MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 2 augusti 2025

lördag 2 augusti 2025

 

Wallenbergs SEB rättsfall när privatbankernas ”fuskpengar” ifrågasätts

I Sverige kan privatägda banker skapa egna pengar trots att det inte finns stöd för det i grundlagen. Det hävdar nu en EU-advokat. Genom att bevilja krediter på belopp tio gånger så stora som det egna kapitalet (kapitaltäckningskravet) skapar de digitala pengar som de också kräver in ränta på. Frågan är mycket känslig och i grunden ifrågasätts hela det system som vårt privata bankväsende bygger på.

publicerad 2 maj 2013
– av Markus Andersson
Wallenbergs SE-bank blir föremål för pilotfall om bankernas rätt att skapa pengar

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vad som skiljer de privatägda bankernas tekniska möjlighet till detta, till skillnad från en privatpersons, är att de köpt och beviljats en så kallad bankoktroj, vilken är ett sorts bemyndigande ifrån staten att bedriva viss ekonomisk verksamhet såsom bankrörelse.

Inom ramen för kapitaltäckningskravet, som ligger under en tiondel av det belopp som bankerna lånar ut, kan den privatägda banken i praktiken ”trycka” digitala pengar med belopp som alltså är tio gånger större än bankens egna innehavande kapital. Detta trots att Riksdagen enbart har gett Riksbanken rätten att tillverka pengar. Detta regleras i 9. Kap 14 § andra satsen Regeringsformen: ”Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag.

Systemet med kapitaltäckningskrav motsvarar ungefär vad som kallas fractional-reserve banking vilket i korthet betyder att banken bara behöver behålla en bråkdel (fraktion) i reserv som kontanter eller andra likvida medel när de beviljar lån i form av krediter.

Kännedomen om att bankerna inte backar upp kundernas bankkonton till hundra procent eller mer har flera gånger i historien lett till så kallade ”bank runs”, dvs att alla kunder försökt ta ut sina tillgångar samtidigt vilket lett till att banker kollapsat pga att de helt enkelt lånar ut mer pengar än de har täckning för genom krediter.

Mot detta system driver nu en EU-advokat ett mål mot Wallenbergs SE-bank. Tvistemålet rör i grunden ett kreditkortslån på 21 750 kronor som advokaten har. Advokaten använde bankens återbetalningskrav mot honom som ett föremål för rättslig prövning av bankernas maktmissbruk. Advokaten invänder mot återbetalningskravet och menar att banken deltagit i ett olagligt pyramidspel som strider mot lotterilagen (1994:1000) samt att banken ifråga inte haft pengarna de lånat ut till honom utan att de skapade dem först i samband med utlåningen genom dubiösa bokföringstransaktioner.

SEB ställde först kravet mot honom i form av en stämningsansökan i ett tvistemål genom civilrättslig fordran. Advokaten lämnade sedan sitt svaromål. Efter flera repliker meddelade Norrköpings tingsrätt sin dom T 2379-12 där SEB vann målet då tingsrätten hänvisat till konsumentkreditlagen (1992:830). SEB skriver bl.a. i sitt yttrande ”Att besparingar urholkas genom inflation är inget som SEB kan belastas för”.

Advokaten menar att Norrköpings tingsrätt har tagit sig makten att stryka andra satsen i den för bankväsendet viktigaste regeln, regeringsformens, 9 Kapitel, Finansmakten, 14 § under rubriken Riksbanken:

14 § Endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt. Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag. Lag (2010:1408).

Målet togs sedan upp i Göta Hovrätt vilken gick på tingsrättens linje. Nu är målet överklagat till Högsta domstolen. Rättsfallet är unikt i Sverige, men liknande mål har redan förts i USA.

En namninsamling har startats på Internet där över 800 personer skrivit på att dem kräver att målet nu tas upp i Högsta domstolen.

Andreas Cervenka på SvD, författare till boken ”Vad är pengar”, är en av få ekonomiskribenter som vågat belysa den känsliga frågan med bankernas roll kring hur pengar skapas.

 

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Vad är fractional-reserve banking?

Inom ekonomi innebär fractional-reserve banking (förkortat FRB) att banker kan låna ut insatta medel. Alltså att de bara behöver behålla en bråkdel (fraktion) i reserv som kontanter eller andra likvida medel, samtidigt som man vid behov är skyldig att betala tillbaka inlåningar. Då någon tar ett lån skapar banken en kredit.

FRB är en bidragande orsak till inflation då pengar som sätts in på banken lånas ut. Huvuddelen av dessa pengar hamnar till slut på nya bankkonton och kan därefter lånas ut igen, igen och igen. Endast en bråkdel av pengarna måste banken hålla kvar som reserv (därav namnet: Fractional-reserve banking). Hela denna process innebär med andra ord att penningmängden ökar i ekonomin (inflation).

Detta system fungerar bra så länge som dessa pengar letar sig tillbaka till bankerna och relativt få uttag görs. Om för mycket pengar skulle tagas ut samtidigt så skulle hela systemet kollapsa.

Källa: Wikipedia

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenskar söker sig till billigare städer – så här såg flyttmönstret ut 2024

publicerad Idag 8:12
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Drömmen om ett billigare liv får allt fler svenskar att lämna storstadens höga priser bakom sig. Nya siffror avslöjar var vi helst vill bo – och det är inte där du tror.

Allt fler svenskar verkar vilja lämna storstäderna för mindre orter med lägre levnadskostnader. En ny kartläggning av svenskarnas sökvanor på internet, framtagen av sajten bedrageri.info visar att intresset för att flytta till billigare städer ökar. När man väger in statistik över befolkningstillväxt och restaurangpriser blir sambandet tydligt: ekonomi spelar en viktig roll i valet av bostadsort.

Sökdata från verktyget Ahrefs visar att Stockholm fortfarande är den stad flest söker på i samband med en potentiell flytt. Därefter kommer Göteborg, Malmö, Linköping och Uppsala. Men när man granskar befolkningstillväxten enligt SCB:s statistik framträder en annan bild – där städer med lägre kostnader växer i snabbare takt.

Städerna som växer mest

Befolkningstillväxten 2024 visar att mindre, men ändå attraktiva, städer som Uppsala, Jönköping och Västerås ökar mest i procent. Karlstad gör också entré på listan över växande städer med en tillväxt på +0,9%. Samtidigt tappar Göteborg fart, och Lund försvinner helt från topp 10.

Stockholm har visat en ökning i tillväxt jämfört med året innan, vilket kan tyda på att intresset för huvudstaden ökar igen efter pandemin. Men det är tydligt att de regionala navens stabilitet och prisnivå driver många flyttbeslut.

Ekonomin styr val av stad

När man jämför befolkningstillväxt med kostnaden för en trerättersmiddag för två personer, ser man en tydlig trend. De städer som växer mest har ofta lägre restaurangpriser. Exempelvis har Uppsala, Malmö och Linköping både lägre snittkostnader för restaurangbesök och hög tillväxttakt. I kontrast ligger Stockholm och Göteborg högst i pris – och växer i långsammare takt.

Sammanfattning av trenden

Många svenskar verkar söka sig till orter där det går att få ett gott liv utan att det kostar för mycket. Prisvärda bostäder, rimliga restaurangnotor och god livskvalitet är faktorer som väger tungt. Även om storstäderna behåller sin attraktionskraft, ser vi en tydlig rörelse mot mindre städer med stark arbetsmarknad och bättre boendeekonomi.

Hela kartläggningen av svenskarnas sökvanor relaterat till flyttrender hittar du här.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU och USA når överenskommelse om tullar och energisamarbete

publicerad 28 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Ursula von der Leyen och Donald Trump i samband med gårdagens presskonferens.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


EU och USA har nått en överenskommelse om ett heltäckande handelsavtal som innebär 15-procentiga amerikanska importtullar på de flesta varor från EU. Avtalet markerar ett viktigt steg för stabilitet och förutsägbarhet i den transatlantiska handeln.

Efter månader av spända förhandlingar offentliggjordes igår ett nytt handelsavtal mellan EU och USA.

Avtalet innebär att USA inför en generell tullsats på 15 procent för flertalet av EU:s exporter till USA, däribland produkter från fordonsindustrin. Undantag görs för stål och aluminium, som fortsatt regleras under separata kvotsystem.

EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, och USA:s president, Donald Trump, presenterade avtalet efter möten i Skottland, där de beskrev det som ”all inclusive” och ett genombrott som skapar stabilitet i en osäker global ekonomisk situation.

Jag hävdar att detta är det största avtalet som någonsin gjorts, sade Trump i samband med en presskonferens till avtalets ära.

Avtalet innehåller även betydande energisamarbete där EU åtar sig att investera i och köpa amerikansk energi till ett värde av omkring 750 miljarder dollar.

Ursula von der Leyen kommenterade avtalet i positiva ordalag: – Vi har ett handelsavtal mellan de två största ekonomierna i världen, och det är en stor sak. Det är en enorm affär. Det kommer att skapa stabilitet. Det kommer att ge förutsägbarhet.

Avtalet får kritik: ”Obalanserat”

Därtill planerar EU att göra investeringar på 600 miljarder dollar i USA under en längre period. Detta omfattar flytande naturgas (LNG), olja och kärnbränsle, vilket ses som ett led i EU:s ambition att minska beroendet av rysk energi.

Handelsavtalet inkluderar vidare tullfri handel på utvalda strategiska produkter som flygplan, flygplansdelar, halvledare och vissa kemikalier, vilket väntas gynna båda parternas industrisektorer. Dock kvarstår viss osäkerhet kring tullsatser på vissa jordbruksprodukter och drycker.

Avtalet avvärjer en hotande tullkonflikt där USA tidigare hotat med upp till 50-procentiga importtullar på europeiska varor, en nivå som senare sänktes till 30 procent innan det slutliga avtalet nåddes.

Många i Europa anser dock fortfarande att basnivån på 15 procent är för hög, särskilt i ljuset av de ursprungliga förhoppningarna om ett noll-till-noll-avtal.

Kritik kommer också mot vad många menar är ett sämre avtal för EU:s medlemsstater, jämfört med det avtal som slutits mellan USA och Storbritannien – ett Storbritannien som dessutom står utanför EU.

Bernd Lange, tysk socialdemokrat och ordförande för Europaparlamentets handelsutskott, ser tullarna som ”obalanserade”. Han varnar för att de omfattande EU-investeringarna som nu styrs mot USA troligen sker på bekostnad av EU självt.

Svenska och europeiska företag välkomnar i stor utsträckning överenskommelsen, som förväntas bidra till ökad handel och investeringar över Atlanten, samtidigt som avtalet signalerar nya möjligheter till samarbete inom energi och teknik.

Faktaruta: WTO, tullar och handelskonflikter

  • WTO:s roll: Världshandelsorganisationen (WTO) reglerar internationell handel och syftar till att minimera tullar och andra handelshinder mellan medlemsländer.
  • Tullar: Skatter på importerade varor som påverkar priser och konkurrenskraft. Höga tullar kan minska handel och leda till negativa ekonomiska effekter globalt.
  • Handelskrig: Eskalerade tullhöjningar mellan länder, som USA och EU var nära att inleda, kan skada export och import, försämra relationer och skapa osäkerhet på marknaderna.
  • Ekonomiska effekter: Stabilitet och låga tullar främjar investeringar och tillväxt. Avtalet mellan EU och USA förväntas minska risken för handelsspänningar och möjliggöra långsiktig planering för företag på båda sidor.
  • Energi och geopolitik: Avtalets energidel kopplas till Europas energiomställning och dess ambition att minska beroendet av rysk gas och olja genom amerikanska energikällor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Revolut utmanar svenska banker med nytt sparkonto

publicerad 25 juli 2025
– av Markus Andersson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den populära och friare brittiska neobanken Revolut lanserar ett sparkonto på den svenska marknaden med räntesatser upp till 2,65 procent. Satsningen kommer efter ett rekordår där fintechbolaget mer än fördubblade sin vinst och passerade 60 miljoner kunder globalt.

Revolut redovisade en vinst på en miljard pund för 2024, vilket representerar mer än en fördubbling jämfört med föregående år. Samtidigt växte kundbasen till över 60 miljoner användare världen över.

Bolagets grundare och vd, Nik Storonsky, beskrev förra året som en milstolpe för företaget, men betonade att detta bara är början. ”Men vi har bara börjat”, sa Storonsky och lade till att målet nu är att nå 100 miljoner dagligt aktiva användare i 100 länder, enligt rapporter från Financial Times.

Konkurrenskraftiga villkor för svenska sparare

Det nya sparkontot, som kallas Instant Access Savings, erbjuder flexibla villkor utan uppsägningstid. Kunder kan sätta in och ta ut pengar när som helst genom mobilappen, där räntan beräknas dagligen.

Räntesatserna varierar beroende på kundens medlemsnivå hos Revolut. Standard- och Plus-medlemmar erhåller 1,18 procent i ränta, medan Premium-medlemmar får 1,48 procent. Metal-medlemmar erbjuds 2,07 procent och de mest förmånliga Ultra-medlemmarna kan få upp till 2,65 procent.

Denna lansering utgör ett viktigt steg i vår fortsatta expansion av finansiella tjänster i Sverige. Genom daglig ränteberäkning och tillgång till sitt sparande dygnet runt gör vi det smidigare än någonsin för våra svenska kunder att bygga upp sitt kapital hos oss, säger Fiona Davies, som är ansvarig för tillväxt i Storbritannien, Irland och Norden på Revolut.

Lanseringen av sparkontot är del av Revoluts bredare strategi att etablera sig som en finansiell plattform med full service och konkurrera direkt med traditionella storbanker på den svenska marknaden.


TIPS! Att ansöka om och få ett bankkonto hos Revolut via företagets mobilapp tar i många fall under 5 minuter och är i grunden kostnadsfritt samtidigt som kontot kan erhållas samma dag.

Fakta Revolut och Revolut Bank UAB

Revolut grundades 2015 av Nikolay Storonsky och Vlad Yatsenko med huvudkontor i London. Bolaget erhöll banklicens från Europeiska centralbanken via Litauens centralbank i december 2018 och uppgraderade till fullständig banklicens 2021. Svenska kunder betjänas genom Revolut Bank UAB i Vilnius och skyddas av Litauens insättningsgaranti på upp till 100 000 euro. Banken har över 180 000 svenska användare och växte med 756 procent i Sverige 2023 – den högsta tillväxten globalt för bolaget.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Astra Zeneca satsar mångmiljardbelopp i USA

publicerad 23 juli 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Astra Zeneca planerar att investera nära 480 miljarder kronor i USA. Investeringen kommer i kölvattnet av Donald Trumps hot om importtullar, och innefattar bland annat en ny läkemedelsfabrik i Virginia.

Svensk-brittiska läkemedelsbolaget meddelade under måndagen att planen är att nå en årsomsättning på 80 miljarder dollar till år 2030, där hälften av intäkterna ska komma från USA. För att nå dit ska man investera 50 miljarder dollar, motsvarande 479 miljarder svenska kronor, på amerikansk mark, meddelade vd Pascal Soriot under ett besök i Washington, skriver Reuters.

Investeringen omfattar bland annat en ny läkemedelsfabrik i delstaten Virginia, vilket också kommer att bli Astra Zenecas största enskilda tillverkningsinvestering någonsin. Vidare omfattar det även utbyggnader i Maryland, Texas och Massachusetts.

Hot om importtullar

Satsningen i landet är den senaste i raden av liknande åtgärder från andra läkemedelsföretag efter att president Donald Trump hotat om importtullar samt uttryckt krav kring ökad inhemsk produktion. Trump har upprepade gånger hotat med tullar på läkemedelssektorn, men signalerade tidigare denna månad att företagen skulle få ett år till 18 månader på sig att ”få ordning på sina affärer” innan några avgifter träder i kraft.

Bland annat planerar även läkemedelsbolaget Johnson & Johnson, som är verksamma i över 150 länder, att investera 55 miljarder dollar i landet de kommande fyra åren. Det schweiziska bolaget Roche planerar också att investera 50 miljarder dollar i USA.

Redan förra året stod USA för mer än 40 procent av Astra Zenecas intäkter. Totalt har bolaget i nuläget 19 anläggningar och kontor i USA med över 18 000 anställda.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.