Minst en halv miljon svenskar lever i fattigdom och trycket ökar på organisationer som Stadsmissionen inför julen. Hjälpbehoven är rekordstora, vilket speglar en ökad utsatthet i hela landet.– De som tidigare kanske hade någon slags marginal har ingen marginal kvar, säger Anna Toll, biträdande direktor vid Stockholms Stadsmission.
I Stadsmissionens julklappsbutik i Stockholm är trycket inför årets jul ovanligt högt, rapporterar bland andra Göteborgs-Posten. Sedan butiken öppnade kring lucia har det varit ett högt tempo.
Julklapparna – som måste vara nya och oinslagna – doneras av både privatpersoner och företag. Syftet är att barn i utsatta familjer ska kunna få presenter som känns speciella och som de kan berätta om för sina vänner.
– För tonåringar i utsatta familjer är presentkort särskilt eftertraktade. Att själv få välja ut något är värdefullt, säger Anna Toll.
I Stockholmsbutiken delar Stadsmissionen i år ut 12 000 julklappar till omkring 5 000 barn. På nationell nivå räknar organisationen med minst 20 000 presenter. Samtidigt ser de ett växande behov av basvaror som hygienartiklar och vinterjackor.
– Så här stor efterfrågan har vi aldrig sett tidigare. Jag har jobbat på Stadsmissionen i nästan 30 år. På 90-talet var det liknande, men inte riktigt på samma sätt som nu, säger Jonas Wihlstrand, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner.
”Strukturellt problem”
Fattigdomen mäts på olika sätt, men alla indikatorer pekar åt samma håll – att den ökar. Jonas Wihlstrand pekar på strukturella problem som bidrar till utvecklingen.
– När vi har mer än en halv miljon människor som inte har råd med näringsriktig mat och när tillgången till de allmänna försäkringssystemen blir allt sämre, då måste vi prata om det som ett strukturellt problem.
Trots det minskar antalet svenskar som beviljas ekonomiskt bistånd – en utveckling som innebär att civilsamhället får ta ett större ansvar.
Organisationer som Stadsmissionen och Röda Korset hjälper inte bara med mat och julklappar utan stödjer även utsatta personer i deras kontakt med myndigheter.
– Vi älskar givetvis att hjälpa, det är ju därför vi jobbar med det här. Men vi har börjat visa röd flagg. Det kanske inte är meningen att civilsamhället ska stå för så här stora insatser, säger Jonas Wihlstrand.
Med julhelgen runt hörnet kämpar organisationerna vidare för att möta behoven. Samtidigt riktas kritik mot ett samhälle där alltfler lämnas utan grundläggande ekonomisk trygghet.
Fattigdomen i Sverige
Enligt SCB lever över en halv miljon människor i Sverige i materiell och social fattigdom. Med detta menas till exempel att man inte har råd att ha det tillräckligt varmt hemma, inte kan betala oförutsedda utgifter eller inte har råd att äta kött, kyckling, fisk eller vegetariskt alternativ varannan dag.
Skillnaden är stor mellan inrikes- och utrikesfödda. Ensamstående mammor är också överrepresenterade.
Mellan 2021 och 2023 ökade andelen fattiga invånare med två procentenheter, eller omkring 200 000 personer.
Sverige har den näst lägsta andelen fattiga invånare i EU och samtidigt ökar den svenska fattigdomen mer än EU-snittet.
Trots det minskar andelen biståndsmottagare i svenska befolkningen – med över 30 procent mellan 2020 och 2023, enligt Stadsmissionens sammanställning.
Källa: SCB/Stadsmissionen/Göteborgs-Posten
