Begränsa tillgängligheten av trådlösa nätverk och återgå till fiberuppkoppling diskuteras bland skolorna i Umeå, enligt Rapport den 23 februari.
På waldorfskolan har redan yngre elever endast tillgång till en dator med koppling till det lokala fibernätet.
Eleverna i klass tre säger att de inte saknar läsplattorna. Skolans gymnasieelever får även i fortsättningen använda trådlösa nätverk.
– Forskningen är inte helt enig i den här frågan och då har vi valt att ta det varligt och försiktigt, säger Samuel Holmlund, biträdande rektor på Umeå waldorfskola.
Men Strålskyddsmyndigheten, SSM, är av en annan åsikt.
– Vår bedömning är att radiovågsexponeringen från trådlösa datornätverk inte medför några hälsorisker och liknande bedömningar gör andra strålskyddsmyndigheter över hela världen, inklusive Världshälsoorganisationen, säger Torsten Augustsson från SSM.
Inte bara de kommunala skolorna i Umeå diskuterar frågan utan det gör även fler skolor runt om i landet enligt Rapport.
Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Surkål kan skydda tarmens slemhinna från inflammation, visar en amerikansk studie. Vid fermentering förändrades kålens näringsinnehåll – bland annat ökar nivåerna av mjölksyra, aminosyror och andra nyttiga ämnen som bildas i nedbrytningen och som kan gynna tarmhälsan.
Fermentering är en naturlig process där mikroorganismer som mjölksyrebakterier och jäst bryter ner socker i maten. Det leder ofta till att sockret omvandlas till mjölksyra eller alkohol. Processen hjälper inte bara till att konservera maten – den bildar också probiotika, alltså levande bakterier som är bra för tarmen.
Fermenterade livsmedel har ätits i tusentals år världen över. När man äter till exempel fermenterade grönsaker blir näringen i maten lättare för kroppen att ta upp, och vissa studier visar att halten av vitaminer faktiskt kan öka. Det finns också studier som tyder på att fermenterad mat kan ha positiva effekter på hälsan, särskilt för matsmältningen och immunförsvaret.
Surkål bättre än rå kål
Forskare vid University of California Davis i USA har testat om näringsämnena i surkål kan bidra till att skydda tarmcellerna från inflammationsrelaterade skador. I studien jämförde man surkål, rå kål och den saltlake som blir över efter jäsningen av kålen.
Försöken gjordes på en konstgjord tarmvägg som utsattes för inflammation genom att man tillsatte så kallade cytokiner – som är kända för att skada tarmväggen. Dessa kan aktiveras i tarmen om man äter exempelvis äter för mycket ultraprocessad mat samt för mycket socker eller salt.
Fermentering ökar nyttiga ämnen
Resultaten visade att surkål kan skydda tarmens slemhinna från inflammation orsakad av cytokiner. Rå kål och saltlaken hjälpte däremot inte till att skydda tarmen. Det spelade dock ingen roll om surkålen var köpt eller hemmagjord.
Kemiska analyser visar att fermentering förändrar kålens näringsprofil och ökar mängden nyttiga metaboliter som mjölksyra, aminosyror och växtämnen som i sin tur är kopplade till tarmhälsan. Dessa förändringar kan förklara varför fermenterade livsmedel ofta förknippas med fördelar för matsmältningen.
– Några av de metaboliter vi hittar i surkålen är samma typ av metaboliter som vi hittar i tarmfloran, vilket ger oss lite mer förtroende för att sambandet vi hittat mellan metaboliterna i surkål och god tarmhälsa är logiskt, säger professor Maria Marco i ett pressmeddelande.
Forskarna har hittat hundratals olika metaboliter som bildas under fermenteringen och att de nu arbetar med att fastställa vilka som spelar störst roll för att stödja tarmhälsan på lång sikt. Nästa steg i forskningen är att att genomföra studier på människor för att se om de tarmskyddande metaboliterna som finns i surkål kan ha samma positiva effekter när de ingår i den dagliga kosten, som visades i laboratoriet.
– Lite surkål kan göra stor skillnad, säger hon. Vi bör fundera på att inkludera dessa fermenterade livsmedel i vår vanliga kost och inte bara som tillbehör till vår korv.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Covidvaccinet AeroVax ska inte injiceras – utan andas in enligt en metod som ska testas i Kanada med statlig finansiering. Detta trots att tidigare vacciner kopplats ihop med miljontals rapporterade biverkningar och vaccinskador – däribland hjärtmuskelinflammation, blodproppar och plötsliga dödsfall.
Vid McMaster University i Ontario, Kanada, har forskare dragit igång en fas 2-studie av ett nytt covidvaccin som inte ges via spruta – utan istället andas in.
Vaccinet, som fått namnet ChAd-triCoV/Mac, ska nu testas på 350 deltagare från hela landet, med hjälp av 8 miljoner kanadensiska dollar i statlig finansiering, och forskarna uppger att förhoppningen är att det nya vaccinet ska ge ett starkare skydd mot infektion än tidigare sprutbaserade vaccin.
– Medan de nuvarande, nålbaserade covidvaccinerna har förhindrat en enorm mängd dödsfall och sjukhusinläggningar, har de inte förändrat människors erfarenhet av att få återkommande infektioner särskilt mycket, hävdar Fiona Smaill, professor vid avdelningen för patologi och molekylär medicin, och en av studiens ledare.
– Vi vill ändra på det genom att erbjuda ett robust skydd direkt vid infektionsplatsen, deklarerar hon.
Riktar in sig på tre virusproteiner
Det nya vaccinet skiljer sig från tidigare covidvacciner på flera sätt. Förutom att det ges som inhalation via aerosol, riktar det in sig på tre olika proteiner i SARS-CoV-2-virusets struktur. Enligt forskarna ska det förbättra skyddet mot eventuella framtida varianter av covid.
När ett vaccin inhaleras reagerar kroppens immunsystem på ett annat sätt än vid injektion, och detta påstås enligt McMasters vara mer effektivt för att förhindra själva infektionen.
Resultat från prekliniska studier, tillsammans med ännu opublicerad data från fas 1-studien, tyder enligt forskarna på att det inhalerade vaccinet ger starkare immunrespons än traditionella sprutor – eftersom det träffar just de luftvägar där viruset först tar sig in i kroppen.
För de redan vaccinerade – men inte nyligen sjuka
AeroVax riktas till personer som redan fått minst tre doser av ett mRNA-vaccin. För att delta i studien får man inte ha haft covid eller vaccinerats under de tre månader som föregår registreringen. Deltagare ska vara mellan 18 och 65 år, vara fria från lungsjukdom och kunna närvara vid samtliga provtillfällen på plats.
Studien omfattar 350 deltagare från hela Kanada. Två tredjedelar kommer att få vaccinet och en tredjedel placebo. Inte någon av deltagarna vet vilken grupp de tillhör, vilket enligt forskarna är avgörande för en objektiv utvärdering.
– Randomisering möjliggör en objektiv jämförelse mellan dem som fick vaccinet och dem som inte fick det, vilket kan ge oss viktig information om skyddsnivån och eventuella biverkningar, fortsätter Smaill.
Canadian Government Begins Testing Inhaled Covid mRNA ’AeroVax’
”The Canadian government has begun ramping up testing for a chilling new Covid mRNA “AeroVax” that seeks to overcome “vaccine hesitancy” by using aerosols to “vaccinate” the general public.
Studien leds av forskare vid McMasters Michael G. DeGroote Institute for Infectious Disease Research, och all utveckling – från laboratoriedesign till testning – sker inom Kanada.
– Varje läkemedel eller vaccin vi använder och litar på i dag har en gång gått igenom liknande kliniska prövningar, påstår Matthew Miller, chef för institutet och medlem i forskarteamet.
– Det är en hårt reglerad process med omfattande tillsyn som garanterar deltagarnas säkerhet och genererar avgörande data för den fortsatta utvecklingen, hävdas det vidare.
Om resultaten bedöms som lovande planerar forskarna att gå vidare till en fas 3-studie med större deltagargrupp – ett steg mot godkännande och marknadsintroduktion.
Tidigare covidvaccin togs oftast med en spruta. Foto: Canstockphoto
Miljontals biverkningar
I sammanhanget kan nämnas att sedan utrullningen av covidvaccinerna inleddes har miljontals biverkningar och vaccinskador jämte dödsfall hittills rapporterats in globalt – från feber och nervpåverkan till blodproppar, hjärtmuskelinflammation och plötsliga dödsfall.
Unga män har visat förhöjd risk för hjärtinflammation, vilket lett till att vissa vaccin dragits tillbaka eller begränsats i flera länder och många har trätt fram och vittnar om långvariga vaccinskador som påverkar arbetsförmåga och livskvalitet – men att deras berättelser tystats ner eller avfärdats av vården.
Kritiker menar att myndigheter och vaccintillverkare prioriterade snabb distribution framför transparens och säkerhet, och att långtidseffekterna ännu idag är mycket undermåligt utredda.
Vaccinen bedöms dessutom ha haft en närmast obefintlig effekt på smittspridningen, och amerikanska hälsomyndigheter tvingades till slut medge att vaccinerade personer kunde bära på lika mycket virus som ovaccinerade. Även i Sverige konstaterade vårdgivare att vaccinet inte stoppade spridningen av covid.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
70 procent av svenska ungdomar äter mer socker än vad som rekommenderas, enligt en avhandling vid Göteborgs universitet. Främst konsumerar ungdomar läsk, godis och bakverk.
I avhandlingen har man tittat på hur mycket fritt och tillsatt socker svenska ungdomar får i sig, något som tidigare inte studerats i större utsträckning. Tillsatt socker avser exempelvis socker i läsk, godis, kakor, bakverk och vissa frukostflingor, medan fritt socker omfattar dels tillsatt men även naturligt socker som finns i exempelvis honung, sirap och juice.
– Eftersom det finns råd kring intaget av både tillsatt socker, och sedan 2023 även fritt socker, är det viktigt att kunna följa upp hur väl dessa följs för att ha underlag för att kunna främja en god folkhälsa med olika hälsofrämjande insatser, säger Julia Wanselius, som skrivit avhandlingen, i ett pressmeddelande.
Gränserna för det rekommenderade maximala intaget av socker i Sverige sätts i relation till hur mycket kalorier man konsumerar och uttrycks därefter i energiprocent (E%). Intaget av både tillsatt och fritt socker rekommenderas att begränsas till max tio energiprocent, med andra ord bör inte mer än tio procent av kaloriintaget per dag vara socker. För en vuxen person motsvarar det ungefär 50-75 gram socker per dag.
Socker kopplas till lägre näringsintag
Resultaten visar att endast 30 procent av svenska tonåringar håller sig under det rekommenderade maxintaget för socker, vilket innebär att omkring 70 procent äter för mycket socker.
De största källorna till socker är läsk, godis, kakor och bakverk, som tillsammans står för cirka 70 procent av det tillsatta socker ungdomarna äter. Avhandlingen visar också att ett högt intag av socker är kopplat till ett lägre intag av viktiga näringsämnen som vitaminer, mineraler och fullkorn.
En av slutsatserna i avhandlingen är att informationen kring sockerintag skulle behöva förändras för att påverka ungdomar att äta mindre. Istället för att fokusera på att endast rekommendera mindre socker föreslår Wanselius att riktlinjerna istället fokuserar på att minska konsumtionen av vissa specifika livsmedel som läsk och godis.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Sommaren 2021 levde 19-åriga Jennifer ett aktivt liv och var van att klara det mesta själv. Som så många andra svenskar tog hon under denna tid sin första dos covidvaccin, något som skulle visa sig bli ödesdigert.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 12 april 2024.
Efter injektionen fick hon snabbt ont i armen, men tänkte att det var en ”vanlig” biverkning. Två dagar senare tappade hon dock känseln i händerna, fick balansproblem och domningar i fötterna. Snart spred sig symptomen vidare till det ena benet och hon behövde hjälp att förflytta sig. Efterhand blev det så illa att hon snart behövde rullstol för att kunna ta sig fram.
– Jag sitter fortfarande i rullstol men jag har inte gett upp trots den långa tid som gått, berättar hon.
NyD har tidigare uppmärksammat Jennifers berättelse och hur vården vägrat ta ansvar – eller ens erkänna att det är vaccinet som orsakat hennes skador. Istället kom man med undanflykter och hävdade att det var en ”slump” att skadorna uppstod kort efter injektionen.
När hon sedan intervjuades om sina erfarenheter, av Bonnierägda Sundsvalls Tidning, klipptes allt hon sa om vaccinet bort. Ansvariga motiverade detta med att det inte var vaccinet som var det centrala i historien de ville förmedla.
”När vi träffade Jennifer låg tyngdpunkten i hennes berättelse på de symtom som hon drabbats av och det bemötande hon fått av vården, spekulationer kring orsaker var inte på något sätt centralt”, påstods det bland annat.
Drömmer om sitt gamla liv
Nästan tre år senare tar NyD kontakt med Jennifer för att höra hur hennes liv utvecklats och hur hon idag ser på det hon drabbades av.
– Jag tränar två gånger i veckan på sjukhuset eftersom jag har kvar hoppet om att jag ska kunna gå igen och få tillbaka det liv jag hade innan sprutan – mitt unga liv som jag varje dag drömmer om att få tillbaka, berättar hon.
I början av 2024 fick hon äntligen börja arbetsträna och det gick så pass bra att hon nu den 1 april också fick en anställning – något hon är mycket tacksam över.
– Framförallt att jag kan få behandlas som en vanlig person, då jag ofta känt när jag är ute att jag får blickar och kan bli behandlad annorlunda, vilket gjort att jag ibland väljer att stanna hemma.
– Vissa dagar är jag inte lika stark och kan strunta i deras blickar eller deras beteende så ibland blir jag ledsen över hur annorlunda jag kan bli behandlad bara på grund av rullstolen, förklarar hon.
”Tog tid att acceptera”
Hon berättar vidare att hon än idag lever med konstanta och kroniska nervsmärtor och att hon tar medicin för att minska dessa och göra vardagen mer uthärdlig.
– Jag försöker se det positiva i detta och att jag en dag ska kunna gå igen, vilket har varit min dröm ända sen jag blev sjuk.
Något stöd eller ersättning från vaccintillverkarna eller myndigheter har hon inte fått för skadorna – trots att det har gått flera år. Överhuvudtaget tycks ingen riktigt vara villig att ta ansvar för det hon drabbats av eller medge att det var vaccinet som gjorde henne rullstolsburen.
– Det gör mig väldigt besviken och ledsen då jag hade så mycket planerat i mitt liv och sådant jag ville göra. Istället fick jag sätta allt på paus och acceptera att det jag så gärna ville göra inte längre var någonting som var möjligt. Det tog lång tid att acceptera och det har varit tufft, konstaterar Jennifer.
Från att ha varit en fullt frisk 19-åring behövde Jennifer efter vaccinationen plötsligt hjälp att ta sig upp för trappan i sitt eget hem. Montage: NyD-Facebook/privat
”Det är din kropp”
När hon berättar sin historia är reaktionerna blandade, men många uttrycker stöd och uppmuntran och berättar själva att de känner till fler som drabbats av vaccinernas biverkningar. Jennifer betonar att hon tidigare levde ett aktivt liv fullt av aktiviteter och att hon sällan var den som bad om hjälp.
– Sedan blev jag någon som måste ha hjälp med det mesta, vilket gjorde denna tid väldigt tuff. Idag är jag ganska självständig ändå om man tänker tillbaka på hur det var i början, men jag måste än idag ha hjälp med vissa vardagliga saker.
Tre år efter sprutan betraktar hon med sina erfarenheter samhället på ett helt annat sätt än tidigare och menar att det är mycket som behöver förändras.
– Jag kände mig tvungen och ta vaccinet och skulle det ske något liknande igen så skulle jag säga ifrån och säga att jag vill gärna hjälpa samhället och stötta alla men om jag måste riskera mitt liv igen skulle jag hellre avböja tills jag har fakta på hur vaccinet hjälper och vad finns det för biverkningar.
Jennifer vill också passa på att tacka för allt stöd hon fått på sociala medier som Instagram och Facebook, och förklarar att det gett henne styrka under de perioder då det varit särskilt tufft.
– Du bestämmer själv över din kropp och du ska aldrig känna dig tvingad till något du är osäker på, betonar hon.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
