Det rödgröna styret i Göteborg vill stoppa samtliga kommunala inköp från Israel, Marocko och Ryssland. Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) motiverar förslaget med att ”skattepengar inte ska gå till att ekonomiskt stödja ockupationsmakter”.
S, V och MP kräver att Göteborg snarast möjligt börjar fasa ut inköp av produkter och tjänster som kommer från stater som anses illegalt ockupera andra stater.
– Israel bedriver en olaglig ockupation av Västbanken som bara förvärrats i skuggan av det utbredda dödandet av civila i Gaza. Våra skattepengar ska inte gå till att ekonomiskt stödja ockupationsmakter, säger Jonas Attenius i ett pressmeddelande.
I praktiken innebär förslaget att inköpsreglerna skärps och att kommunens inköps- och upphandlingsförvaltning får uppdraget att, i så hög utsträckning som möjligt, ”fasa ut” varor som produceras i dessa stater. Produkter, som har en märkning som tydligt visar att de kommer från Israel, Marocko eller Ryssland, ska ersättas med andra alternativ så fort som möjligt och så snart eventuella avtal löpt ut, skriver man.
Att sluta köpa ryska produkter har i regel mötts med hejarop från det politiska och massmediala etablissemanget, eftersom sådana bojkotter går i linje med Västländernas sanktioner.
Att bojkotta Israel är dock en känsligare fråga – inte minst då den sittande borgerliga regeringen vid flera tillfällen gett sitt uttalade stöd till Israel under pågående invasion av Gaza och relativiserat de förbrytelser den israeliska militären begått mot civilbefolkningen.
Israel och Hamas har nått en överenskommelse om vapenvila som träder i kraft söndagen den 19 januari. Qatar, som medlat i förhandlingarna, bekräftade uppgifterna under en presskonferens på onsdagskvällen.
Vapenvilan innebär frigivning av gisslan, humanitärt bistånd till Gaza samt en förhoppning om att striderna i förlängningen helt upphör.
Qatars premiärminister, Mohammed bin Abdulrahman bin Al-Thani, meddelade under onsdagen att vapenvilan har en inledande varaktighet på sex veckor, uppger Teliakanalen TV4.
Premiärministern uttryckte hopp om att vapenvilan ska leda till en permanent lösning.
– Förhoppningsvis är detta de sista förhandlingarna som leder till en permanent vapenvila.
Enligt trestegsöverenskommelsen ska Hamas, i fas ett, frige 33 israeliska gisslan (av totalt 98) i utbyte mot att Israel släpper ett antal palestinska fångar. Parterna har också enats om att tillåta dagliga transporter av upp till 600 lastbilar med humanitärt bistånd till Gazaremsan, rapporterar Associated Press.
”Trump-effekten” kan ha spelat roll
Politiska analytiker och experter menar att USA:s tillträdande president Donald Trump kan ha haft en indirekt inverkan på överenskommelsen.
Isabell Schierenbeck, är statsvetare vid Göteborgs universitet: – Trumps kommande tillträde har troligen fungerat som en katalysator för att parterna ska nå en vapenvila. Det finns en tydlig politisk signal om att det kan bli svårare att förhandla i framtiden, säger hon i en kommentar till Stampen-ägda Göteborgs-Posten.
Trump själv har tagit åt sig äran för avtalet och uttrycker detta på sin sociala plattform Truth Social.
– Det här episka avtalet kunde bara bli verklighet efter vår historiska seger i november, skrev han.
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har enligt uppgifter tackat Donald Trump i ett telefonsamtal för hans roll i att möjliggöra vapenvilan.
Visst hopp men även osäkerhet
Vapenvilan välkomnas av många internationella aktörer som ett viktigt steg mot att minska spänningarna och få fram nödvändig humanitär hjälp till befolkningen i Gaza, där bland andra FN:s generalsekreterare António Guterres uttrycker sitt stöd för avtalet och betonar vikten av att bistånd nu når fram till de behövande.
Trots detta råder det fortsatt osäkerhet kring hur hållbar överenskommelsen kommer att vara. Tidigare vapenvilor har brutits av båda sidor, och konflikten mellan Israel och Hamas är fortfarande djupt rotad.
Enligt lokala rapporter planerar båda parter att använda vapenvilan för att omgruppera sina styrkor, vilket väcker farhågor om att striderna kan återupptas med förnyad intensitet efter avtalets slut.
Utrikesministern: ”Välkommet”
Flera länder, däribland Sverige, har gått ut och välkomnat avtalet. Utrikesministern, Maria Malmer Stenergard (M), uttrycker återhållsam förhoppning.
– Beskedet om en vapenvila i Gaza är mycket välkommet. Nu kan äntligen flera personer ur gisslan återförenas med sina familjer. Jag sörjer med anhöriga till de som inte kommit tillbaka i liv. Det är nu helt centralt att vapenvilan lättar det ofantliga lidandet hos den civila befolkningen i Gaza och att tillträdet för humanitär hjälp ökar, skriver utrikesministern i en kommentar till TV4.
Utkast till avtal om eldupphör mellan Israel och Hamas (enligt Associated Press).
FAS 1: (42 dagar)
Hamas släpper 33 personer i gisslan, inklusive kvinnliga civila och soldater, barn och civila över 50 år.
Israel släpper 30 palestinska fångar för varje civil gisslan och 50 för varje kvinnlig soldat.
Stopp för striderna, israeliska styrkor flyttar ut från befolkade områden till utkanterna av Gazaremsan.
Fördrivna palestinier börjar återvända hem, mer bistånd kommer in i remsan.
FAS 2: (42 dagar)
Förklaring om "hållbart lugn".
Hamas friger kvarvarande manlig gisslan (soldater och civila) i utbyte mot ett ännu ej förhandlat antal palestinska fångar och ett fullständigt tillbakadragande av de israeliska trupperna från Gazaremsan.
FAS 3:
Kroppar av avlidna israeliska gisslan byts ut mot kroppar av avlidna palestinska soldater.
Genomförandet av en återuppbyggnadsplan i Gaza.
Gränsövergångarna för trafik in i och ut ur Gaza öppnas på nytt.
UNRWA, FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, kommer att fortsätta sitt arbete i Gaza – trots att Israel har förbjudit organisationen.
– Vi kommer att stanna och leverera, förklarar organisationens chef Philippe Lazzarini.
I höstas beslutade Netanyahus regering att förbjuda FN-organisationen att bedriva någon verksamhet i Israel eller det ockuperade östra Jerusalem. Den israeliska regeringen motiverade beslutet med anklagelser om att UNRWA skulle vara kopplade till Hamas och att FN-organisationens personal deltog i attackerna den 7 oktober – anklagelser som organisationen själva förnekar.
Schweizaren Philippe Lazzarini, som idag leder flyktingorganet, förklarar dock att man inte tänker acceptera bannlysningen som träder i kraft vid månadsskiftet. Tvärtom kommer UNRWA att fortsätta med sitt hjälparbete i Gaza så långt det är praktiskt möjligt.
– UNRWAs lokala personal kommer att fortsätta erbjuda nödhjälp och, där det är möjligt, utbildning och primärvård, förklarar han.
“UNRWA will stay & deliver”
We will continue to provide services across all of the occupied Palestinian territory including in #Gaza.
If implemented, the Knesset bills on UNRWA will deprive Palestine Refugees of lifesaving assistance and access to primary health & education. https://t.co/iGBoiRIeFJ
Samtidigt utgår man från att Israel kommer att vägra dela ut visum till internationell FN-personal, och således göra det praktiskt omöjligt för detta att komma in i Gaza.
– Denna personal kommer att tvingas dra sig tillbaka under protester, heter det.
Lazzarini betonar vidare att hjälparbetarna redan nu hotas och trakasseras av israeliska myndigheter och att hotbilden mot UNRWA-personal förväntas öka ytterligare framöver.
Han varnar för att om flyktingorganet helt försvinner från de palestinska territorierna kommer detta bara att öka det lidande och den misär civilbefolkningen idag redan tvingas utstå.
Trots att Gazas civilbefolkning uppmanats söka skydd i så kallade humanitära zoner fortsätter dessa att angripas av israeliska stridsflygplan.
Sedan maj förra året har åtminstone 97 flygattacker genomförts mot områden som upprättats i syfte att skydda civila palestinier och minst 550 människor har dödats.
– Vi har sagt det så många gånger. Det finns ingen säker zon i Gaza. Ingen plats är säker. Ingen är säker. Ingen plats är skonad, förklarar Juliette Touma, från FN:s flyktingorgan UNRWA.
Det är brittiska BBC som har analyserat de israeliska attackerna och konstaterar att den humanitära zonen som omfattar städerna Khan Younis och Deir al-Balah bombarderats mycket flitigt. Här bor över en miljon människor – många i provisoriska tältläger med begränsad tillgång till mat, vatten och sjukvård.
IDF etablerade zonen i oktober 2023 med löftet att hålla civila utom fara. Men enligt FN och humanitära organisationer är verkligheten en annan.
Enligt BBC har fler än 550 människor dödats i de 97 attacker som dokumenterats i zonen – även om Israel själva bara erkänt ansvar för en minoritet av dessa. Analysen visar också att attacker ägt rum nära sjukhus och bostadskomplex.
– Vi flyttades till Khan Younis för att det skulle vara en säker zon, men i verkligheten finns det ingen säkerhet här. Vi lever i konstant rädsla, berättar Khaled som uppmanades av IDF att ta sig till området.
The area in Gaza which Israel’s military has told people to go to ”for their safety” has been hit by 97 strikes since May.
NRC’s access manager in Gaza highlighting the near daily strikes within the so-called ”humanitarian zone” including from Israeli ships & small drones:
Den israeliska armén uppger själva i vanlig ordning att man bara attackerar Hamas – och att den terrorklassade gruppen använder civilbefolkningen som mänskliga sköldar och använder den humanitära zonen för att attackera israeliska mål med raketer.
Bedömare avfärdar dock dessa förklaringar och menar att Israel använder zonens ”humanitära” status som en fasad, och att denna frekvent utsätts för bombningar på samma sätt som resten av Gaza.
FN och människorättsgrupper som verkar i området konstaterar att några ”säkra zoner” överhuvudtaget inte existerar i Gaza idag. Gavin Kelleher från Norges flyktingråd (NRC) betonar att även de områden dit flyktingar beordrats att söka sin tillflykt när som helst kan attackeras av krigsskepp eller drönare.
Fler journalister har dödats i Gaza än i något annat krig och den israeliska militären har också anklagats för att avsiktligt mörda journalister och fotografer för att förhindra att eventuella krigsförbrytelser dokumenteras .
Samtidigt beviljas mycket få journalister israeliskt tillstånd att överhuvudtaget resa in i Gaza, och eftersom rapporteringen på plats är så begränsad är det ofta mycket svårt att få en bild av de israeliska angreppens omfattning.
FN:s barnrättsorganisation Unicef larmar om att minst 74 palestinska barn dödats i israeliska attacker bara under årets första vecka.
Samtidigt skördar vinterkylan liv i de utsatta tältlägren, och det rapporteras att minst åtta spädbarn på kort tid dött av nedkylning.
Unicef skriver att barn dödats i nattliga attacker i bland annat Gaza City, Khan Younis och Al Mawasi, Den sistnämnda staden klassas som en ”säker zon” – ändå bombades den och minst fem barn avled.
– För barnen i Gaza har det nya året inneburit mer död och lidande på grund av attacker, svält och ökad exponering för kyla. Ett eldupphör borde ha utlysts för länge sedan. Alltför många barn har dödats eller förlorat sina nära och kära i en tragisk start på det nya året, säger UNICEF:s generaldirektör Catherine Russell i ett pressmeddelande.
Den fortsatta bristen på grundläggande skydd och tak över huvudet – i kombination med vintertemperaturer – utgör också allvarliga hot mot Gazas barn.
Med över en miljon barn som bor i provisoriska tält och många familjer som fördrivits under de senaste 15 månaderna utsätts barnen för extrema risker. Sedan den 26 december har åtta spädbarn och nyfödda rapporterats ha dött av hypotermi – ett stort hot mot små barn som ännu inte klarar av att reglera sin kroppstemperatur.
”Den humanitära situationen i Gaza har spårat ur. Antalet lastbilar med hjälp som kommer in i Gaza är fortfarande helt otillräckligt för att tillgodose familjernas mest grundläggande behov. Den civila ordningen har i stort sett kollapsat i Gaza, med plundring av humanitära varor”, konstaterar organisationen.
Gaza: At least 7 newborns reportedly died of hypothermia & more children are in danger.
Winter weather is making survival even more difficult for displaced families.@WHO is calling for safe humanitarian access to ensure life-saving aid reaches those in desperate need. pic.twitter.com/ciEdcBcBKv
De allra flesta sjukhus har förstörts helt eller delvis och de som fortfarande är i drift är överbelastade. Unicef pekar på att den civila infrastrukturen har kollapsat och att familjer inte längre har tillgång till mat, rent vatten, sanitet och sjukvård.
Kamal Adwan-sjukhuset, som var den sista fungerande sjukvårdsinrättningen i norra Gaza med fokus på barnsjukdomar, är inte längre funktionsdugligt efter att den israeliska militären genomfört räder mot byggnaden.
– Den svåra sanitära situationen och nu vintervädret sätter livet på spel för alla barn i Gaza. Nyfödda och barn med medicinska tillstånd är särskilt sårbara. Parterna i konflikten och det internationella samfundet måste agera snabbt för att få ett slut på våldet, lindra lidandet och se till att all gisslan, särskilt de två kvarvarande barnen, släpps, fortsätter Russell.
FN-organisationen vädjar vidare om att attackerna mot civila, humanitära arbetare och civil infrastruktur upphör med omedelbar verkan och att biståndsarbetare återigen får ”obehindrat tillträde” till Gaza.
”Leveransen av bistånd och förnödenheter är en fråga om liv eller död för barnen i Gaza”, avslutar man.
