MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 10 juli 2025

torsdag 10 juli 2025

 

Starka och framgångsrika veganer inom sport

publicerad 27 november 2017
Flera kända idrottsstjärnor har övergått till växtbaserad kost och fortsatt leverera. Från vänster Richard Roll, Venus Williams och Barny Du Plessis

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Följande exempel borde avfärda den föråldrade och felaktiga myten att man måste äta kött och annan animalisk kost för att bli stark, uthållig och framgångsrik inom sport. Det är även en myt att det endast är kött som innehåller så kallat fullvärdigt protein. Även växter innehåller fullvärdigt protein och växter är dessutom mer näringsrika än animalisk kost och innehåller fibrer som saknas i animalisk kost.

Det första exemplet gäller tennisstjärnan Venus Williams. När hon skulle spela Grand Slamturneringen US Open 2011 var hon tvungen att bryta turneringen på grund av sjukdom. Läkarundersökningen visade att hon led av Sjögrens syndrom. Sjögrens syndrom är en autoimmun sjukdom som skapar torrhet i ögon och mun men den kan även medföra ledproblem och cirkulationsstörningar i fingrar. Enligt 1177 vårdguiden finns det ingen bot för denna sjukdom utan man kan endast lindra den med hjälp av olika läkemedel. Venus uppgav i en intervju att hon bland annat var torr i ögon och mun. Hon tappade känseln i fingrar och hon blev orkeslös. Hon upplevde att hennes tennisracket kändes som om den var gjord av cement.

Venus bestämde sig för att byta ut sin animaliska kost till en helt växtbaserad kost. Efter en tid blev hon bättre och symptomen på sjukdomen släppte. 2017 gick Venus till två Grandslamfinaler i singel som den äldsta spelaren i damtennis någonsin vid 37 års ålder. Hon har vunnit 49 WTA titlar i sin karriär inklusive sju Grand Slam titlar. Även i Venus fall visade det sig att det går att bota kroniska sjukdomar med växtbaserad kost trots att den skolmedicinska sjukvården ofta säger att det inte finns någon bot.

Martina Navratilova, en legendar i damtennis var vegan. Hon vann 18 Grand slam titlar varav nio i Wimbledon. Martina vann US Open i mixad dubbel sex veckor före sin 50 årsdag.

Carl Lewis, friidrott. Lewis anses av många som den största idrottsmannen genom tiderna. Vid 30 års ålder övergick han till att äta en växtbaserad kost från att tidigare ha ätit en animalisk kost. Lewis säger i en intervju att han blev bättre och snabbare sedan han hade börjat med växtbaserad kost.

1991 gjorde han sitt snabbaste lopp och vann guld på 100 meter i VM i friidrott i Tokyo och han slog även världsrekordet i det loppet. Detta skedde samma år som han övergick till en växtbaserad kost. Carl Lewis tävlade för den ledande friidrottsklubben Santa Monica. Han övertalade även sina lagkamrater att övergå till en växtbaserad kost som ett team. Eftersom Lewis klubbkamrater såg att han blev både snabbare och starkare av växtbaserad kost, började de att äta växtbaserad och även de blev bättre. Lewis vann nio OS guld och ett OS silver och åtta VM guld.

Edwin Moses, 400 meter häck var vegan. Moses vann osannolika 122 raka lopp under tio års tid och han var oskadad under dessa år. Han innehade även världsrekordet. Han var den förste 400 meters häcklöparen som tog 13 steg mellan häckarna mot det normala 14 steg. Han anses som en av världens främsta friidrottare genom tiderna med två OS guld och två VM guld.

Richard Roll är en ultramaratonatlet. Vid 39 års ålder hade Richard genomgått 100 dagars rehabilitering för sitt alkoholmissbruk. En kväll när han skulle gå upp på andra våningen i sitt hus var han tvungen att vila i trappan för att han blev så andfådd. Då blev han rädd och han bestämde sig för att han skulle börja att leva sunt. Richards fru åt vegetarisk kost och hon hade tidigare gett honom flera böcker om hälsa och näringsrik kost. Richard hade varit helt ointresserad av detta tills episoden i trappan uppstod.

Han bad sin fru om hjälp att förändra sin kost och hon satte då ihop ett detox-program för Richard. De första två dagarna med detox-programmet var tuffa för honom men på den fjärde dagen blev han allt bättre och efter sju dagar hade Richard fått sån energi att han ”klättrade på väggarna”. Han började därför att motionera. Efter att ha cyklat och joggat en tid kände han att han kunde springa långt utan att bli speciellt trött och han fick då tanken att ställa upp i något motionslopp. Vid 45 års ålder hade han tappat 25 kilo i vikt. Han anmälde sig till ett ultramaratonlopp år 2008 och han slutade på elfte plats i tävlingen. År 2009 blev han utsedd till en av 25 Fitest man i världen av tidningen Mens Fitness Magazine. Vid 50 års ålder genomförde Richard fem Ironman-lopp på sju dagar. Han har sedan dess genomfört många ultramaratonlopp i sin karriär och han anser att en oraffinerad växtbaserad kost håller honom frisk, skapar energi och uthållighet.

Barny Du Plessis, bodybuilder. Barny vann bodybuildingtävlingen Mr Universe år 2014 i klass 4. Han säger att om någon fortfarande tror att veganer inte kan vara starka så uppmanar han dem att genomföra ett träningspass med honom. Det finns många andra utövare inom bodybuilding och styrketräning som är veganer.

För den intresserade kan man söka på Youtube, Vego bodybuilding eller gå in på webbsidan VeganBodybuilding.com. När man ser dessa killar i filmerna kan man knappast beskylla dessa utövare av bodybuilding och styrketräning för att vara taniga eller svaga, istället är de både stora och starka. Genomgående för dessa veganer är att de upplever att de har blivit friskare, har mer energi och blivit starkare sedan de har övergått från en kött- och animalisk diet till en växtbaserad diet.

David Carter, professionell spelare i amerikansk fotboll. Han led av svår tendinit. Tendinit innebär att olika senor i kroppen kan vara inflammerade. David uppger att han hade så ont att han hade svårt att ta sig ur badkaret. Eftersom han hade läst om att mjölkprodukter kunde förorsaka olika former av tendinit beslöt han sig för att bli vegan från den ena dagen till den andra. Hans fru hade varit vegan de senaste sex åren. Under första månaden med vegankost förbättrades tillståndet och David gick ner 20 kilo i vikt. Han blev både starkare och snabbare. Efter två månader med växtbaserad kost var alla symptom på sjukdomen borta och han slog sina tidigare rekord i bänkpress och benböj. Vid en intervju fick han frågan vad hans lagkamrater tyckte om att han blivit vegan svarade David att de inte säger så mycket eftersom han är större än de flesta spelarna i laget. När han träffar människor har de svårt att tro honom när han säger att han är vegan eftersom han är 195 cm lång och väger 136 kilo.

Patrik Baboumian, ”Världens starkaste vegan”. Från att tidigare ha tävlat i bodybuilding ställde Patrik upp i tävlingen: Starkaste Mannen i Tyskland år 2011 och han vann 105-kilosklassen. Han var vegetarian men sedan övergick han till att bli vegan. Han var orolig att han skulle tappa i styrka och i muskelvolym med en vegankost. Istället hände det motsatta, han fick större muskler och han blev starkare. År 2012 slog Patrik Guinness världsrekord i att hålla en 20 kilos vikt på raka armar framför kroppen i längst tid. År 2013 slog han världsrekord genom att gå 10 meter med den tyngsta vikten på axlarna och han klarade 555kg!

Några siffror på veganen Patriks styrka: Ben böj, 370 kg, marklyft 350 kg, 200 kg lyft över huvudet. Han tränar nu att gå med 620kg på axlarna och han klarat flera meter med denna vikt.

De exempel som jag har hänvisat till visar med all tydlighet att det går att bli starkare, snabbare och mer uthållig genom att äta växtbaserad mat. Genomgående för dessa atleter är att de uppger att de har blivit friskare och har mer energi sedan de har börjat äta en växtbaserad kost. Dessutom återhämtar de sig snabbare efter träningspassen och de blir mindre trötta av träningen. Det förefaller vara en positiv trend inom styrketräning och bodybuilding att allt fler av dessa utövare överger en kött- och animalisk kost för att istället övergå till en växtbaserad kost.

Förhoppningsvis kan nämnda exempel inspirera flera att prova en oraffinerad, växtbaserad kost vare sig man tränar eller inte tränar. Inte minst mot bakgrund av att tusentals vetenskapliga studier har bevisat att en oraffinerad, växtbaserad kost skapar långsiktig hälsa, förebygger och botar sjukdom. En animalisk kost skapar däremot ohälsa och ökar markant risken för att olika sjukdomar skall uppstå. Det borde var hög tid att avliva den föråldrade och felaktiga myten att vi måste äta kött och animalisk kost.

Det är självklart upp till var och en vilka val man skall göra när det gäller sin långsiktiga personliga hälsa och kunna förebygga sjukdomar. Även om man har utvecklat någon sjukdom finns det tydliga bevis och dokumenterade fall där en oraffinerad, växtbaserad kost har visat att patienter både har vänt och blivit friska från sin sjukdom trots att läkare inom skolmedicin och sjukvård anser sjukdomen som obotlig. Därför är det av största vikt att vi tar ett personligt ansvar och gör det vi kan för att hålla oss friska och undvika sjukdom så långt det är möjligt. Att övergå till oraffinerad växtbaserad kost är en win situation för den enskilda människan och det är förmodligen den bästa livsinvestering vi någonsin kan göra. Hälsan är det viktigaste och det är endast vi själva som kan ta ansvar för och påverka vår hälsa beroende på vad vi väljer att äta och dricka.

 

Bo G Jonsson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ultraprocessad mat kopplas till depression

publicerad 28 juni 2025
– av Sofie Persson
Ökad konsumtion av ultraprocessade livsmedel förknippas också med ökad risk för depression.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


De som äter mycket ultraprocessade livsmedel löper större risk att drabbas av depression, visar en ny större studie vid University of Sao Paulo i Brasilien. Den grupp som åt mest ultraprocessad mat hade 42 procent större risk att utveckla depressiva symptom jämfört med gruppen som åt minst.

Ultraprocessad mat innebär att man till stor del dels bearbetat den, men också lagt till flera kemiska tillsatser. “Vanlig” processad mat är ofta närmare sin ursprungliga form och innehåller färre tillsatser, medan ultraprocessad mat har gått igenom fler steg i fabriken och huvudsakligen är av industriellt ursprung, det vill säga onaturlig.

Tidigare studier har visat att sådan mat kan ge näringsbrist och även öka risken att dö av hjärt- och kärlsjukdomar, något vissa forskare menar är så pass allvarligt att maten bör komma med varningstexter.


Den här artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 25 juli 2024.


I den här studien, där resultaten publicerats i Clinical Nutrition, har forskare använt data från ett större forskningsprojekt i landet, NutriNet Brasil-kohorten, som utformats för att undersöka kostmönster och kroniska sjukdomar. Sammanlagt deltog 15 960 vuxna personer från alla regioner i Brasilien.

Deltagarna fick fylla i information gällande bland annat tobaks- och alkoholanvändning och fysisk aktivitet, kostvanor samt hälsotillstånd. Vidare använde sig forskarna av verktyget Nova24h, som är ett system för att klassificera livsmedel, där man kunde göra skillnad på minimalt processade livsmedel, processade livsmedel samt ultraprocessade livsmedel. Varje deltagares kostintag mättes två gånger, efter sex månader och efter 12 månader.

Forskarna analyserade också deltagares depressiva symptom med hjälp av frågeformuläret PHQ-2 (Patient Health Questionnaire) vid uppföljningen efter 14 månader. Sedan jämförde man uppgifterna för att undersöka förhållanden mellan hur stor del ultraprocessad mat deltagarna åt, och utvecklingen av depression.

Tydligt samband

Ett tydligt samband mellan ultraprocessad mat och depression upptäcktes också. Deltagarna med det högsta intaget ultraprocessade livsmedel löpte större risk att utveckla depressiva symtom jämfört med dem med det lägsta intaget.

De viktigaste resultaten var att den grupp deltagare som konsumerade mest ultraprocessade livsmedel hade en 42 procent högre risk att utveckla depressiva symtom över tid jämfört med den grupp som hade lägst konsumtion, säger André de Oliveira Werneck, doktorand vid Center for Epidemiological Research in Nutrition and Health vid University of Sao Paulo, till Psypost och fortsätter:

Dessutom var en 10-procentig ökning av konsumtionen av ultraprocessade livsmedel förknippad med en 10-procentig ökning av risken för att utveckla depressiva symptom.

Fler studier visar samma sak

Vidare beslutade även forskarna sig för att göra en metaanalys av andra studier, inklusive sin egen, för att granska ett bredare sammanhang för resultaten. Efter att ha analyserat sex studier, inklusive sin egen, såg man att alla resultat pekade mot samma sak – Ultraprocessad mat kan kopplas till ökad risk för depression.

I en sammanställning av de sex studierna kom man fram till att det fanns åtminstone 32 procent högre risk att utveckla depressiva symtom för personer med det högsta intaget ultraprocessade livsmedel jämfört med dem med det lägsta intaget. Sambandet kvarstod också även när man justerade kostens näringsprofil och hälsosamma livsmedel, exempelvis fiberinnehåll, mättat fett, tillsatt socker, frukt och grönsaker. Detta menar forskarna tyder på att den högre risken inte enbart är förknippad med matens sämre näringsinnehåll.

Det faktum att ultraprocessade livsmedel är associerade även efter justeringar för näringssammansättning, liksom samstämmigheten i alla studier som ingår i den systematiska översikten som visar ett samband mellan konsumtion av ultraprocessade livsmedel och depressiva utfall, belyser vikten av strategier som fokuserar på att minska konsumtionen av dessa livsmedel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Läkare: ”Sveriges matkultur förstörd om tio år”

publicerad 26 juni 2025
– av Sofie Persson
Chris van Tulleken menar att skräpmatsproducenterna inte kommer att reglera sig själva.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I boken ”Vad vi äter” undersöker Chris van Tulleken vad ultraprocessad mat gör med kroppen och även hur den påverkar samhället. Han menar att livsmedelsföretagen gör det omöjligt för allmänheten att göra hälsosamma val och att de tjänar pengar på att göra människor beroende av maten.

Den brittiske läkaren menar att en stor skillnad mellan ultraprocessad mat och vanlig bearbetad mat är att den är beroendeframkallande. I boken berättar han själv om experiment han själv gjort då han under en hel månads tid endast åt sådana matprodukter.

Jag trodde att inget skulle hända med mig, jag såg det som att äta vanlig mat, säger han till Dagens Industri.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 7 mars 2024-


Ultraprocessad mat innebär att man till stor del dels bearbetat den, men också lagt till flera kemiska tillsatser. “Vanlig” processad mat är ofta närmare sin ursprungliga form och innehåller färre tillsatser, medan ultraprocessad mat gått igenom fler steg i fabriken och huvudsakligen är av industriellt ursprung, det vill säga onaturlig. Läkaren åt bland annat chokladflingor, smörgåsar med köttpålägg, mikrorätter och drack lightläsk.

–  Jag blev olycklig, känslig och gick upp i vikt. Mina hormonnivåer förändrades och kroppens signaler slutade fungera, jag kände mig aldrig mätt, säger läkaren.

Fetma, cancer och demens

Ultraprocessad mat kopplas till bland annat fetma, cancer, psykisk ohälsa och demens. I en nyligen publicerad studie framkom även att risken att dö av hjärt- och kärlsjukdomar ökar med 50 procent om man äter mycket ultraprocessad mat. Läkaren menar att livsmedelsföretagen årligen omsätter stora belopp på produkter som är beroendeframkallande och lägger enorma resurser på marknadsföring. Även i den grad att hans egen pension kommer att investeras i bolag som McDonalds och Coca-Cola.

Matindustrin har som syfte att tjäna pengar åt institutionella investerare. Det bästa sättet att göra det är att designa mat som människor ständigt vill äta.

Han medverkar även i SVT:s program Carina Bergfeldt där han förklarar att nästan all mat i Storbritannien är ultraprocessad och att det är dit Sverige är på väg.

–  Det är 60 procent av vår kost, säger han i programmet. 80 procent är vanligt för en tonåring och i Sverige är ni snart ifatt oss. Inom tio år kommer er matkultur att vara förstörd.

”Väldigt farliga”

Vidare tar han upp problemet med läsk, hur syran fräter ner tänderna och att när fosforsyran kommer ut i blodet dräneras skelettet. Det innebär att om man exempelvis dricker mycket Coca-Cola kommer man att att kissa ut sitt eget skelett, förklarar han.

Produkterna är väldigt farliga och borde ha varningstext, menar han.

Han menar att myndigheter och politiker måste bestämma vad industrin får och inte får göra, eftersom företagen inte kommer att reglera sig själva. Han förklarar också att det blivit ett samhällsproblem där åtskilliga människor som lever i fattigdom tvingas äta sådan mat eftersom man inte har råd med annat.

–  Därför ger jag aldrig några råd. Det känns väldigt elakt att säga åt dem att äta hälsosammare. Det är som att säga: ”Ät guld”, säger van Tulleken.

Boken Vad vi äter – om ultraprocessad mat, vad den gör med oss och varför vi inte kan sluta äta den, släpptes på svenska i februari.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Så kan djur främja vår hälsa

publicerad 25 juni 2025
– av Sofie Persson
Både barn och vuxna mår bra av djur - såväl fysiskt som psykiskt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Djur hjälper oss människor att må bra – på många sätt. För vissa finns de där varje dag och hjälper exempelvis diabetiker vid blodsockerfall eller ger tröst åt ett barn som mår dåligt. Hos äldre kan de sänka blodtrycket och ge meningsfullhet i en annars grå vardag. Generellt löper hund- och kattägare också mindre risk för att dö i hjärtinfarkt.

Sedan vi domesticerat flera djurarter har de blivit en del av våra liv som vi kan skapa relationer med, i många fall även kommunicera med på en nivå som kan anses som anmärkningsvärd med tanke på artskillnaderna. Hunden är kanske det djur som står oss närmast, men studier visar även att exempelvis hästar kan förstå oss. Något kanske ännu märkligare är vår relation till vilda djur. Forskare vid SLU och Linköpings universitet fann exempelvis förra året av en slump att vilda djungelhöns uppvisade ett kontaktsökande beteende gentemot människor, ett beteende som annars enbart domesticerade djur uppvisar.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 5 november 2022.


I vår värld betyder djuren mycket i många avseenden, men de är mer än bara mat, kunskap och nöje för oss. De kan även vandra vid vår sida och hjälpa oss igenom det tuffa som är livet. Framför allt kan de ge oss en form av kärlek som kanske inte ens människor kan ge varandra.

Förebyggande från födseln

Det finns flera förebyggande hälsofaktorer med att ha djur och det börjar redan vid födseln, visar en studie från University of Alberta. Kvinnor som hade pälsdjur under tiden de var gravida och/eller kort därefter, födde friskare barn. Barnen hade en större mängd av två typer av nyttiga mag-tarmbakterier, ruminococcus and oscillospira, vilka både har kopplats samman med en minskad risk för övervikt samt olika typer av barnallergier. På tal om allergier tyder forskning på att risken för kattallergi minskar om man växer upp med en katt och det kan också minska risken för hösnuva. Att ha hund minskade också risken för hund- och kattallergi senare i livet, men inte hösnuva.

Djur kan inverka förebyggande mot hjärtproblem. Studier tyder exempelvis på att kattägare har mindre risk att dö i hjärt- och kärlsjukdomar. I en svensk studie från Uppsala universitet kom man också fram till att hundägare hade 33 procent mindre risk att dö av hjärtinfarkt jämfört med icke-hundägare.

Att äga en hund gör att man automatiskt rör sig mer, förutsatt att man promenerar med sin hund. Studier visar också att 54 procent av hundägare var mer benägna att möta de rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet. I en annan studie från 2009 visade det sig att hundar är bättre promenadkompisar än faktiska kompisar när det gäller att göra träningen effektiv. De som promenerade med hundar var mer vältränade än de som tog promenader med människor.

Hjälper oss att läka

”Om du lägger en katt och några brutna ben i samma rum så kommer benen att läka”, lyder ett veterinärordspråk. Katters spinnande sägs kunna hjälpa till att läka brutna ben och andra sjukdomar. Anledningen ska vara att det kurrande ljudet sker på en vibrationsnivå på 25–150 Hz, vilket ska kunna verka läkande. I en studie från 2015 med patienter som led av fibromyalgi testade man lågfrekvent ljudstimulering med en nivå på 40 Hz, som visade sig ha en förbättrande klinisk effekt på patienterna.

Djur har länge använts terapeutiskt för att hjälpa patienter med bland annat ångest, depression och utmattningssyndrom. I en studie från 2016 tittade man på hur besök av terapihundar på akuten vid The Royal University Hospital i Kanada påverkade patienterna. Efter bara 10 minuters besök av terapihunden visade patienterna en stor minskning i smärta, ångest, depression och kände ett ökat välmående. I en studie publicerad i år har forskare tittat på hjärnaktiviteten i den prefrontala cortexen, det vill säga den främre delen av hjärnans pannlob, när man klappar en hund. Då såg man att aktiviteten i den delen av hjärnan ökade markant när man klappade hundar, vilket ger ytterligare bevis för att djurterapi är bra. Det är nämligen i den delen av hjärnan som exempelvis den sociala förmågan sitter och även där emotionella processer pågår. Även hästterapi har visats ha stora fördelar, exempelvis har man funnit att det kan hjälpa till att minska symptom från PTSD.

I en studie på spädbarn med motorisk problematik fann forskare att det hjälpte att introducera en terapihund i samband med fysioterapin. Hundens närvaro gjorde att resultaten inom motorik, socialisering och kognitiva förmågor ökade. Vid svenska SLU har man undersökt djurs och naturs betydelse för barn och autism, även där fann man att just barnens motorik stimulerades men också att husdjuren gav tröst, möjlighet till reglering av känslor och motverkade stress.

Djur har också en förmåga att se och känna saker som människor inte alltid uppfattar. Exempelvis kan hundar lukta sig till cancer, markera när diabetespatienter har för högt eller lågt blodsocker eller varna epilepsipatienter innan ett anfall samt hämta hjälp eller medicin. Även råttor har ett starkt luktsinne och jättepåsråttor har kunnat lära sig att lukta sig fram till tuberkulos hos barn.

Även andra till synes ovanliga djur kan användas vid olika terapier, som exempelvis getter, ormar och marsvin.

Foto: Dawn/Unsplash

Djurägare är mer sociala

Har man någonsin varit ute och gått med en hund kan nog de flesta konstatera att man kan få en mer social promenad. Andra hundägare kanske stannar och pratar eller hundintresserade som vill ställa någon fråga. Djurägare är ofta kontaktsökande med andra likasinnade vilket kan bidra till ökad socialitet i allmänhet. Faktiskt visar också studier att detta stämmer, då man såg att fler tog kontakt under en promenad i en park när en hund var med jämfört med när personen gick ensam. I en studie från 2017 kunde forskare även konstatera att djurägare har ett högre socialt kapital, speciellt gällde det hundägare som promenerade, men även andra djurägare.

Hos barn som var diagnostiserade med Autism Spectrum Disorder (ASD) fann forskare att hästterapi bidrog till en ökad socialisering. Djur överlag kan hjälpa barn att förebygga social-emotionell problematik, visar studier. Speciellt kan det hjälpa barn som inte har några syskon. Hos äldre har man sett att djurterapi generellt hjälper mot ensamhet.

Djur gör oss avslappnade

Djur får oss att stressa ner och hjälper oss att slappna av. En del av detta kan förklaras med att hormonet oxytocin frisätts när vi umgås med djur, vilket har en lugnande effekt och får oss att må bra. Att äga en katt sägs till exempel vara toppen mot stress och dess kurrande ska kunna hjälpa mot bland annat högt blodtryck och att lugna nervsystemet.

Viss forskning tyder också på att husdjur förbättrar sömnen, i en studie från Arizona i USA frågade man djurägare angående deras sömn. Då svarade 56 procent av djurägarna att man tillät sina husdjur att sova i sängen och 41 procent av dessa upplevde att sömnen blev bättre med djuren närvarande. Den främsta orsaken var att man kände sig mer trygg tillsammans med sitt djur.

I en amerikansk studie från 2015 visades att barn med hund i familjen upplevde mindre oro och ångest jämfört med barn som inte hade hund. Enbart 12 procent av barnen med hund i familjen led av oro eller ångest, jämfört med 21 procent av barnen i familjerna utan hund. Djur kan också hjälpa mot stress på jobbet, visar en studie från 2018. I studien tittade man på hur besök av en terapihund kunde påverka sjuksköterskors mentala hälsa. Sjuksköterskor har ofta ett stressigt arbete, vilket kan göra att man lättare blir exempelvis utbränd. Däremot såg man att besök av en terapihund regelbundet kunde lindra stress och utmattning.

Det är inte bara husdjur som kan hjälpa till att få ner stressnivåerna, forskare har även kommit fram till att vilda djur kan hjälpa med människans välmående. Exempelvis såg man i en studie från 2020 att ett besök till en safaripark i Storbritannien sänkte kortisolnivåerna och gjorde deltagarna på bättre humör efter endast 11-minuters besök. I parken fanns frigående lemurer. Även naturliga ljud som exempelvis fågelsång kan minska stressen och öka välmåendet.

Barn mår bra av djur

Barn mår oftast bra av husdjur vilket åtskilliga studier visa. Exempelvis konstaterades i en studie från april 2022 att förskolebarn som hade hund i hemmet hade färre timmar skärmtid, var mer aktiva och sov mer. I en fortsättningsstudie från 2015 fann man att grundskolebarn som hade både hund och katt som husdjur var mer empatiska än barn som enbart hade hund eller katt, eller inget djur alls. Forskare kom även fram till att barn som hade en djupare relation med sitt husdjur var mer empatiska mot andra. Empatinivån var också hög för barn som hade häst eller fågel som husdjur.

Att använda exempelvis sociala tjänstehundar i skolan har de senaste åren blivit mer vanligt och ska kunna hjälpa barn som har det svårt i skolan. Studier visar att djur skulle kunna ha en positiv verkan på barns lärande, speciellt när det gäller barn som har behov av särskilt stöd. I exempelvis Midgårdskolan i Röstånga har man två så kallade skolhundar som hjälper till att ge lugn och stöd i undervisningen.

Foto: Pietro Schellino/Unsplash

På äldre dagar finns djuren där

Det blir allt vanligare med djur inom äldrevården. På ett äldreboende i Finland får de boende regelbundet besök av ponnyn Moona, något som sprider glädje bland de äldre. Andra äldreboenden har också exempelvis permanenta katter som bor hos dem. I Sverige finns det hem där de äldre även får ta med sig sina egna husdjur, till och med höns. Det finns klara hälsofördelar med djuren. Exempelvis har en svensk studie från SLU 2018 funnit att ett besök från en vårdhund regelbundet gjorde att de äldres hjärtfrekvens och blodtryck sänktes. Samma forskargrupp kom år 2020 även fram till att ett besök av en vårdhund på äldreboenden regelbundet gjorde att fingertoppstemperaturen hos de äldre ökade, något man vet sedan tidigare studier innebär en ökad avslappning och mindre stress.

I en undersökning från 2019 med äldre och deras husdjur fann man även där positiva hälsofördelar. Husdjuren gav de äldre kamratskap, minskad ensamhet, ökad socialisering samt en ökad känsla av mening i livet som bidrar till bättre mental hälsa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

De blå zonerna: Här lever folk längst i världen

De blå zonerna syftar på fem olika områden där befolkningen lever och är friska längre än någon annanstans i världen. Exempelvis finns där fler 100-åringar och färre medelålders personer blir sjuka. Vad gör då människorna i de blå zonerna som skiljer sig från befolkningar annorstädes?

publicerad 24 juni 2025
På Sardinien lever flest hundraåringar i världen per capita. Ön är en av flera som räknas som en "blå zon".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


De blå zonerna som begrepp myntades av Dan Buettner, som kallar sig själv för en ”upptäckare”. Buettner gjorde sig tidigare känd genom att cykla jorden runt och därmed sätta ett antal rekord i Guinness rekordbok. Han har skrivit ett antal böcker om de blå zonerna och satte 2004 ihop ett team tillsammans med National Geographic för att undersöka vad hemligheten är till att människorna i de blå zonerna lever och dessutom är friska så länge.


Artikeln publicerades ursprungligen den 8 januari 2017


Man brukar tala om fem områden i världen som blå zoner:

Sjundedagsadventisterna

Sjundedagsadventisterna är en kyrka som gjort sig känd för att trycka på vikten av ett hälsosamt liv. Här i Sverige ägde kyrkan tidigare varumärket Hälsans kök, under vilket de saluförde olika vegetariska produkter. Sjundedagsadventisterna i Loma Linda i Kalifornien är en grupp som studerats under en längre tid, inte bara av Buettners grupp. En stor andel av dem är vegetarianer och veganer och fysisk aktivitet är en viktig del av deras vardag.

Ikaria, Grekland

Ikaria är en ö i Grekland och utmärker sig genom den mycket låga förekomsten av demens och den mycket låga dödligheten hos människor i medelåldern. På Ikaria flyter livet på i en maklig takt och många gör sitt eget vin enligt gamla traditioner.

Sardinien

På Sardinien, närmare bestämt i regionen som kallas för Barbagia, lever den befolkningsgrupp som har flest manliga hundraåringar i förhållande till befolkningsmängden i världen. Folket lever traditionellt som jordbrukare eller fåraherdar. Forskningen tyder på att de kan vara ättlingar till en tidigare bronsålderscivilisation som trängdes undan av en invaderande befolkningsgrupp och därmed drevs upp till högländerna på Sardinien.

Nicoya, Costa Rica

Nicoya är en halvö i Costa Rica som kommer på andraplats när det gäller manliga hundraåringar, efter Barbagia på Sardinien. De har också världens lägsta dödlighet bland medelålders personer. I Nicoya blir inte människor bara gamla, utan precis som i de andra blå zonerna så är de aktiva och friska fram tills de går bort.

Okinawa

Okinawa är en ö söder om Japan där befolkningen traditionellt har levt till stor del på sötpotatis och fisk. På Okinawa finns det störst andel kvinnliga hundraåringar i världen.

Baserat på Buettners forskning har du nedan några tips till dig som i vårt samhälle vill ta efter några av vanorna i de blå zonerna.

Vardagsmotion

I de blå zonerna rör människorna på sig som en del av vardagen. De flesta lever traditionella liv där de arbetar på fältet, i trädgården, fiskar eller ser till djuren. Det gör att de aldrig behöver tänka på träning eller motion som en separat aktivitet. Det här kan vara svårt för dig som har ett arbete där du sitter mest vid ett skrivbord hela dagen. En lösning kan vara en lunchpromenad, ett skrivbord där du står eller kanske till och med en liten motionscykel du ställer under skrivbordet och trampar på lite till och från under dagen.

Mening med livet

I de blå zonerna uppger alla att de vet vad meningen med deras liv är, något som få antagligen skulle kunna göra i västvärlden. Att känna att livet är meningsfullt är en förutsättning för psykisk hälsa och det visar sig också i hur länge människor lever och hur lyckliga de är. Det här hör också samman med nästa punkt.

Avkoppling och avstressning

Stress är en del av livet, även för människorna i de blå zonerna. Skillnaden är hur de hanterar den. Meditation, bön, reflektion är några exempel på vad de alla gör, men som väldigt få av oss gör. Utöver detta så är dessutom stressnivån för oss ofta betydligt högre. Människor som bekänner sig som genuint religiösa, oavsett vilken religion det handlar om, lever längre och skattar sig själva som lyckligare än andra. Studier har visat att de som i väst medverkar i en religiös sammankomst fyra gånger per månad lever i snitt fyra till fjorton år längre än andra.

Äter sig inte proppmätta

Flera av de blå zonerna har traditioner som förhindrar överätning, som ”hara hachi bu” på Okinawa som betyder att man ska sluta äta när man är 80 procent mätt. Kan vi kanske också utgå ifrån att man inte blir bjuden på tårta varje vecka på jobbet i de blå zonerna? Att inte äta för mycket kan vara lättare sagt än gjort, men försöker man så har det antagligen någon form av effekt.

Mest växter i kosten

Kosten i de blå zonerna är i stort växtbaserad, kompletterad med ost, fisk eller kött. Bönor är också något som återkommer i alla de blå zonerna i olika former och äts oftast dagligen. Det här innebär att energin i kosten till största delen kommer från kolhydrater, 65 procent ungefär. Man kan säga att kosten i de blå zonerna är stärkelsebaserad, mest från rotfrukter, fullkorn och bönor. Det här är lätt att ta efter i vårt samhälle, där mat från världens alla hörn finns tillgänglig året runt.

Alkohol

Det konsumeras alkohol i alla de blå zonerna förutom bland sjundedagsadventisterna i Loma Linda. Det sups dock väldigt sällan och alkoholen konsumeras alltid tillsammans med mat eller i sociala sammanhang.

Sammanhang

Familj, vänner och samhälle är faktorer som spelar stor roll för hälsan. I de blå zonerna har alla någonstans där de hör hemma. De har starka sociala nätverk och sätter alltid sina familjers behov först. Det här är en mycket stor kontrast mot det västerländska samhället där den autonoma individens självförverkligande ofta framställs som det centrala.

Begreppet ”blå zon” har nått en stor popularitet och idag arbetar Buettner med en hel organisation i ryggen för att försöka förbättra hälsan även hos den amerikanska befolkningen med de blå zonerna som förebild. Kanske kan också den svenska befolkningen låta sig inspireras av livsstilen i de blå zonerna för att leva friskare och lyckligare liv i det moderna samhället.

 

Robert Rönngren, näringsfysiolog

Artikelförfattaren Robert Rönngren är utbildad näringsfysiolog och har även studerat idrottsmedicin och idrottsfysiologi. Hans yrkesmässiga bakgrund innefattar bland annat produktutveckling i kosttillskottsbranschen samt en period som personlig tränare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.