Vad som skiljer de privatägda bankernas tekniska möjlighet till detta, till skillnad från en privatpersons, är att de köpt och beviljats en så kallad bankoktroj, vilken är ett sorts bemyndigande ifrån staten att bedriva viss ekonomisk verksamhet såsom bankrörelse.

Inom ramen för kapitaltäckningskravet, som ligger under en tiondel av det belopp som bankerna lånar ut, kan den privatägda banken i praktiken ”trycka” digitala pengar med belopp som alltså är tio gånger större än bankens egna innehavande kapital. Detta trots att Riksdagen enbart har gett Riksbanken rätten att tillverka pengar. Detta regleras i 9. Kap 14 § andra satsen Regeringsformen: ”Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag.

Systemet med kapitaltäckningskrav motsvarar ungefär vad som kallas fractional-reserve banking vilket i korthet betyder att banken bara behöver behålla en bråkdel (fraktion) i reserv som kontanter eller andra likvida medel när de beviljar lån i form av krediter.

Kännedomen om att bankerna inte backar upp kundernas bankkonton till hundra procent eller mer har flera gånger i historien lett till så kallade ”bank runs”, dvs att alla kunder försökt ta ut sina tillgångar samtidigt vilket lett till att banker kollapsat pga att de helt enkelt lånar ut mer pengar än de har täckning för genom krediter.

Mot detta system driver nu en EU-advokat ett mål mot Wallenbergs SE-bank. Tvistemålet rör i grunden ett kreditkortslån på 21 750 kronor som advokaten har. Advokaten använde bankens återbetalningskrav mot honom som ett föremål för rättslig prövning av bankernas maktmissbruk. Advokaten invänder mot återbetalningskravet och menar att banken deltagit i ett olagligt pyramidspel som strider mot lotterilagen (1994:1000) samt att banken ifråga inte haft pengarna de lånat ut till honom utan att de skapade dem först i samband med utlåningen genom dubiösa bokföringstransaktioner.

SEB ställde först kravet mot honom i form av en stämningsansökan i ett tvistemål genom civilrättslig fordran. Advokaten lämnade sedan sitt svaromål. Efter flera repliker meddelade Norrköpings tingsrätt sin dom T 2379-12 där SEB vann målet då tingsrätten hänvisat till konsumentkreditlagen (1992:830). SEB skriver bl.a. i sitt yttrande ”Att besparingar urholkas genom inflation är inget som SEB kan belastas för”.

Advokaten menar att Norrköpings tingsrätt har tagit sig makten att stryka andra satsen i den för bankväsendet viktigaste regeln, regeringsformens, 9 Kapitel, Finansmakten, 14 § under rubriken Riksbanken:

14 § Endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt. Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag. Lag (2010:1408).

Målet togs sedan upp i Göta Hovrätt vilken gick på tingsrättens linje. Nu är målet överklagat till Högsta domstolen. Rättsfallet är unikt i Sverige, men liknande mål har redan förts i USA.

En namninsamling har startats på Internet där över 800 personer skrivit på att dem kräver att målet nu tas upp i Högsta domstolen.

Andreas Cervenka på SvD, författare till boken ”Vad är pengar”, är en av få ekonomiskribenter som vågat belysa den känsliga frågan med bankernas roll kring hur pengar skapas.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se