Hedersrelaterat våld och relationsvåld bland unga ökar

publicerad 23 januari 2024
- av Sofie Persson
Jämställdhetsmyndigheten är oroade över hur vanligt det är med relationsvåld bland unga.

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


4360 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Var tredje 15-åring i Sverige har upplevt någon form av våld i relationer, visar en ny rapport från Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Jämställdhetsmyndigheten. Studien ger också insikter i hedersrelaterat våld och förtyck, där flickor med oskuldskrav var den mest utsatta gruppen för våld från vuxna.

I studien “Våld mot barn”, som genomfördes 2022, deltog 5820 elever i årskurs nio som fick svara på en webbenkät.

Bland dessa elever uppgav 2711 att de haft en parrelation eller dejtat någon tidigare, varpå dessa ungdomar fick svara på ytterligare frågor kring våld i relationer. Där kunde man se att 31 procent av ungdomarna varit utsatta för någon form av våld i relation eller dejting. Den vanligast formen var digitalt psykiskt våld, följt av psykiskt våld. Vidare hade var tionde ungdom blivit utsatt för sexuellt våld och åtta procent för fysiskt våld. Flickor var generellt mer utsatta än pojkar.

Vi är givetvis bekymrade över siffrorna, vi hoppades att våldet inte skulle vara så utbrett även i ungas relationer. Vi vet sedan våra tidigare kartläggningar att siffrorna är höga när vuxna utövar våld, men det här är första gången som vi fördjupar oss i hur det ser ut inom ungdomars parrelationer, säger Cecilia Sjölander, generalsekreterare för Stiftelsen Allmänna Barnhuset i ett pressmeddelande.

Våld i relationer var också vanligare bland de som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, lever med föräldrar som har missbruksproblem, psykisk sjukdom eller blivit utsatta för våld av sina föräldrar. Vidare var det något vanligare att bli utsatt för våld i relationer för ungdomar som är födda i Norden, jämfört med utrikesfödda.

Hedersrelaterat våld

En betydande del av ungdomarna upplever hedersförtryck. Omkring 19 procent av deltagarna har så kallat oskuldskrav på sig hemifrån, där man förväntas vänta med sex tills giftermål. Närmare hälften av flickorna med minst en utrikesfödd förälder upplevde oskuldskrav jämfört med fem procent bland flickor med föräldrar födda i Norden. Bland pojkar med utrikesföräldrar uppgav en tredjedel att de har oskuldskrav på sig.

Ungdomar med oskuldskrav uppgav i högre utsträckning att de utsatts för all form av våld från vuxna än övriga ungdomar, förutom sexuellt. Det var mer än dubbelt så vanligt med utsatthet för allvarliga former av våld bland ungdomar med oskuldskrav i jämförelse med övriga. Omkring 13 procent av de som blivit utsatta för fysiskt våld och hade oskuldskrav var rädda att bli allvarligt skadade av våldet. Sju procent var rädda för att bli dödade.

När det gäller parrelationer var de med oskuldskrav lika utsatta för våld som de utan detta krav. Andelen ungdomar som var utsatta för minst tre typer av våld samtidigt var dock högre hos de med oskuldskrav (20 procent) jämfört med de utan (15 procent). Skillnaden gällde dock endast flickor.

Förväntningar på omskärelse

Vidare upplevde 14 procent pojkar förväntningar från familjen om att vara omskurna. Hos flickor upplevde sex procent krav på att vara könsstympade. Totalt uppgav 1,8 procent av eleverna att de blivit könsstympade eller omskurna.

Könsstympning, som innebär att delar av flickors yttre könsorgan skärs bort eller skadas, är ett utmärkande uttryck för hedersrelaterat våld, enligt studien. Dock räknas annan än medicinsk omskärelse av pojkar inte som hedersrelaterat våld och är laglig i Sverige. Däremot har bland andra Svenska Barnläkarföreningens utskott för etik och barnets rättigheter yrkat mot att det inte är medicinskt-etiskt försvarbart att utföra sådana ingrepp på friska barn samt att det bör avskaffas i enlighet med Barnkonventionen.

Med den här kunskapen kan vi utforma det förebyggande arbetet bättre. Våld i ungas parrelationer och hedersrelaterat våld och förtryck medför ett lidande för de som utsätts och väldigt stora kostnader för samhället, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!