Elever i Lindesbergs kommun, som styrs av Socialdemokraterna tillsammans med Centerpartiet, kommer att tvingas äta filmjölk till lunch i höst. Detta trots att kommunen haft råd att storsatsa på ”nyanlända” under flera år.
I höst kommer elever i Lindesbergs kommun att tvingas äta filmjölk till lunch en dag per vecka. Politikerna har fattat det okonventionella beslutet för att kunna spara pengar.
Det fanns andra förslag till att spara pengar på barnen, som att gå över till mer halvfabrikat, dra ner på svenska råvaror och att dra ner på personalen.
I Livsmedelsverkets folder ”Bra måltider i skolan” beskrivs skolmåltiden som ett kostnadsfritt läromedel ”som både doftar och smakar”. Det står också att läsa att när ”pedagoger och måltidspersonal jobbar tillsammans så att måltiderna i skolan blir mer än ’bara mat’ skapas ett kraftfullt pedagogiskt verktyg”.
I Livsmedelsverkets folder står även att läsa att ”måltiderna i skolan ska ge den energi och näring som eleverna behöver för att växa, utvecklas och orka koncentrera sig och lära under skoldagen”.
Skollagen ställer krav på att skolmåltiderna ska vara kostnadsfria och näringsriktiga. Eleverna ska få cirka 30 procent av dagsbehovet av energi och näringsämnen genom skollunchen.
– Om man inte har någon annan rätt att välja på, utan enbart serveras filmjölk, strider det mot våra riktlinjer som vi satt upp avseende bra mat i skolan. Gröt, fil och smörgåsar passar bäst till frukost och mellanmål. De ger för lite energi och näring för att serveras till lunch, säger Ulrika Brunn som är dietist vid Livsmedelsverket.
Enligt Samhällsnytt flyttade bara under förra året 716 personer till Lindesberg från utlandet. Enligt ett uttalande från kommunstyrelsens ordförande Irja Gustavsson (S) år 2016 hade kommunen svårigheter att hitta bostäder till 80 så kallade ”ensamkommande barn”, som kostade 5 500 kronor per dygn för varje ”ensamkommande”.
Gustavsson ska också året innan ha medverkat i en intervju med SVT där hon meddelade att mottagandet gav en ansträngd situation för kommunen då det innebar en stor belastning på skola, lokaler och familjehem samt det utredningsarbete som krävdes.
Kommunen uppgav då att det fanns ett plus i resultatet på 49 miljoner kronor och att de därmed hade de förutsättningar ekonomiskt som krävdes för att klara situationen.
Gustavssons stora bekymmer vid tidpunkten var istället hur de skulle finna rätt personal som lärare och även att anställa mer personal inom socialförvaltningen som skulle kunna hjälpa till med migranternas behov.
UPPDATERING. Efter hård kritik har nu förslaget tagits tillbaka enligt kommunstyrelsens ordförande Irja Gustavsson (S).
Källa: Lindenytt
