MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 9 september 2025

tisdag 9 september 2025

Kommentar: För vem ska vi kriga?

Sverige-Nato-relationen

Efter 200 år av fred uppmanas varje svensk nu plötsligt "mentalt förbereda sig" för krig av Sveriges överbefälhavare och regering. Det hela framstår som mycket underligt och hade varit otänkbart för bara några år sedan. Vad är det egentligen som har hänt?

publicerad 10 januari 2024
– av Markus Andersson
Överbefälhavare Micael Bydén, försvarsminister Pål Jonsson och USA:s försvarsminister Lloyd Austin.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Senast Sverige på riktigt låg i krig var 1814 under det korta fälttåget mot Norge. Sedan dess har mer än två sekler passerat och bortsett från några missioner i tredje världen under FN-flagg eller Nato-ledning har vi undvikit att dras in rent militärt i de stora konflikterna och krigen. Tvärtom är det vår alliansfrihet och neutralitetsprincip som lyfts fram globalt.

Även om krigshetsande krafter förstås ofta kommit med anklagelser om feghet stod det definitivt klart att Sverige var ett land som faktiskt verkade för fred och dialog – inte för krig och upptrappning. På kort tid har dock situationen blivit den diametralt motsatta.

Nyligen gick exempelvis vår överbefälhavare ut och meddelade att samtliga svenskar måste vara ”redo” för krig – ”ner till individnivå mentalt förbereda sig” på ofred. Det är inte ”nattsvart” ännu, tillägger Micael Bydén – men menar att situationen är synnerligen allvarlig och att det som nu händer i Ukraina också kan hända i Sverige – och att detta är någonting som alla medborgare och hela samhället nu måste göra sig redo för.

Det har alltså gått en bra bit över 200 år sedan strider ägde rum på svenskt territorium, och vi har sedan dess genom målmedvetenhet bland annat lyckats undvika att bli indragna i två blodiga världskrig. Nu, 2024, står vi dock, enligt ÖB, alltså helt plötsligt för en potentiellt nära förestående invasion.

Det hela framstår som ytterst märkligt. Vad är det egentligen som föranlett detta plötsliga krigshot?

Svenska politikers ansvar

Vad kan det historiskt så fredliga och diplomatiskt framgångsrika Sverige nu ha gjort som föranleder omvärlden (läs: Ryssland) att betrakta oss som ett hot så till den grad att de enligt våra makthavare kan överväga att tillgripa en invasion av landet?

I årtionden har svenska makthavare systematiskt och målinriktat valt att avveckla och rusta ner inte bara den svenska militären – utan också civilförsvaret och krisberedskapen i stort. Lager och reserver har tömts, kasserats och demolerats. Det har heller inte funnits någon ambition att hålla befolkningen rustade, starka och beredda vid händelse av kris och krig – snarare har man strävat efter motsatsen.

När kris och ofredstider (verkliga eller skapade) i Europa efter detta blivit verklighet har det varit en enkel sak för maktetablissemanget att övertala majoriteten av medborgarna att Sverige är chanslösa i händelse av konflikt. Lösningen man sålt in är att stora starka USA och Nato ska komma och ”skydda” oss. Fredsaktivisters främsta kritik mot Sveriges allt närmare band till USA är att det utgör ett fundamentalt avsteg från den traditionella svenska alliansfriheten.

Det folkligt icke förankrade närmandet till USA och Nato påstås allmänt stärka den svenska säkerheten, samtidigt som många pekar på att det i själva verket har en exakt omvänd effekt.

Det är knappast långsökt att det påstådda krigshotet har samband med just det faktum att svenska makthavare beslutat släppa in främmande makts soldater och vapensystem på svensk mark. I nuläget finns inte ens garantier om att amerikanska kärnvapen inte redan är utplacerade i Sverige. Landets öde är kort sagt nu överlämnat i andra händer (läs: USA:s) vad gäller existentiella beslut med fundamental betydelse för vår framtid.

Infantila förklaringsmodeller

Istället för att krasst uppmana folket att ”förbereda sig för krig” kanske ÖB, försvarsministern, statsministern och de övriga kunde ta sig tiden och besvara frågan varför? Varför anser våra ledare att det helt plötsligt är ointressant att ägna sig åt några som helst ansatser för dialog, samarbete och fred i regionen?

Kräver man att svenska folket ska nöja sig med samma infantila förklaringsmodell som använts så många gånger förr i historien, så som i samband med de amerikanskt orkestrerade anfallen på Irak, Libyen och Syrien – där Vladimir Putin efter Saddam Hussein, Moammar Ghaddaffi och Bashar Al-Assad nu beskrivs som näste irrationelle Disneyskurk att förgöra?

För vilka intressen är det egentligen tänkt att vi förväntas vara redo att offra våra liv? Frågan är särskilt relevant att ställa eftersom det inte ligger i svenskarnas eller Sveriges intresse att gå till krig, men beklagligen verkar det tydligen ligga i svenska makthavares. Tyvärr är det länge sedan dessa två intressen hade något med varandra att göra, vilket nu på allvar sätter folkets säkerhet på spel – åtminstone om man ska lyssna på makthavarna själva.

 

Markus Andersson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksdagspartierna öppnar för svenska soldater i Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 5 september 2025
– av Redaktionen
Svenska soldater anländer till Natos multinationella brigad i Lettland. (januari 2025).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Samtliga partier i riksdagen kan tänka sig att Sverige bidrar med soldater till en fredsbevarande styrka i Ukraina. Hur en svensk insats skulle utformas och vilket mandat en sådan styrka skulle få är dock fortfarande oklart.

Frågan är i ett tidigt skede och mycket är fortfarande oklart, påpekar flera av riksdagspartierna. Men inget parti motsätter sig ett eventuellt svenskt bidrag till en fredsbevarande insats i Ukraina – förutsatt att en fred nås som accepteras av Ukraina och att landet välkomnar en sådan insats.

— Vi har inget principiellt emot det, vi utesluter inget, säger Socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson Peter Hultqvist, till Bonniertidningen Expressen.

Regeringen har vid upprepade tillfällen signalerat att man vill bidra till en fredsbevarande styrka i Ukraina och Ulf Kristersson (M) har bland annat talat om att skicka marina styrkor eller flygplan till landet.

Även försvarsminister Pål Jonson (M) har varit tydlig med att svenska soldater inom en snar framtid kan skickas till landet.

”Försiktigt positiva”

För att skicka en väpnad styrka utomlands krävs generellt riksdagens godkännande, och samtliga etablissemangspartier tycks i grunden vara positivt inställda till ett svenskt deltagande – trots att ingen riktigt verkar veta hur en sådan insats skulle se ut.

”Sverigedemokraterna utesluter i dagsläget ingenting. Däremot måste det vara tydligt under vilka förutsättningar och former som en eventuell insats sker”, skriver SD i en kommentar.

— Som inriktning så är det här något som vi är försiktigt positiva till, säger Vänsterpartiets Håkan Svenneling, men vill först se ett konkret förslag presenteras.

Centerpartiet menar att deltagandet bör ske ”på frivillig basis” och att det är viktigt att insatsen genomförs tillsammans med andra länder och med amerikanskt stöd.

— Vi har stark försvarsvilja i Sverige och mycket att bidra med, och bra rutiner och erfarenheter från tidigare utlandsinsatser, heter det.

Många frågetecken

Inte heller Miljöpartiets försvarspolitiska talesperson Emma Berginger utesluter ett svenskt deltagande.

— Någonting behövs som avhåller Ryssland från att fortsätta aggressionen, uppger hon.

Vilket mandat en internationell styrka skulle få är fortfarande oklart. Flera partier betonar att en Natoledd insats sannolikt skulle mötas av mycket starka reaktioner från Ryssland.

Därför diskuteras i stället möjligheten till ett FN-mandat eller en så kallad ”Coalition of the Willing”, med Frankrike och Storbritannien i spetsen.

Samtidigt lyfts riskerna med utländsk närvaro i området fram, att detta kan provocera Ryssland och riskerar att leda till en farlig eskalation som sprider sig långt utanför Ukrainas gränser.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Enköping blir Natobas

Sverige-Nato-relationen

publicerad 21 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
"Vi har med vårt svenska territorium en viktig roll att spela för Natos avskräckning och försvar", deklarerar försvarsminister Pål Jonson (M).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Enköping ska bli navet för den USA-ledda militärpakten Natos logistikoperationer i Norden. Regeringens beslut idag innebär att Sverige får ansvar för att koordinera massiva truppförflyttningar från Nordamerika till Östersjöregionen.

Den nya logistikstaben, som kommer att sysselsätta omkring 70 Natoanställda i Enköping, får uppdraget att hantera truppförflyttningar i divisionsstorlek – det rör sig om uppemot 20 000 soldater med all tillhörande utrustning.

— Vi har med vårt svenska territorium en viktig roll att spela för Natos avskräckning och försvar, konstaterar försvarsminister Pål Jonson (M).

Arbetet omfattar långt mer än personalförflyttningar. Staben ska koordinera transporter av ammunition, bränsle, reservdelar och annan kritisk materiel över svenskt territorium. I praktiken handlar det om att säkerställa en fungerande transportkorridor från Atlantkusten till Östersjöns östkust, rapporterar statstelevisionen SVT.

Vid ett eventuellt krigsscenario förväntas huvuduppgiften bli att leda nordamerikanska förstärkningar från norska hamnar, genom Sverige och vidare över Östersjön till Finland och Baltikum – allt för att möta ett potentiellt hot från Ryssland.

— Man skulle kunna se ett scenario där vi har ett försämrat säkerhetspolitiskt omvärldsläge där vi snabbt måste omdisponera stora resurser av materiel och personal från Väst till Öst. Där kommer det här centret att underlätta, förklarar Jonson.

Dubbla roller för Försvarsmakten

Överbefälhavare Michael Claesson betonar att Sveriges Natoengagemang inte begränsas till logistikuppdraget. Parallellt med koordineringsansvaret fortsätter svenska bidrag till militärpaktens ökade engagemang i Lettland och Finland.

— Vi kommer självklart inte sluta oss inom vårt skal och bara ägna oss åt logistik utan vi kommer naturligtvis bidra till de framskjutna försvarsåtgärderna också, säger Claesson.

Logistikstaben i Enköping blir en så kallad Joint Logistics Support Group (JLSG), placerad där arméstaben redan har sitt högkvarter. Initialt kommer verksamheten att byggas upp inom Försvarsmaktens befintliga områden.

Enligt Natos modell etableras en JLSG-bas i varje regionalt operationsområde. Motsvarande enheter finns redan i Brunssum i Nederländerna och i Neapel i Italien, medan högkvarteret för alliansens samlade logistikförmåga ligger i tyska Ulm. Den svenska basen får ett omfattande ansvarsområde som sträcker sig över Nordamerika, Storbritannien och samtliga nordiska länder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Landerholms kvarglömda dokument rörde hemligt Nato-möte

Sverige-Nato-relationen

publicerad 11 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
Ulf Kristersson Henrik Landerholm
Henrik Landerholm (t. h.) nekar till anklagelserna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


De hemliga dokument som Henrik Landerholm (M) glömde på en kursgård handlade om ett möte med USA om Sveriges Nato-ansökan. Säpo riktar nu skarp kritik mot regeringens senfärdiga agerande.

De säkerhetsklassade handlingarna, som fortfarande är spårlöst försvunna, gällde ett samtal mellan dåvarande nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm och USA:s tidigare säkerhetsrådgivare Jake Sullivan.

Mötet ifråga, som ägde rum under en avgörande fas av Nato-processen, fokuserade på strategier för att övertyga Turkiet att ge klartecken till Sveriges medlemskap. Dokumenten innehöll känsliga uppgifter från både Försvarsmakten och Säkerhetspolisen och var märkta med ”H” – högsta graden av sekretess.

Enligt Bonnierägda Dagens Nyheters granskning har Säpo i efterhand slagit fast att Regeringskansliets säkerhetsavdelning inte agerade omedelbart när dokumentens försvinnande upptäcktes. I motsats till vad som tidigare sagts dröjde det fyra dagar innan åtgärder sattes in.

Under den tiden hade handlingarna legat i ett olåst skåp på en kursgård i minst två nätter.

Dokumenten hittades av en städerska med koppling till våldsbejakande extremism. Städerskan tog enligt uppgifter senare emot 15 000 kronor från en rysk medborgare. Om pengarna har samband med dokumenten är ännu oklart.

Henrik Landerholm
Henrik Landerholm (M). Foto: faksimil/Youtube

Nekar till brott

Bakgrunden till affären är känd sedan tidigare: våren 2023 lämnade Landerholm kvar dokumenten i ett skåp i ett omklädningsrum. Något som ledde till åtal för vårdslöshet med hemlig uppgift och till att han avgick som säkerhetsrådgivare.

Åklagaren menar att röjandet kunnat orsaka allvarlig skada för rikets säkerhet. Under utredningen upptäckte Säpo att ett centralt email om händelsen hade raderats, något som tekniker dock har lyckats återskapa.

Henrik Landerholm nekar till brott och hävdar att handlingarna aldrig hamnat i obehörigas händer. Hans advokat Johan Eriksson har tidigare framhållit att Landerholm även ifrågasätter om det han anklagas för överhuvudtaget är kriminaliserat.

Jag har enligt min egen uppfattning inte varken insett eller borde inse att någon av uppgifterna var säkerhetsskyddsklassificerade, har Landerholm sagt i förhör.

Statsminister Ulf Kristersson avvisar anklagelser om mörkläggning och hänvisar till den kommande rättegången, som inleds den 18 augusti.

Oppositionen kräver dock fortsatt insyn och tydligare svar om hur regeringen hanterar skyddsvärda uppgifter.

Fakta: Vårdslöshet med hemlig uppgift samt åtalet mot Henrik Landerholm

  • Vårdslöshet med hemlig uppgift innebär att någon av grov oaktsamhet röjer eller sprider en uppgift som kan skada Sveriges säkerhet. Till skillnad från spioneri krävs ingen avsikt att gå främmande makt tillhanda.
  • Om någon misstänks för brottet är det Säkerhetspolisen som utreder om brott föreligger.
  • Åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål leder förundersökningarna.• Straffet för vårdslöshet med hemlig uppgift är böter eller fängelse i högst ett år.
  • Säkerhetspolisen kritiserar Regeringskansliets hantering, bland annat för att larm och åtgärder dröjde fyra dagar.
  • Ett mejl om incidenten raderades men kunde återställas av Säpos tekniker.
  • Henrik Landerholm nekar till brott och hävdar att dokumenten aldrig hamnat i obehörigas händer.
  • Rättegången inleds den 18 augusti 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AfS-ledaren: Nato ett verktyg för amerikansk dominans – oavsett vem som är president

Sverige-Nato-relationen

publicerad 6 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
Gustav Kasselstrand konstaterar att Nato förblir ett amerikanskt maktorgan - oavsett om Trump sitter vid makten eller inte.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand välkomnar SSU:s krav på att Sverige ska lämna Nato – men menar att motiveringen från ungdomsförbundet är både felaktig och naiv.

I ett inlägg på sociala medier riktar han svidande kritik mot USA:s roll inom Nato och konstaterar att militärpakten i praktiken fungerar som en geopolitisk maktstruktur i amerikansk tjänst, snarare än ett legitimt försvarssamarbete.

”SSU vill att Sverige lämnar Nato. Utmärkt förslag – men märklig motivering som jag inte kan tolka på något annat sätt än att Sverige ska hoppa in i och ut ur Nato beroende på vem som är president i USA”, skriver Kasselstrand och hänvisar till nyvalda SSU-ordförandens Moska Hassas utspel under gårdagen.

Han ifrågasätter varför SSU uppger att ”det inte går att lita på USA” på grund av Donald Trumps återkomst – och menar att det är själva Nato som är problemet, inte vem som råkar vara president för stunden.

”Donald Trump har i detta avseende inte gjort något annorlunda mot sina föregångare. Den tidigare kritik han riktat mot Nato försvann helt när han blev president”.

Kasselstrand beskriver Nato som ett verktyg för att säkra amerikansk dominans över Europa inom flera områden – inte minst ekonomiskt, militärt och handelspolitiskt. Han menar att Nato:s försvarsnarrativ är en illusion – och att alliansen i själva verket är ett maktpolitiskt redskap för USA.

”Man kan lita på att USA använder Nato (och dess medlemsländer) som en förlängd arm åt amerikanska intressen. Varför skulle USA annars vara med i Nato? För försvarssyften?”

Varför behöver USA fattiga småländer?

Nationalistledaren hänvisar till USA:s försvarsbudget – 997 miljarder dollar årligen, mer än de nio följande länderna tillsammans – och frågar retoriskt om en sådan supermakt verkligen behöver hjälp från små och fattiga medlemsländer.

”De flesta länder som gått in i Nato de senaste 25 åren är fattiga och små, med liten försvarsförmåga, som Albanien, Nordmakedonien och Montenegro. Behöver USA dessa för att försvara sig mot ett angrepp?”

Enligt Kasselstrand är svaret nej. Istället är de verkliga skälen till bakom utvidgningen att säkra amerikansk hegemoni över allt större delar av Europa.

Europeiska skattepengar berikar amerikansk militärindustri

AfS-ledaren betonar att Europas ledare gradvis reducerats till lydiga förvaltare av amerikanska intressen. Som exempel tar han upp hur Natoländerna snabbt godkänt att alla medlemsländer ska avsätta fem procent av BNP till försvaret – något han beskriver som en ”gigantisk förmögenhetsöverföring” till den amerikanska försvarsindustrin.

Han pekar också på nya eftergifter från Europa i form av höga tullar från USA:s sida, samt ökade importlöften av amerikansk energi. Samtidigt, menar han, fortsätter EU att upprätthålla sanktioner mot Ryssland – något han bedömer sker på direkt amerikansk uppmaning.

”Istället för att handla med Ryssland, som ligger i vårt absoluta närområde, ska vi köpa betydligt dyrare energi från andra sidan Atlanten”.

Mark Rutte – lismande och undergiven

I centrum för kritiken står också Mark Rutte, Nederländernas tidigare premiärminister och tillträdande generalsekreterare för Nato. Kasselstrand citerar ett sällsynt inställsamt sms från Rutte till Donald Trump:

”Du kommer att uppnå något som INGEN amerikansk president har lyckats med på årtionden. Europa kommer att få betala REJÄLT, som de borde, och det kommer att vara din seger”, skrev Natotoppen, tidigare i juni.

”Natochefen Mark Rutte är lika undergiven som EU är mot Donald Trump”, konstaterar Gustav Kasselstrand krasst.

Olika presidenter – samma politik

För att stärka sin tes att presidenten i USA spelar betydligt mindre roll än systemet bakom, hänvisar Kasselstrand till ett uttalande från Vladimir Putin i en intervju med Oliver Stone 2017, där denne konstaterar att politiken tycks förbli densamma oavsett vem som officiellt är ledare.

— Det finns en märklig sak i ert land. Presidenterna byts ut, men politiken förblir densamma. Vet du varför? För att byråkratins makt är väldigt stark. En person väljs, han kommer med sina idéer, men sedan kommer folk med portföljer, välklädda, i mörka kostymer – inte helt olikt mig, men istället för att ha en suverän linje, böjer de sig för systemet. Titta på Bush den äldre och Bush den yngre, Clinton, Obama – deras retorik skiljer sig, men i praktiken är besluten desamma: interventioner, sanktioner, militär närvaro.

Kasselstrand lyfter detta som ett svar till SSU:s resonemang, och undrar om Socialdemokraternas ungdomsförbund överhuvudtaget är kapabla att motivera på vilket sätt man inte kan lita på USA – och vad som egentligen har förändrats under Trumps presidentskap – jämfört med tidigare amerikanska ledare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.