MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 23 augusti 2025

lördag 23 augusti 2025

Unga saknar grundläggande kunskap om ekonomi

publicerad 5 april 2024
– av Sofie Persson
Många unga har stora kunskapsbrister i ekonomi.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Bara var femte ung vuxen kan svara rätt på tre grundläggande frågor om ekonomi, visar en svensk studie. Samtidigt uppgav hälften av studiens deltagare att man själva hade ekonomiska problem.

I en studie från Institutionen för psykologi i Lund har man låtit 2050 unga vuxna från 18–29 år svara på frågor om sin ekonomiska situation, sitt psykiska mående samt på frågor om ekonomi, för att kunna se hur bra de unga klarar av att hantera sin egen privatekonomi. Deltagarna fick svara på tre snabba och grundläggande frågor om inflation, ränta och riskdiversifiering, med andra ord företeelser som är bra att ha koll på för en god hushållsekonomi.

Omkring 20 procent svarade fel på alla frågor, och cirka 20 procent svarade helt rätt. Samtidigt svarade två tredjedelar av alla deltagare fel på frågan om inflation.

Financial literacy heter det på engelska, en grundläggande färdighet som varje människa bör ha för att klara sig och må bra i samhället, säger Henrik Levinsson, universitetslektor i psykologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

”Alarmerande” kunskapsbrist

Kvinnor hade i högre grad färre antal rätt och var oftare osäkra jämfört med män. Samtidigt uppgav hälften av alla deltagare att de själva hade någon form av ekonomisk problematik, och en fjärdedel uppgav att de tagit konsumtionslån. 10 procent svarade vidare att de vänt sig till den kommunala budget- och skuldrådgivningen för att få hjälp.

Forskarna menar att bristen på kunskap blir ”mer alarmerande idag med tanke på hur lätt det är idag att ta SMS-lån”.

Det är högst angeläget att vi börjar prata mer om den ”ekonomiska hälsan” samt om hur risken för överskuldsättning tidigt i livet kan minska. Inte minst har skolan en central roll i att få in mer undervisning om privatekonomi. Frågan är högaktuell och något som lyfts både nationellt och internationellt, säger Levinsson.

I nästa steg planerar man att följa individer över tid för att bättre förstå sambanden mellan finansiell förmåga, privatekonomisk situation och psykisk hälsa.

Frågorna som forskarna ställde:

Fråga 1: Anta att du hade 100 svenska kronor på ett sparkonto och räntan var 2 procent per år. Efter fem år, hur mycket tror du att du skulle ha på kontot om du lät pengarna växa?

a) Mer än 102 svenska kronor
b) Exakt 102 svenska kronor
c) Mindre än 102 svenska kronor
d) Vet inte

Fråga 2:
Tänk dig att räntan på ditt sparkonto var 1 procent per år och inflationen var 2 procent per år. Efter ett år, hur mycket skulle du kunna köpa för pengarna på det här kontot?

a) Mer än idag
b) Exakt samma
c) Mindre än idag
d) Vet inte

Fråga 3: Är följande påstående sant eller falskt? ”Att köpa aktier hos ett enskilt företag ger vanligtvis en säkrare avkastning än en aktiefond.”

a) Sant
b) Falskt
c) Vet inte

Källa: Forskning.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stoppad kärnkraft får svenska elpriser att rusa

Energikrisen

publicerad 20 augusti 2025
– av Isac Boman
En sjättedel av den el som förbrukas i Sverige kommer från Forsmarks tre reaktorer.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Elpriset i södra Sverige närmar sig nu vinterprisnivåer mitt under sommaren. Med tre av sex kärnkraftsreaktorer ur drift och vindstilla väder väntas augusti bli årets näst dyraste månad för elkonsumenterna.

Trots låg sommarförbrukning har elpriset i elområde 4, som omfattar södra Sverige, rusat till nivåer som normalt bara ses under vinterhalvåret. Snittpriset Hittills under augusti ligger på 63 öre per kilowattimme (kWh) – den högsta nivån sedan februari, enligt elbörsen Nord Pool.

Prognoserna pekar mot ännu högre priser framöver. Enligt Bixias elmarknadsanalytiker Johan Sigvardsson väntas torrt och vindstilla väder driva upp priserna mot närmare en krona per kWh i södra Sverige under resten av månaden.

”Augusti ser ut att bli den näst dyraste månaden i år (hittills) efter februari”, konstaterar Sigvardsson i en skriftlig kommentar till TT.

Stora regionala skillnader

Prisskillnaderna mellan landets olika elområden är påfallande stora. Medan södra Sverige brottas med höga priser ligger Norrland (elområde 1 och 2) kvar på extremt låga nivåer – endast 6-7 öre per kWh i genomsnitt under augusti. Svealand och norra Götaland (elområde 3) hamnar mittemellan dessa med cirka 34 öre.

Christian Holtz, elanalytiker på konsultfirman Merlin&Metis, förklarar att den omfattande kärnkraftsavställningen är en huvudorsak till prisskillnaderna.

— Det påverkar dels i att det finns mindre tillgänglig effekt. Och sen blir det ofta svårare att hantera en stor överföring av el från norr till söder när man stänger ner de här reaktorerna, säger Holtz.

Med begränsad kärnkraftsproduktion hamnar södra Sverige i praktiken på samma prisnivåer som Tyskland och övriga kontinenten. Där har priserna tidvis legat högt under sommaren när fransk kärnkraft tvingats köra på sparlåga på grund av för varmt kylvatten.

De höga temperaturerna har dessutom lett till ökad elförbrukning när luftkonditioneringsanläggningar gått på högtryck, enligt Christian Holtz.

Oroande paralleller till 2022

Ytterligare en faktor som kan driva upp priserna är de sjunkande vattennivåerna i de nordiska vattenkraftsdammarna. Efter en period med nivåer över det normala under våren och försommaren ligger de norska vattenmagasinen nu klart under genomsnittet.

”Det börjar likna 2022 då låga norska vattenmagasin var en starkt bidragande orsak till de höga priserna. Fortsätter det att vara torrt så kommer vi att få se högre priser i höst än vi vant oss vid de senaste åren”, varnar Johan Sigvardsson.

För konsumenterna innebär de höga börspriserna en betydande kostnad. Utöver själva elpriset tillkommer elbolagens påslag, elskatt, moms och nätavgifter som tillsammans ligger en bra bit över en krona per kWh.

Sverige har totalt sex kärnkraftsreaktorer: tre i Forsmark, två i Ringhals och en i Oskarshamn. För närvarande står tre reaktorer stilla: Oskarshamn 3 är ur drift fram till preliminärt 17 september, Ringhals 4 genomgår årlig revision fram till 14 september och Forsmark 1 är stoppad på grund av trasig ledning med preliminär återstart 24 augusti.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordhög arbetslöshet bland akademiker

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

publicerad 19 augusti 2025
– av Redaktionen
Arbetslösheten bland svenska akademiker har ökat med 55 procent på bara två år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Över 19 000 akademiker stod utan arbete i juli, den högsta noteringen på två decennier. Arbetslösheten bland högutbildade har ökat med 55 procent på två år och inget tyder på att trenden kommer att brytas, visar ny statistik från Akademikernas a-kassa.

Totalt var 19 231 akademiker arbetslösa i juli månad, vilket är 826 fler än månaden innan. Det är den högsta siffran på 20 år. Jämfört med juli förra året har antalet arbetslösa akademiker ökat med 17 procent.

— Vi är vana vid att arbetslösheten går upp under sommaren så ökningen är egentligen ingen överraskning, men vi är inte vana med att ha så här höga siffror på totalen, säger Akademikernas kommunikationsstrateg Alexandra Oljans Ahlin.

Utvecklingen har varit särskilt dramatisk de senaste två åren. Sedan juli 2023 har akademikerarbetslösheten ökat med hela 55 procent – och den väntas fortsätta stiga även de kommande åren.

— Just nu ser vi inga tecken på en minskning. Det kommer fortsätta att vara många som behöver den här ekonomiska tryggheten, menar Oljans Ahlin.

Av de arbetslösa akademikerna fick 13 299 personer ersättning från a-kassan i juli, en ökning med nästan 1 000 personer på en månad. Ytterligare 5 932 personer fick ersättning från Försäkringskassan för att de deltog i arbetsmarknadspolitiska program.

Fler fastnar i långtidsarbetslöshet

En särskilt oroande trend är att allt fler akademiker fastnar i långvarig arbetslöshet. I juli hade 5 230 personer varit utan arbete i mer än ett år – en ökning med 24 procent jämfört med juli förra året. Det innebär att mer än var fjärde arbetslös akademiker nu är långtidsarbetslös.

— Många medlemmar som vi pratar med vittnar om att det är svårt och tar lång tid att få ett nytt jobb, och statistiken bekräftar tyvärr det. Kort tid i arbetslöshet är sällan några problem men när den blir längre blir det allt tuffare, förklarar hon.

Den stigande arbetslösheten syns också i a-kassans utbetalningar. I juli betalade Akademikernas a-kassa ut totalt 289,5 miljoner kronor i ersättning, jämfört med 202 miljoner kronor samma månad förra året.

Andelen arbetslösa bland akademiker ligger nu på 2,4 procent, vilket är 0,3 procentenheter högre än för ett år sedan. Akademikernas a-kassa har närmare 800 000 medlemmar totalt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler studenter – men färre tar studielån

publicerad 15 augusti 2025
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Förra året ökade antalet studerande som fick studiemedel. Samtidigt var det färre som tog CSN-lån.

Under 2024 var det 529 700 personer som fick studiemedel genom CSN. Av dessa tog 75 procent även lånedelen av studiemedlen. Det är första gången sedan 2011 som andelen studiemedelstagare som tar studielån minskade, visar en rapport från CSN.

CSN dubblade räntan förra året, från 0,59 till 1,23 procent. I år ligger räntan på 1,98 procent, vilket är den högsta räntan sedan 2011. Detta har sannolikt påverkat förra årets låntagare, även om andra orsaker också kan vara bidragande. En enkätundersökning riktad till gymnasieungdomar visar exempelvis att 82 procent vet lite om studielån.

Kunskapen om studiemedel och återbetalningen av studiemedel är troligen ganska låg, säger William Wedenberg på CSN, till statskanalen SVT.

Andra möjliga anledningar till att färre lånar kan vara att studerande arbetar vid sidan av studierna eller bor kvar hemma. Enligt rapporten arbetar hälften vid sidan av studierna eftersom de inte tycker att studiestödet är tillräckligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stigande matpriserna förändrar svenskarnas köpvanor

publicerad 15 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Svenskar i allmänhet upplever att matpriserna har stigit det senaste halvåret och köper allt mer lågprisvaror, enligt en undersökning från Clint. Enligt officiell statistik har prisökningarna samtidigt varit marginella.

Under de senaste tre åren har matpriserna i genomsnitt stigit kraftigt, med hela 25 procent, samtidigt som matbutikerna redovisat stora vinster. En granskning visar att Sveriges 25 största matbutiker tillsammans har gjort 850 miljoner kronor i vinst bara sedan förra året.

Under det gångna året har priserna fortsatt att stiga, men i betydligt lägre takt enligt den officiella statistiken. Vissa varor sticker dock ut med kraftigt ökade priser, medan andra har blivit billigare.

Köper mer pasta

Trots den måttliga utvecklingen uppger 77 procent av svenskarna att de upplever att matpriserna ökat markant det senaste halvåret, enligt marknadsinsiktsbolaget Clint. Enligt undersökningen köper också svenskar mer lågprisvaror än innan. Bland annat köper man mer pasta och ris än tidigare, rapporterar ekonomikanalen EFN.

Statistik från Statistiska Centralbyrån anger att matpriserna i juli i år var 5,1 procent högre än samma månad i fjol. Bland varorna med störst prisökningar märks kaffe, kakao, te, mjölk, ost, ägg samt sötsaker och glass. Särskilt kaffe och kakao har haft en kraftig inverkan, med prisökningar på 29,9 respektive 25 procent.

Samtidigt har vissa varor sjunkit i pris. Bland annat har färsk lax blivit 3,6 procent billigare, och grönsaker som purjolök och morötter ska ha sjunkit med 35,2 respektive 23,9 procent.

Undersökningen visar även att allt fler drar ner på resande. Nära 36 procent uppger att de minskat på sina resor för att ha råd med vardagsutgifter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.