom Tidöpartierna i allt större utsträckning svårt att försvara Israels krigföring.

— Väljare till höger har sedan starten haft ett klart högre stöd för Israels agerande, men ju längre tid konflikten pågår, desto svårare har det blivit att försvara Israels linje även för dem.

KD och SD mest positiva

Mätningen visar att KD-väljarna fortfarande är bland de mest positiva till Israels agerande, men stödet har minskat något. Nu delar de förstaplatsen med SD-väljarna – den enda grupp där andelen positiva inte har sjunkit.

— Det som sticker ut är att de har hållit kvar sin hållning. Jag tror att en mycket mer kritisk syn på hela Palestinarörelsen ligger bakom det, bedömer Johan Martinsson.

Stödet för terrorklassade Hamas är däremot i princip obefintligt bland samtliga svenska partiers väljare. Ett undantag är Vänsterpartiets väljare, där fem procent är positiva – samma nivå som för aktörer som Hizbollah och Iran.

Undersökningen genomfördes av Demoskop för SvD via 1 236 webintervjuer med personer 18–79 år, mellan 1 och 7 augusti 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Landerholms kvarglömda dokument rörde hemligt Nato-möte

Sverige-Nato-relationen

publicerad Igår 11:05
– av Jan Sundstedt
Ulf Kristersson Henrik Landerholm
Henrik Landerholm (t. h.) nekar till anklagelserna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


De hemliga dokument som Henrik Landerholm (M) glömde på en kursgård handlade om ett möte med USA om Sveriges Nato-ansökan. Säpo riktar nu skarp kritik mot regeringens senfärdiga agerande.

De säkerhetsklassade handlingarna, som fortfarande är spårlöst försvunna, gällde ett samtal mellan dåvarande nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm och USA:s tidigare säkerhetsrådgivare Jake Sullivan.

Mötet ifråga, som ägde rum under en avgörande fas av Nato-processen, fokuserade på strategier för att övertyga Turkiet att ge klartecken till Sveriges medlemskap. Dokumenten innehöll känsliga uppgifter från både Försvarsmakten och Säkerhetspolisen och var märkta med ”H” – högsta graden av sekretess.

Enligt Bonnierägda Dagens Nyheters granskning har Säpo i efterhand slagit fast att Regeringskansliets säkerhetsavdelning inte agerade omedelbart när dokumentens försvinnande upptäcktes. I motsats till vad som tidigare sagts dröjde det fyra dagar innan åtgärder sattes in.

Under den tiden hade handlingarna legat i ett olåst skåp på en kursgård i minst två nätter.

Dokumenten hittades av en städerska med koppling till våldsbejakande extremism. Städerskan tog enligt uppgifter senare emot 15 000 kronor från en rysk medborgare. Om pengarna har samband med dokumenten är ännu oklart.

Henrik Landerholm
Henrik Landerholm (M). Foto: faksimil/Youtube

Nekar till brott

Bakgrunden till affären är känd sedan tidigare: våren 2023 lämnade Landerholm kvar dokumenten i ett skåp i ett omklädningsrum. Något som ledde till åtal för vårdslöshet med hemlig uppgift och till att han avgick som säkerhetsrådgivare.

Åklagaren menar att röjandet kunnat orsaka allvarlig skada för rikets säkerhet. Under utredningen upptäckte Säpo att ett centralt email om händelsen hade raderats, något som tekniker dock har lyckats återskapa.

Henrik Landerholm nekar till brott och hävdar att handlingarna aldrig hamnat i obehörigas händer. Hans advokat Johan Eriksson har tidigare framhållit att Landerholm även ifrågasätter om det han anklagas för överhuvudtaget är kriminaliserat.

Jag har enligt min egen uppfattning inte varken insett eller borde inse att någon av uppgifterna var säkerhetsskyddsklassificerade, har Landerholm sagt i förhör.

Statsminister Ulf Kristersson avvisar anklagelser om mörkläggning och hänvisar till den kommande rättegången, som inleds den 18 augusti.

Oppositionen kräver dock fortsatt insyn och tydligare svar om hur regeringen hanterar skyddsvärda uppgifter.

Fakta: Vårdslöshet med hemlig uppgift samt åtalet mot Henrik Landerholm

  • Vårdslöshet med hemlig uppgift innebär att någon av grov oaktsamhet röjer eller sprider en uppgift som kan skada Sveriges säkerhet. Till skillnad från spioneri krävs ingen avsikt att gå främmande makt tillhanda.
  • Om någon misstänks för brottet är det Säkerhetspolisen som utreder om brott föreligger.
  • Åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål leder förundersökningarna.• Straffet för vårdslöshet med hemlig uppgift är böter eller fängelse i högst ett år.
  • Säkerhetspolisen kritiserar Regeringskansliets hantering, bland annat för att larm och åtgärder dröjde fyra dagar.
  • Ett mejl om incidenten raderades men kunde återställas av Säpos tekniker.
  • Henrik Landerholm nekar till brott och hävdar att dokumenten aldrig hamnat i obehörigas händer.
  • Rättegången inleds den 18 augusti 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Åtta gripna efter blodigt knivbråk vid Malmöskola

Ökade otryggheten

publicerad 10 augusti 2025
– av Redaktionen
Åtta personer har gripits, men polisen utesluter inte att fler gripanden snart kan bli aktuella.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Fyra personer vårdas på sjukhus, varav två med livshotande skador, efter ett omfattande knivbråk vid Österportskolan i Malmö under natten till lördagen.

Åtta misstänkta gärningsmän har gripits och polisen utreder händelsen som försök till mord.

Strax efter midnatt larmades polisen om att ett 20-tal personer var inblandade i ett stort bråk på Österportskolans område i Malmö.

— Det höggs med kniv till höger och vänster så fyra personer befinner sig på sjukhus med knivskador, varav två är allvarligt skadade, säger Michael Lindh, vakthavande befäl vid polisregion Syd, till TT.

När polisen anlände fanns bara ett fåtal personer kvar på platsen, däribland en knivskuren man i 20-årsåldern som fördes till sjukhus med ambulans.

— En person fördes till sjukhus i ambulans och tre i privat bil, förklarar Filip Annas, presstalesperson i polisregion Syd, till Schibstedägda TV4 Nyheterna.

”Fler kan vara involverade”

Totalt har åtta personer gripits, inklusive de fyra som vårdas på sjukhus.

En av de gripna är i 15-årsåldern, de övriga i 20–25-årsåldern. Händelsen rubriceras som försök till mord.

— Det går inte att utesluta att fler kan vara involverade, konstaterar Filip Annas.

Platsen har spärrats av för teknisk undersökning. Polisen har knackat dörr i området och hållit vittnesförhör. Fler förhör väntas hållas under de kommande dagarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.