På fjärrvärmeverket i småländska Vaggeryd har man idag ett flislager som åtminstone bedöms täcka behovet fram till våren, men på många platser är situationen betydligt dystrare och lagren är ofta mycket små.
Energimyndigheten ser därför ett behov att tvinga fjärrvärmemärken att ha större bränslelager av bland annat flis och byggrester för att kunna hantera eventuella krissituationer.
– I Sverige är det väldigt stor skillnad. En del aktörer skulle kunna klara 90 dagars lager, andra har mindre god beredskap. Vi behöver statligt stöd för att bygga upp det tillsammans, säger Pontus Olsson på Energimyndigheten till statsradion SR.
Myndigheten hänvisar bland annat till en rapport om situationen i Ukraina där Ryssland anklagas för att angripa fjärrvärmenätet och anläggningar för att kyla ner befolkningens bostäder och därigenom göra dem mer benägna att vilja få ett snabbt slut på kriget av rent personliga skäl.
Energimyndigheten menar dock att ukrainarna är snabba på att laga förstörda delar av nätet och att detta är någonting som Sverige bör inspireras av.
– Vi behöver stärka den förmågan att reparera fjärrvärmenätet och kraftverken vid en attack eller ett sabotage så fort som möjligt, hävdar Olsson vidare.
Klimat- och näringslivsdepartementet uppger att frågan om fjärrvärmeberedskap måste analyseras vidare, men redan idag är all personal vid svenska fjärrvärmeverk krigsplacerade.
– Det är klart att det är en sak man tänker på, men vi får hoppas att det stannar vid en tanke, säger Joacim Ohlsson, driftledare på fjärrvärmeverket i Vaggeryd.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
