Dagen innan det offentliggjordes att Ungern köper fyra Jas 39 Gripen-flygplan från Sverige – en affär värd runt 2 miljarder kronor – köpte statssekreteraren Diana Janse (M) aktier i Saab, bolaget som tillverkar planen.

Även om det handlar om relativt små summor menar experter att agerandet är djupt olämpligt och riskerar att skada allmänhetens förtroende för regeringskansliet.

Ungern var det sista landet i att godkänna Sveriges hårt kritiserade Nato-ansökan – och ett avtal slöts också mellan länderna där en uppgörelse om försäljning av svenska stridsflygplan ingick.

Saabs aktie steg också kraftigt när affären blev känd – något som gynnade statssekreteraren Diana Janse, då hon så sent som dagen innan offentliggörandet köpt aktier i vapentillverkaren för knappt 10 000 kronor.

– Hon köpte flera aktier den dagen och gjorde inga särskilda överväganden när det gällde tidpunkten, kommenterar handelsminister Benjamin Dousas (M) pressekreterare till tabloiden Aftonbladet, som först uppmärksammade aktieköpet.

Vid tidpunkten arbetade Janse för dåvarande bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell, och idag har hon samma roll, men under just Benjamin Dousa. Hon förnekar själv att hon haft kännedom om affären i förväg.

– En statssekreterare deltar i beredningar inom sitt ansvarsområde. Alla statssekreterare deltar alltså inte och informeras inte heller om alla beredningar som kommer till departementet. På UD ansvarar kabinettssekreteraren för frågor som rör Nato, säger hennes pressekreterare.

”Ska med god marginal hålla avstånd”

Alla är dock inte imponerade över förklaringarna, och Claes Sandgren som är seniorprofessor i juridik vid Stockholms universitet och tidigare ordförande för Institutet mot mutor menar att agerandet är direkt förtroendeskadligt.

– Med tanke på att hon var statssekreterare med politiskt ansvar för handelsfrågor på UD och avtalet sambereddes med UD framstår hennes aktieköp som klart olämpligt.

– Det råder förbud mot insiderhandel för alla som har insiderinformation. De ska med god marginal hålla ett avstånd till vad som skulle kunna uppfattas vara otillbörligt. Ett sådant agerande kan enligt riktlinjerna skada förtroendet för regeringskansliet, fortsätter han.

Vem som på förhand haft insiderinformation eller ej är ofta svårt att få exakt klarhet i – inte minst då de utpekade själva nästan alltid nekar till sådana anklagelser. Sandgren menar dock att liknande korruptionsanklagelser lätt kan undvikas och att varken politiker eller statssekreterare bör sköta sina egna aktieköp.

– Med tanke på den centrala befattning som hon har, bör hon i likhet med statsråd inte själv göra aktieaffärer utan lägga sitt innehav i en oberoende depå hos en bank.

Återkommande skandaler

Noterbart är att det inte är första gången högt uppsatta företrädare för den moderatledda regeringen genomför tveksamma privata aktieköp i bolag som den svenska staten har affärer med. I mars uppmärksammade tidningen hur utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) köpte aktier i det svenska försvars- och IT-bolaget Mildef.

Detta köp skedde samtidigt som den svenska regeringen förhandlade om en mångmiljardbeställning från vapenindustrin – där Mildef var ett av bolagen som gynnades ekonomiskt av affären.

Precis som i fallet med Diana Janse försvarade många anhängare köpet med argumentet att det handlade om relativt små belopp – cirka 10 000 kronor, och argumenterade för att detta är småpengar för en minister.

Enligt Daniel Stattin, professor i civilrätt vid Uppsala universitet är dock köpets storlek av mindre betydelse i sammanhanget:  ”Principen är nog densamma egentligen, se till att inte göra affärer där oberoendet eller egenintresset kan ifrågasättas”.